med anledning av skr. 2002/03:29 Johannesburg - FN:s värdstoppmöte om hållbar utveckling

Motion 2002/03:MJ8 av Sverker Thorén m.fl. (fp)

av Sverker Thorén m.fl. (fp)

1 Innehållsförteckning

 

2 Förslag till riksdagsbeslut 12

3 Inledning 12

4 Vår tids viktigaste utmaningar 12

5 När hållbarhet blir mer än ord – resultat från världstoppmötet i Johannesburg 13

6 Hållbarhetskommission 14

7 Hållbar utveckling i konsumentpolitiken 15

8 Internationell samverkan 15

9 Inför en global koldioxidavgift 16

10 Satsningar på bistånd och skuldavskrivningar 16

11 Satsningar på frihandel 17

12 Satsningar på jämställdhet i det internationella arbetet 18

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en hållbarhetskommission.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begreppet hållbar utveckling i konsumentpolitiken.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en europeisk miniminivå för koldioxidavgift.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en global koldioxidavgift.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bistånd och skuldavskrivningar.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om frihandel.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhet i det internationella arbetet.

3 Inledning

Människan har och kommer alltid att vara beroende av jordens resurser och vi har ett ansvar att förvalta dem åt framtida generationer. Av den anledningen är det mycket viktigt att vi alla tar ansvar för miljön och vår egen livsstil. Om politiken är den rätta går en ekonomisk tillväxt byggd på ökad effektivitet och mindre slöseri att förena med en ekonomiskt hållbar utveckling. Vi liberaler har en i grunden optimistisk syn på framtiden och en tilltro till varje generations förmåga att finna lösningar på sin tids problem. Kopplingen mellan ekonomiskt tänkande och miljöhänsyn anser vi vara en nödvändig utgångspunkt för miljöarbetet. Vi har också en teknikvänlig inställning till hur ekonomisk utveckling och miljöhänsyn ska förenas.

I regeringens skrivelse 2002/03:29 Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, redogör regeringen för pågående insatser för att nå de mål som fastställdes i Johannesburg. Ett av de viktigaste resultaten från Johannesburgsmötet var att kopplingen mellan ett hållbart samhälle ur miljösynpunkt och en hållbar värld ur ekonomiskt och socialt perspektiv slogs fast. För att detta ska kunna realiseras behövs rationella, rimliga sammanvägda beslut samt ett tydligt regelverk. Folkpartiet föreslår därför att en svensk hållbarhetskommission bildas med syfte att utarbeta förslag som kan lägga grunden just för ett hållbart samhälle.

4 Vår tids viktigaste utmaningar

Johannesburgsmötet berör framför allt två av vår tids största utmaningar, kravet på ett miljömässigt hållbart samhälle och kravet på fattigdomsbekämpning i vår värld. Det är uppenbart att dessa två utmaningar måste lösas tillsammans. Det är inte troligt att en svältande värld har möjlighet att lösa de stora miljöproblem som vi står inför men det är också uppenbart att utan en miljömässigt hållbar utveckling kommer de som idag tillhör de allra fattigaste att drabbas än hårdare i framtiden. Människan har i årtusenden påverkat den miljö hon lever i. Dagens samhälle påverkar dock miljön i mycket större utsträckning än tidigare. Hotet om ekologiska katastrofer ökar vårt ansvar. Globala klimatförändringar som orsakas av människan är vår tids största miljöhot. Det är ofta de fattigaste ländernas medborgare som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringar. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar nivå vad gäller t.ex. utsläppen av växthusgaser krävs en världsomspännande miljöhandlingsplan. Den måste redovisa både hur utsläppen skall minska och hur resurserna skall omfördelas från rika till fattiga länder. Det är en förutsättning för att problemen skall lösas utan förödande ekologiska och sociala konsekvenser.

Att stoppa utarmningen av naturen, speciellt den biologiska mångfalden, är en av de viktigaste uppgifterna för den liberala miljöpolitiken. Biologisk mångfald främjar ekosystemets uthållighet och flexibilitet. Naturvård handlar framför allt om att skydda och bevara naturvärden och mångfalden i naturen åt framtida generationer. Alltfler arter hotas idag av utrotning. Den svenska floran och faunan blir allt fattigare. För att säkra naturvärdena krävs insatser över hela det miljöpolitiska fältet.

Den liberala miljöpolitiken tar sin utgångspunkt i det personliga engagemanget. Upplysta och medvetna konsumenter kan, genom att efterfråga miljövänliga produkter, styra producenterna i miljövänlig riktning. Till detta behövs också en lagstiftning med tydliga ansvarsförhållanden, sanktionsmöjligheter och effektiva styrmedel. De miljöpolitiska målen skall beaktas vid all samhällsplanering och utgöra en grundläggande restriktion på alla beslutsnivåer. Målen och medlen för att nå dessa mål måste kontinuerligt utvärderas.

5 När hållbarhet blir mer än ord – resultat från världstoppmötet i Johannesburg

En nyckelfråga under FN:s världstoppmöte i Johannesburg var hur arbetet för hållbar utveckling fortsättningsvis skulle hanteras på internationell liksom nationell nivå. Toppmötet bidrog till att definitivt erkänna begreppet hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete, och mötet antog en rad rekommendationer för att stärka internationella strukturer och styrsystem för hållbar utveckling på nationell, regional och global nivå. I sin värdering av världstoppsmötets resultat konstaterar regeringen att en punkt borde därmed kunna sättas för relativt lång tid för ytterligare toppmöten i den serie som inleddes i Rio de Janeiro 1992 och den politiska energin bör fokuseras på det genomförande som nu måste till nationellt, regionalt och globalt. Dags att handla alltså men även att utvärdera det som tidigare gjorts. Regeringen anser vidare att ett framgångsrikt genomförande av resultaten från Johannesburg kräver effektiva institutioner på alla nivåer. Därför avser regeringen att kontinuerligt se över ansvarsförhållandena och vid behov även de institutionella strukturerna med avsikt att förbättra samordningen av arbetet med hållbar utveckling på nationell nivå. I sammanfattningen av det fortsatta arbetet framgår att resultatet vid världstoppmötet föranleder regeringen att analysera hur arbetet för hållbar utveckling bör samordnas på nationell nivå. Folkpartiet liberalerna har länge påtalat behovet av en djupgående analys av vilka organisatoriska, legala och ekonomiska förändringar som behövs för att samhället bättre skall kunna hantera hållbar utveckling. Efter att under årtionden ha försetts med information, utbildning och pekpinnar från stat, politiska partier och intresseorganisationer förväntar sig nu företag och en välutbildad och engagerad allmänhet att vi politiker skall leverera. Leverera reella möjligheter att välja och agera på ett långsiktigt hållbart sätt utan att detta motverkas av samhället.

6 Hållbarhetskommission

Framtidens stora miljöutmaningar måste hanteras med nya strategier. En lärdom från FN-toppmötet i Johannesburg hösten 2002 är att vi inte kan använda gamla tiders organisation, regelverk och styrmedel för att hantera den mycket genomgripande utveckling som krävs. Det gäller också i hög grad Sverige. Bristen på insikt om att det behövs nya mer radikala grepp för att nå ett mer hållbart samhälle är tydlig när man läser regeringens skrivelse 2002/03:29 Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling. Vi tror inte att det går att klara 2000-talets utmaningar med en struktur som utvecklats under efterkrigstiden och präglats av 1970- och 1980-talens frågeställningar. Vi ser tydligt att samhället inte mäktar med att stimulera en hållbar utveckling med gamla koncept och organisatoriska modeller. Politiken har inte lyckats överbrygga vallgravarna mellan de olika sfärerna i samhället, något som är helt nödvändigt om vi skall få en samlad utvecklingskraft. Politiken och de offentliga institutionerna arbetar med sina agendor. Näringslivet har sina, och många gånger sammanfaller inte dessa agendor med varandra. Folkpartiet liberalerna vill därför ta initiativ till en djupgående analys av vilka organisatoriska, legala och ekonomiska förändringar som behövs för att samhället bättre skall kunna hantera hållbar utveckling. I detta arbete bör särskilt behoven av tvärdisciplinärt arbete över olika områdes- eller sektorsgränser beaktas. Analysen bör lämna förslag på vilka organisatoriska förändringar i vid mening som bör genomföras för att skapa ett modernt, effektivt och rationellt fungerande Sverige. Folkpartiet liberalerna föreslår därför att en hållbarhetskommission tillsätts med uppgift att se över vilka effektiviseringar och moderniseringar av samhällets regelverk, styrmedel och upplysningsverksamhet som behöver göras, inte minst för att undvika att samhället motverkar goda initiativ från individer och företag. Kommissionens uppgift skall likaså vara att i samråd med näringsliv och opinionsbildande organisationer finna former för hur man skall integrera strävandena mot en hållbar utveckling och hur man bäst organiserar samhällets behov av utbildningsinsatser inom detta område. Kommissionen bör ha ekonomiska resurser för att initiera utredningar och riktad forskning inom sitt område.

7 Hållbar utveckling i konsumentpolitiken

I skrivelsen 2002/03:31 Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken hänvisar regeringen till toppmötet i Johannesburg och den antagna definitionen av begreppet hållbar utveckling som inte enbart omfattar ekologisk hållbarhet utan även ekonomisk och social hållbarhet. Folkpartiet ser i och för sig att en utvidgning av begreppet hållbar utveckling kan tillföra konsumenten mera makt, men vill samtidigt varna för att det kan vara svårt att kombinera flera kriterier in i en och samma märkningsform. Det finns även i framtiden behov av att särskilja de olika hållbarhetsmålen från varandra. Stor försiktighet bör också iakttas med att sätta likhetstecken mellan etisk och social märkning av de modeller som förekommer på den svenska marknaden och ekonomisk och social hållbarhet enligt Johannesburgsdokumentets definition. Här finns en stor skillnad mellan dessa märkningssystem och miljömärkningen eftersom en produkts miljöeffekter kan bedömas vetenskapligt medan produktens etiska aspekter huvudsakligen är en fråga för den enskilde individen att bedöma.

För att uppnå en hållbar konsumtion, i Johannesburgsdokumentets mening, är kunniga och välinformerade konsumenter en nyckelfaktor. Genom information om de sociala och miljömässiga följderna av olika konsumtionsval kan individen göra upplysta val utifrån sina personliga prioriteringar. Det grundläggande kravet är dock att konsumenten inte vilseleds beträffande produktens eller tjänstens innehåll och funktioner. En produkt eller tjänst skall därför endast tillskrivas egenskaper, verkningar eller bakgrund som kan styrkas. Producenten måste således på begäran kunna styrka alla påståenden om produkten eller tjänsten.

8 Internationell samverkan

Liberaler är internationalister. Vi måste sträva efter en miljöutveckling som är hållbar ur ett globalt perspektiv. Bindande globala överenskommelser måste vidareutvecklas, liksom kunskaps- och tekniköverföring. I de fattiga delarna av världen äventyras människors överlevnad av brist på rent vatten och odlingsbar mark. Fattigdomen tvingar ofta fram en livsföring som allvarligt tär på naturresurser. I miljöpolitiken och i vårt eget miljömedvetande krävs solidaritet med människor i fattigare länder.

9 Inför en global koldioxidavgift

Klimatfrågan är vår tids största miljöfråga. Under sommaren har tusentals människor kämpat på den europeiska kontinenten med alla krafter för att rädda sina hus undan de skyfall som hotat att dränka deras hem. Här hemma i Sverige hade vi en rekordvarm sommar med temperaturer långt över det normala för våra breddgrader. I stora delar av Sydostasien är möjligheten att andas frisk luft och se solens ljus starkt begränsad på grund av det moln som bildats av föroreningar. De flesta klimatforskare är överens om att jordens klimat håller på att förändras och att människans utsläpp av framför allt växthusgaser spelar en stor roll. Det är ofta de fattigaste ländernas befolkning som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringar. Kraftfullare åtgärder mot de klimatpåverkande utsläppen måste göras internationellt. EU måste ges större makt över klimatpolitiken. En europeisk miniminivå för koldioxidavgiften är ett första steg. Folkpartiet stöder också de förslag som finns om handel med utsläppsrätter, men en europeisk koldioxidavgift och en handel med utsläppsrätter kommer inte att vara nog för att klara utmaningen.

Frågan om en koldioxidavgift bör, efter det att den införts i EU, drivas vidare på global nivå. En global avgift på koldioxid skulle kunna leda till en kraftfull reducering av användningen av fossila bränslen.

10 Satsningar på bistånd och skuldavskrivningar

Globaliseringen, särskilt en friare handel och öppenhet mot omvärlden, kommer troligen att spela den enskilt viktigaste rollen för utveckling hos fattiga länder. Men globaliseringen löser inte alla problem. Hundratals miljoner människor står idag helt vid sidan av och har än så länge inte fått del av globaliseringens fördelar. För dem kommer även fortsättningsvis att behövas bistånd. Tyvärr fortsätter dock de rikare ländernas utvecklingsbistånd att ligga på en skamligt låg nivå. Av EU:s medlemsländer är det endast fyra som uppnår det av FN uppsatta målet att 0,7 procent av BNI skall gå till bistånd. Under 1990-talet har Sveriges socialdemokrater genomfört en historisk sänkning av biståndsnivån. År 1999 blev ett riktigt lågvattenmärke då nivån understeg 0,7 procent av BNI. Sverige ligger idag inte särskilt mycket över denna nivå och ambitionen är måttlig hos den nuvarande riksdagsmajoriteten att öka biståndet.

Biståndet måste dock fortsätta att effektiviseras och göras så ändamålsenligt som möjligt. Biståndets kvalitet är av avgörande betydelse för mottagaren men också för givaren. Precis som inom andra skattefinansierade verksamheter måste strävan vara att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona. Biståndets effektivitet och lämplighet har flera gånger kunnat ifrågasättas, och kritiken mot biståndsverksamheten har stundtals varit berättigat hård även från Folkpartiet.

Skuldfrågan måste prioriteras högre av de utvecklade länderna. Det behövs betydligt större satsningar på skuldavskrivningar än vad som idag görs. Såväl Sverige som övriga i-länder bör göra mer för att minska skuldbördan i de allra fattigaste länderna.

Skuldavskrivningar måste givetvis förses med villkor för ekonomiska och demokratiska reformer. Folkpartiet kan till exempel inte acceptera att skulder avskrivs till icke demokratiska länder som är ovilliga att genomföra demokratiska och ekonomiska reformer. Det skulle enbart gynna eliten och korruption. Utan reformer kommer länder aldrig att kunna ta sig ur den skuldfälla de hamnat i.

11 Satsningar på frihandel

För oss liberaler är arbetet för att öka frihandeln en självklarhet om fattigdomen i världen skall minska och välfärden öka. För en del verkar dock detta inte lika självklart. Det finns de som direkt är emot ökad världshandel eftersom man hävdar att denna får negativa effekter på exempelvis miljön. Handel behöver inte vara skadligt för miljön. Det är när länder växer, när människor får det bättre som man kan börja göra något åt miljöproblemen, t.ex. genom renare metoder för uppvärmning och matlagning, bättre sanitära förhållanden osv. Människor som är dömda till fattigdom genom att vi stoppar deras handel blir inte heller några starka miljökämpar. Frihandel ökar också möjligheterna att lösa många stora miljöproblem. Frihandel leder till effektivare hushållning med resurser, skapar resurser och effektivare metoder för att lösa olika typer av miljöproblem. Den innebär också att miljövänlig teknik sprids snabbare. Frihandel skapar möjligheter för utvecklingsländerna att själva förädla sina naturtillgångar och kan därmed leda till att minska transportvolymerna. EU måste omedelbart avskaffa sina tullar mot de fattigaste utvecklingsländerna. Fattigdomen i världen kan mildras genom ekonomisk tillväxt, särskilt om den kombineras med åtgärder på den nationella nivån som förbättrar inkomst- och förmögenhetsfördelningen. En av de viktigaste åtgärderna för ökad tillväxt är att öppna för en fri utrikeshandel, och sedan behålla handeln fri. Detta är skälet till att frågan om frihandel blir central i alla diskussioner om globalisering och utveckling, även om den ingalunda är den enda frågan.

De senaste decenniernas utveckling visar att de u-länder som öppnat sig för internationella kapital- och handelsrörelser fått en högre tillväxt och ett större välstånd jämfört med de u-länder som tillämpat omfattande valutaregleringar, kapitalrestriktioner och andra typer av protektionistiska åtgärder. För många u-länder är jordbruks- och textilprodukter den absolut viktigaste källan till inkomst. Det är framför allt även inom dessa områden som u-länderna är konkurrenskraftiga gentemot i-världens producenter. Sverige måste driva på för att EU avskaffar kvoterna inom textilområdet och att arbetet för att världens textil- och konfektionshandel blir fri skyndas på. En avreglering av EU:s jordbruksmarknad måste snarast påbörjas. Skyddstullar måste slopas, exportörer från fattiga länder måste ges fritt marknadstillträde och jordbrukssubventionerna måste minskas med åtminstone 70 procent.

12 Satsningar på jämställdhet i det internationella arbetet

Folkpartiet är det parti som tydligast och tidigast velat föra in jämställdhetsmål och kvinnofrågor i biståndspolitiken. Jämställdhetsfrågorna skall utgöra en integrerad del i svensk politik för global utveckling. Trots att jämställdhetsmålet för svenskt utvecklingssamarbete nu har funnits sedan mitten av 90-talet har det inte sällan varit svårt att visa upp resultat som fått praktiska återverkningar i större skala. Även om Sverige medverkat till att flytta fram kvinnans position i ett flertal utvecklingsländer, måste fortsatt nya grepp tas och jämställdhetsarbetet måste framgent utvecklas och prioriteras i ett internationellt perspektiv. Sverige har både den kunskap och de erfarenheter som krävs för att vara med och leda detta arbete i de fattigaste länderna.

Folkpartiet anser att man i planeringen av alla biståndsinsatser aktivt bör arbeta med att föra in ett jämställdhetsperspektiv, så att projekt och program kommer kvinnor till del i lika hög grad som männen, samt för att jämna ut existerande skevheter och orättvisor. I vissa fall är det berättigat att satsa på riktade insatser, såväl för kvinnor som för män.

Stockholm den 5 februari 2003

Sverker Thorén (fp)

Lennart Fremling (fp)

Anita Brodén (fp)

Marie Wahlgren (fp)

Heli Berg (fp)

Cecilia Nilsson Wigström (fp)

Birgitta Ohlsson (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-02-05 Bordläggning: 2003-02-06 Hänvisning: 2003-02-07
Yrkanden (7)