med anledning av skr. 2002/03:29 Johannesburg - FN:s värdstoppmöte om hållbar utveckling

Motion 2002/03:MJ7 av Jan Andersson m.fl. (c)

av Jan Andersson m.fl. (c)

1 Sammanfattning

Politiken och politiker har ett stort ansvar att ta beslut om och föra den uthålliga utvecklingen framåt. Samtidigt är det extremt viktigt att vi i detta arbete öppnar stora möjligheter för att uppmuntra ett underifrånperspektiv.

Framgångsrik miljöpolitik måste bygga på ett underifrånperspektiv. Näringslivet, föreningslivet och inte minst de många lokala utvecklingsgrupper som finns över hela vårt land måste bli delaktiga och ges inflytande över arbetet. Vikten av att få med näringslivet är stor. Företagaren/entreprenören är bra på nytänkande och detta ska vi dra nytta av. Den nationella strategin för uthållig utveckling ska tydligare präglas av ett underifrånperspektiv.

Vi är besvikna över att vår uppmaning att särskilt lyfta fram kvinnors och barns rättigheter, mänskliga rättigheter, under Johannesburgkonferensen inte har tagits på allvar av regeringen. Inte heller kvinnors situation i Sverige engagerar regeringen tillräckligt. Det finns oerhört mycket kvar att göra för världens kvinnor och barn. I den revidering av den nationella strategin för hållbar utveckling som ska göras under 2003 måste kvinnors och barns rättigheter lyftas fram mycket tydligare.

Vi lyfter i motionen krav på en tydligare målformulering om hållbar utveckling i läroplanen/kursplanen. Skolan har en viktig roll för byggandet av ett hållbart samhälle. Vi understryker också vikten av att Sverige intar en stark position för att driva klimatarbetet vidare internationellt. Den långsiktiga och ansvarsfulla energipolitik som vi nu har inlett är ett viktigt steg för att ge oss trovärdighet i detta arbete. I det internationella arbetet anser vi också att Sverige ska verka för att globalt företagsansvar i FN:s regi införs. Motionen lyfter också kritik mot avsaknad av förslag och åtgärder för att motverka Sveriges ökande ohälsoproblem.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Inledning 3

5 Hållbarheten byggs underifrån 4

5.1 Företagaren/entreprenören är nödvändig för framgång 5

6 Kvinnors och barns rättigheter 6

7 Skolan en viktig grund för hållbar utveckling 7

8 Behov av en plan för energiomställning 8

8.1 Introducering av nya drivmedel 8

9 Hälsan 9

9.1 Hiv 9

10 Minska klyftorna 9

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den nationella strategin för uthållig utveckling tydligare skall präglas av ett underifrånperspektiv.

  2. Riksdagen begär att regeringen utarbetar etiska och miljömässiga riktlinjer för de statliga företagen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i revideringen av den nationella strategin för hållbar utveckling som skall göras under 2003 måste kvinnors och barns rättigheter lyftas fram mycket tydligare.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tydligare målformulering i läroplanen/kursplanen vad gäller kunskapen om en hållbar utveckling.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att fortsatt driva arbetet för en global tidsplan för införande av alternativ energi.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja den svenska målsättningen i klimatarbetet.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i svenskt bistånd ge förebyggande hälsoinsatser en central plats och då lägga speciell tyngd vid målet att bromsa och motverka hiv- epidemin.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att villkora avskrivningen av Sveriges del av tredje världens skulder med demokratiska och ekonomiska reformer samt med kamp mot korruption.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige internationellt verkar för att globalt företagsansvar i FN:s regi införs.

4 Inledning

Vid FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling var en av de mest betydelsefulla överenskommelserna att all utveckling skall vara hållbar med en integrerad behandling av ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Centerpartiet har länge kritiserat den svenska regeringen för att man avskiljt arbetet med att få en ekologiskt hållbar utveckling från övriga politikområden. Därför är det glädjande att regeringen i den aktuella skrivelsen verkar ha tagit till sig helhetssynen kring hållbar utveckling. Nu återstår bara för regeringen att i konkreta åtgärder visa att de förstår och förmår att driva en politik där ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter behandlas integrerat såväl nationellt som internationellt.

Låt oss från början också göra ett grundläggande konstaterande. I vårt globala ansvar att finna lösningar som är ekologiskt- socialt- och ekonomiskt hållbara är teknikutveckling nyckeln till mycket. Den allra största utmaningen ligger dock i att uppnå den globala solidariteten. Genom utbildning och information gäller det att sprida ett medvetande om konsumtionsmönstrens miljöpåverkan, liksom varje individs ansvar att bidra till de humana målsättningarna om en god hälsa och en social trygghet.

Globalisering, på rättvisa villkor som främjar hållbar utveckling, utgör en av de största utmaningarna i ansträngningarna att nå målen i genomförandeplanen för hållbar utveckling. Det är många tuffa utmaningar, men samtidigt nödvändiga. Därför är vår första uppmaning till regeringen: Låt det inte bli vackra ord på ett papper. Gör allt för att utföra praktiskt handlande för målsättningarna. Och blunda inte för de åtgärder, både ekonomiska, sociala och miljömässiga, som Sverige behöver vidta för att leva upp till åtagandena i den genomförandeplan som förhandlades fram i Johannesburg.

5 Hållbarheten byggs underifrån

Politiken och politiker har ett stort ansvar att ta beslut om och föra den uthålliga utvecklingen framåt. Samtidigt är det extremt viktigt att vi i detta arbete öppnar stora möjligheter för att uppmuntra ett underifrånperspektiv.

Vi anser att all utvecklingspolitik måste bygga underifrån. Vinsten av detta är ett ökat engagemang och en större kreativitet. Vår svenska demokrati är i behov av ett sådant synsätt; ett synsätt som vi anser är viktigt för en hållbar utveckling. Därför måste framgångsrik miljöpolitik bygga på ett underifrånperspektiv. Det handlar om att stimulera och engagera miljöintresse och miljöriktiga beslut hos människor och företag. En sådan politik underbyggs av forskning, information, möjlighet att påverka, olika former av styrmedel samt ett engagerat ledarskap. Den miljöpolitik som förs av den socialdemokratiska regeringen bygger på ett uppifrånperspektiv. Initiativen om vad som ska göras på miljöområdet kommer hela tiden uppifrån. De statliga anslagen till lokala investeringsprogram är ett bra exempel på regeringens uppifrånstyrda miljöarbete. Ett annat exempel är de regionala tillväxtavtalen som till stor del lider brist på miljöperspektiv och åtgärder för kvinnors deltagande.

Näringslivet, föreningslivet och inte minst de många lokala utvecklingsgrupper som finns över hela vårt land måste bli delaktiga och ges inflytande över arbetet. Använder vi oss inte av den kraft som dessa har riskerar vi att fördröja målsättningarna i genomförandeplanen. Vi riskerar också att få en dålig förankring av bl a miljö- och socialt arbete.

I en ny bilaga till Långtidsutredningen 2003 presenteras bland annat ett antal nya svenska studier kring hur miljöpolitikens kostnader och intäkter fördelas. Effekter på olika inkomstgrupper, såväl som på olika regioner, lyfts fram. Bland annat konstateras att låginkomstgrupper och glesbygdsbor i allmänhet belastas hårdare av miljöpolitikens kostnader. Miljöpolitiken kan såväl gynna som drabba olika företag och hushåll varför varje miljöpolitisk åtgärd skapar såväl vinnare som förlorare. Det är därför det är så viktigt att vi ger förutsättningar för ett underifrånperspektiv. Det svider mindre för en förlorare som givits möjlighet att vara med och påverka.

Genom att titta på statistik över ohälsa, inkomster och ekonomisk tillväxt kan vi snabbt konstatera att den utveckling vi har i Sverige idag är inte hållbar, framför allt beroende på att de sociala och regionala klyftorna ökar. Den nuvarande utvecklingen är inte heller ekologiskt hållbar. Med utgångspunkt från de nya studierna i Långtidsutredningen bör man därför dra slutsatsen att det är nödvändigt att minska de sociala och regionala klyftor som finns i vårt land för att få acceptans för en radikal miljöpolitik. Kopplingen till överenskommelsen i Johannesburg om att all utveckling skall vara hållbar med en integrerad behandling av ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter är övertydlig.

Centerpartiet formar redan en politik där vi prioriterar åtgärder för människor som har knappa ekonomiska marginaler och för regioner som inte ges möjlighet att bidra till utvecklingen i vårt land. Detta går hand i hand med en miljöpolitik som också bygger på ett underifrånperspektiv. Helheten blir en politik för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Jobbet med Agenda 21 och övrigt lokalt miljöarbete har onekligen varit positivt. Samtidigt ser vi den gamla vanliga toppstyrningens mallar. Det är ett absolut måste att ta bort styrningen om vilken inriktning staten vill se på uthållig utveckling. Låt engagerade grupper, från föreningsliv till näringsliv, söka ekonomiska bidrag för att genomföra projekt utan redan utsatta ramar från staten. Ledorden i arbetet för en hållbar utveckling ska vara att skapa möjligheter och tilldela ansvar. Den nationella strategin för uthållig utveckling ska tydligare präglas av ett underifrånperspektiv. Detta bör ges regeringen till känna.

5.1 Företagaren/entreprenören är nödvändig för framgång

Vikten av att få med näringslivet i arbetet med hållbar utveckling är stor. Företagaren/entreprenören är bra på nytänkande och detta ska vi dra nytta av. Ett miljöanpassat näringsliv är en viktig förutsättning för att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Den miljödrivna utvecklingen inrymmer en enorm potential. Både för miljön och den ekonomiska tillväxten.

Vid toppmötet i Johannesburg var näringslivet en part som tilläts vara aktiv och delaktig. Skillnaden för näringslivets delaktighet var stor jämfört med Rio. Nu vilar ett tungt ansvar på den svenska regeringen att få en lika konstruktiv dialog med det svenska näringslivet. Det vi hittills har sett är en bristande dialog med företagen och alltför mycket pekpinnar om att så här ska ni göra. Därför uppmanar vi nu regeringen att inse vikten av att göra näringslivet delaktigt i det fortsatta arbetet, inte minst de små och medelstora företagen.

Ett tydligt exempel på regeringens misslyckade försök att skapa en dialog för en hållbar utveckling med svenska företag är projektet Globalt ansvar. Efter ett år har endast sju företag anslutit sig. Betydligt fler svenska företag är anslutna till FN:s projekt Global Compact. Detta visar att näringslivet är intresserade av hållbar utveckling, men ratar regeringsprojekt mycket på grund av den nonchalanta och oengagerade hanteringen.

För att stimulera näringslivet att arbeta förebyggande med miljöfrågor och sociala frågor är det också viktigt att de statliga företagen fungerar som föregångare. Det finns många exempel på när statligt ägda företag skulle behöva en tydligare etisk och miljömässig handlingslinje. Att aktiebolaget Vin och Sprit i USA lanserar vodkan OP med hjälp av en porrtidning och att Vattenfall köper in sig i kolkraftverk är bara två exempel. Riksdagen bör besluta uppdra åt regeringen att utarbeta etiska och miljömässiga riktlinjer för de statliga företagen.

6 Kvinnors och barns rättigheter

Inför förberedelserna till Johannesburgkonferensen, uppmanade Centerpartiet regeringen att särskilt lyfta fram kvinnornas och barnens rättigheter. Inte ett ord om detta nämndes i statsministerns anförande i Johannesburg. Inte ens när Kanada på allvar försökte få in de mänskliga rättigheterna i en paragraf som handlar om rätten till hälsovård backades deras krav upp av den svenska regeringsdelegationen.

För att trygga kvinnors och barns rättigheter är det oerhört viktigt att inkludera mänskliga rättigheter och inte enbart ta hänsyn till lagar, kultur och religion. Konsekvenserna kan annars bli att det är okej med könsstympning, att kvinnor inte har rätt till preventivmedel, att de inte kan äga och ärva land osv. Kvinnors rättigheter kränks dagligen på de mest brutala sätt.

I samband med en paragraf i genomförandeplanen som handlar om att utrota fattigdomen finns dock bra skrivningar om att ge kvinnor lika tillträde till beslutsfattande och integrera jämställdhet i alla politikområden samt att undanröja alla former av våld mot och diskriminering av kvinnor. Problemet är bara att regeringen inte på något sätt verkar ha en plan för att följa upp detta nationellt. Den enda åtgärd som lyfts fram i sammanhanget är en kommande utvecklingsproposition för en samlad svensk politik för global utveckling. Några åtgärder för att förbättra situationen för kvinnor i Sverige aviseras inte. I sammanställningen över genomförandeplanens mål och genomförda eller pågående åtgärder lyfts inte ens kvinnors situation fram som en förestående utmaning. Detta är anmärkningsvärt.

Från 1994 till i dag har löneskillnaden mellan kvinnor och män ökat med 1 200 kr. Kvinnor tjänar en femtedel mindre än männen. Inte ens var sjätte vd i ett statligt bolag är kvinna. Dubbelt så många kvinnor som män går långtidssjukskrivna, framför allt i den offentliga sektorn. Nästan var fjärde kvinna har utsatts för våld det senaste året, och få förövare döms för de brotten. Det är situationen för kvinnor i Sverige idag.

Vi vill inte vara otrevliga, men ska bristen på åtgärder för att ge kvinnor lika tillträde till beslutsfattande och integrera jämställdhet i alla politikområden samt att undanröja alla former av våld mot och diskriminering av kvinnor tolkas som att regeringen är nöjd med det läge som är i dag? Är regeringen nöjd med att så få män och förövare döms i svenska domstolar – trots att man har möjlighet att påverka domstolarna och trots att man har möjlighet att påverka polisverksamheten? Nöjd med att så många kvinnor är sjukskrivna i dag – framför allt inom den offentliga sektorn – och får vänta på rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet igen? Nöjd med att så få kvinnor leder statliga styrelser i dag och att så få kvinnor har framstående positioner även i den offentliga sektorn. Ingen regering som tar jämställdhetsfrågorna på allvar kan vara nöjd med detta. Ändå lyser åtgärderna och även visionerna med sin frånvaro.

Vi är besvikna över att vare sig vår uppmaning inför Johannesburgkonferensen eller kvinnors situation i Sverige har tagits på allvar av regeringen. Vi kan aldrig nå en hållbar utveckling om inte alla människor ges lika villkor till en dräglig tillvaro. Det finns oerhört mycket kvar att göra för världens kvinnor och barn. I den svenska strategin för hållbar utveckling som består av 115 sidor handlar en halv sida om vikten av att få med kvinnoperspektivet. Det saknas helt i resten av dokumentet. I den revidering av den nationella strategin för hållbar utveckling som ska göras under 2003 måste kvinnors och barns rättigheter lyftas fram mycket tydligare. Detta bör ges regeringen till känna.

7 Skolan en viktig grund för hållbar utveckling

Information och utbildning om hållbar utveckling är en förutsättning för ett bra resultat av allt det som presenteras i regeringens skrivelse. Det är glädjande att se att regeringen avser att fortsatt sträva efter att alla former av utbildning i Sverige skall inkludera aspekten hållbar utveckling. I det här fallet menar vi att bara sträva inte räcker till. I kunskapen och medvetandet om en hållbar utveckling ligger grunden för allt fortsatt arbete. Därför är det viktigt att detta återkommande lyfts fram i den svenska skolan. En tydligare målformulering om hållbar utveckling i läroplanen/kursplanen är nödvändig. Centerpartiet har tidigare lyft samma åsikt när det gäller kunskap om sex och samlevnad; en fråga som också handlar om hållbar utveckling. Det borde vara det minsta vi kan kräva av en skola på 2000-talet att jag ska kunna lära mig om grunderna för min egen och mina medmänniskors överlevnad – Hur vi kan få livskvalitet. Vad som ovan har anförts om en tydligare målformulering i läroplanen/kursplanen vad gäller kunskapen om en hållbar utveckling bör ges regeringen till känna.

8 Behov av en plan för energiomställning

Ett misslyckande i toppmötet i Johannesburg är att länderna inte kom överens om en tidsplan för införande av alternativ energi. Det är ett stort misslyckande då energianvändning i alla dess former är den absolut största miljöfrågan. Alltför stor del av vår energi utvinns ur förbränning av fossila bränslen vilket ökar på riskerna för en skadlig växthuseffekt. Allt för stor del av energiframställningen sker från uran vilket också innebär stora risker för miljö och hälsa, med en avfallsförvaring med konsekvenser som vi fortfarande inte har svar på. Uran i sig är en ändlig resurs och hör därför inte hemma i en plan för en uthållig utveckling.

Den långsiktiga och ansvarsfulla energipolitik som vi nu har inlett är ett viktigt steg för att vi ska uppnå målen i den nationella genomförandeplanen för uthållig utveckling. Vår trovärdighet ökar dessutom i ett fortsatt intensivt arbete att genom EU och FN verka för en global plan för en grön energiomställning. Vad som ovan anförts om vikten av att fortsatt driva arbetet för en global tidsplan för införande av alternativ energi bör ges regeringen till känna.

8.1 Introducering av nya drivmedel

Energi handlar dessutom om våra transporter, ett område som berörs av teknikutveckling men också av konsumtionsmönster. Även här kräver Centerpartiet ett mer offensivt agerande av regeringen. Vi upprepar vårt krav på en långsiktig skattebefrielse på biodrivmedel så att de snabbare ska kunna bli ett attraktivt alternativ på marknaden. Ett tydligt exempel på regeringens bristande politik på detta område är att Scania nu beslutat att lägga ned tillverkningen av etanolmotorer. Det är helt enkelt för få bussbolag som köper nya etanolfordon då osäkerheten för de framtida ekonomiska villkoren för drivmedlen är alltför stor. Vi har dessutom krävt ett slutdatum för försäljning av fossildrivna bilar inom Sveriges gränser. Gång efter annan har Kalifornien lyfts som exempel på hur en tuff men målinriktad miljöanpassning är möjlig. Exemplet visar på att tuffa politiska beslut kan vara positiva. Det visar också att tydliga riktlinjer ökar takten på forskning och inte minst näringslivets/entre-prenörskapets skaparkraft.

Regeringens målsättning är att minska utsläppen av växthusgaser med minst 4 procent fram till perioden 2008–2012. Centerpartiet har tidigare föreslagit en höjd ambitionsnivå där ytterligare 2 procents minskning av växthusgasutsläppen ska eftersträvas. Det är viktigt att Sverige intar en stark position för att driva klimatarbetet vidare internationellt. Vad som här anförts om att höja den svenska målsättningen i klimatarbetet bör ges regeringen till känna.

9 Hälsan

En hållbar utveckling handlar inte bara om naturens överlevnad, det handlar också om din och min hälsa. Det handlar om vår livskvalitet. Sverige har alltför många förtidspensionerade, sjukskrivna och inte minst har vi ett ökande antal människor med drogrelaterade problem. Kort sagt; Sverige har ett ökande ohälsoproblem och i en plan för hållbar utveckling anser vi att regeringen måste komma med fler förslag om åtgärder. Vi hänvisar här till våra förslag i tidigare motioner och bl a kommittémotionen med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan.

9.1 Hiv

Sveriges globala ansvar för hälsa handlar mycket om vilket stöd vi ger för att motverka hivepidemin. Hiv har vridit tillbaka decennier av social och ekonomisk utveckling i många utvecklingsländer. Detta är ett konstaterande som också FN:s utvecklingsorgan UNDP står för. Åtgärder för att begränsa hiv-epidemin tonar nu fram som den viktigaste uppgiften i biståndsarbetet.

Att stoppa spridningen av hiv är ett av FN:s åtta millenniemål. Det ska uppnås innan 2015. Om inte spridningen av sjukdomen stoppas är utsikterna att uppnå de övriga millenniemålen mycket små.

Hivprevention i olika former måste integreras i alla länders biståndsprogram på alla de områden där bistånd ges. För att det ska bli verklighet finns det metoder och kunskap att hämta ifrån arbete med genderfrågor (könsfrågor). Hivfrågan ska alltid finnas med och ges särskild uppmärksamhet. För att snarast möjligt nå resultat behövs det resurser. Därför anser vi att Sverige senast 2005 ska ha uppnått enprocentsmålet, det vill säga att vi ger en procent av vår bruttonationalinkomst i bistånd, ett krav vi ställt i en tidigare motion om internationellt bistånd.

Först när vi åstadkommit mätta magar och god hälsa, dvs först när dessa grundläggande behov är tillgodosedda, är det möjligt att få människor i de fattiga länderna att engagera sig för miljömålen. Därför måste utvecklings- och biståndspolitiken ges en sådan inriktning att människor i mottagarländerna ges långsiktiga förutsättningar att lösa fattigdomsproblemen samt få en god hälsa. Fattigdomsmålet i svensk biståndspolitik finns redan men behöver förstärkas och förtydligas. I svenskt bistånd ska samtidigt förebyggande hälsoinsatser ges en central plats och då med speciell tyngd vid målet att bromsa och motverka hivepidemin. Detta bör ges regeringen till känna.

10 Minska klyftorna

Världens rika länder gav i Rio löften till tredje världen för att få med dem på ett flertal åtgärder för en hållbar utveckling. Dessa löften har fortfarande inte infriats och därför var det svårt att denna gång få med tredje världen i tuffare skrivningar i Johannesburg.

De fattiga länderna tyngs av skuldbördor till både länder och organisationer. Deras skuldbördor är ett hinder för deras möjlighet till hållbar utveckling. Skuldavskrivningar spelar en central roll i frigörandet av resurser i u-länd-erna, vilka ska riktas till att uppnå en hållbar utveckling.

Skuldavskrivningarna är ett första viktigt steg i arbete för att nå det gemensamma målet om att halvera fattigdomen till 2015. Skuldavskrivningar ska kombineras med demokratiska och ekonomiska reformer och kamp mot korruptionen. Sverige bör snarast avskriva sin del av tredje världens skulder. Vad som ovan sagts om att villkora avskrivningen av Sveriges del av tredje världens skulder med demokratiska och ekonomiska reformer samt kamp mot korruption bör ges regeringen till känna.

Att jobba med miljöfrågor internationellt är både naturligt och nödvändigt. Miljöproblemen är inte styrda av nationella gränser. Med utgångspunkt från detta har organisationen Friends of the Earth lanserat ett förslag om FN-regler för globalt företagsansvar, dvs rätt att föra miljöförstörare inför domstol. Förslaget är intressant och därför vill vi uppmana regeringen att se över denna metod att komma åt miljöbovar, samt att Sverige internationellt verkar för att globalt företagsansvar i FN:s regi införs. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 5 februari 2003

Jan Andersson (c)

Roger Karlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Sofia Larsen (c)

Kenneth Johansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Birgitta Sellén (c)

Annika Qarlsson (c)

Lars-Ivar Ericson (c)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-02-05 Bordläggning: 2003-02-06 Hänvisning: 2003-02-07
Yrkanden (9)