med anledning av skr. 2009/10:226 Regelförenklingsarbetet 2006–2010

Motion 2009/10:N19 av Tomas Eneroth m.fl. (s, mp, v)

av Tomas Eneroth m.fl. (s, mp, v)
s20010

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av breda regelförenklingsinsatser.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsförfaranden.

Motivering

I skrivelsen lämnas en samlad redogörelse för regeringens regelförenklingsarbete under perioden 2006–2010. Redogörelsen avser framför allt utvecklingen och resultatet av regelförenklingsarbetet under den aktuella perioden.

Regeringen har misslyckats grovt med regelförenklingsarbetet

Regeringen satte upp som mål att minska regelbördan med 25 % fram till 2010. Enligt Tillväxtverkets mätningar, som ligger till grund för regeringens skrivelse, har dock regelbördan fram till 2009 bara minskat med endast 3,4 %.1 De mätningar som görs av Näringslivets regelnämnd (NNR) ger samma bild. I NNR:s regelbarometer som publicerades i maj 2009 tyckte en absolut majoritet av de 600 företagare som tillfrågats att regelbördan var densamma jämfört med för ett år sedan.2 Även NNR:s uppföljning Företagens totala regelkostnader som publicerades i mars 2010, visar att företagens totala regelkostnader hos de undersökta företagen kan betraktas som oförändrade under de senaste tre åren.3 Bilden är entydig: Regeringen har misslyckats grovt med regelförenklingsarbetet.

Ökat totalt regelkrångel för 99,7 % av företagen

Den grundläggande utgångspunkter för regelförenklingsarbetet måste vara att skapa fler jobb genom fler och växande företag. Intressant i sammanhanget är att över hundra procent av nettoförändringen av regelbördan under mätperioden kan hänföras till enklare regler vid livsmedelsproduktion. Livsmedelsindustrin står dock endast för 1,3 % av den totala sysselsättningen i riket. Livsmedelsföretagens andel av den totala stocken av företag är ännu mindre: 0,3 %. Räknar man bort den minskning som är direkt hänförlig till livsmedelsindustrin har regelbördan t.o.m. ökat något (+0,2 %). Sett sammantaget har alltså regelkrånglet ökat för 99,7 % av företagen under mätperioden.

Regeringen gör en för optimistisk prognos för 2010

I skrivelsen anger även regeringen en prognos för 2010. Här görs gällande att regelbördan skulle kunna minska med 7,3 % sett över hela mätperioden, givet att man tar konsekvenserna av framför allt den slopade revisionsplikten i beaktande.

Mycket talar för att detta är en mycket osäker och sannolikt överoptimistisk prognos, något som inte ens regeringen sticker under stol med. I skrivelsen (s. 40) noterar regeringen följande:

Alla siffror för 2010 som redovisas i tabellerna nedan ska därför ses som mycket preliminära och inte på något sätt slutgiltiga.

Vi konstaterar även att Tillväxtverket gör en försiktigare prognos än regeringen. För hela mätperioden och inkluderat de förändringar som är aviserade under återstoden av 2010 menar verket att den totala regelbördan skulle kunna minska med 6,1 %.4

Den prognostiserade minskningen av regelbördan under den senare delen av 2010 härrör i allt väsentligt från den slopade revisionsplikten för mindre företag. De faktiska effekterna av den slopade revisionsplikten är dock mycket osäkra. Det är mycket troligt att en betydande del av företagen kommer att behålla revisionen. En förklaring till detta är att revision ofta ställs som villkor vid bankernas kreditgivning.

Mot bakgrund av ovanstående anser vi att regeringen gör en alltför optimistisk prognos över regelbördans utveckling under återstoden av 2010.

Breda regelförenklingsinsatser behövs

Vi konstaterar att företagens regelbörda i princip är oförändrad eller till och med ökar något för den stora majoriteten företag. Nu krävs väsentligt mer kraftfulla insatser. En viktig utgångspunkt för oss rödgröna är att fokusera på fortsatta arbetet på de områden som står för de största administrativa bördorna, det vill säga associationsrätts-, bokförings- och skatteområdet. Dessa tre områden står för drygt hälften av företagens totala administrativa börda. Områdena ingriper dessutom regler som i princip omfattar alla företag.

Vi anser vidare att arbetet med samordna olika statliga myndigheters arbete med till exempel rådgivning samt registrerings- och tillståndsförfaranden måste intensifieras. Därför vill inrätta en myndighetsgemensam one-stop-shop för personer som vill starta företag. Det pågår ett intressant arbete kring detta på Tillväxtverket men det behöver utvecklas och bli bättre.

Slutligen vill vi betona att förslag om enklare regelverk alltid måste vägas mot de potentiellt negativa effekterna. Att ta bort regler som minskar myndigheternas kontrollmöjligheter kan i vissa vara kontraproduktivt ur ett näringspolitiskt perspektiv. Det gäller inte minst livsmedelsbranschen som i hög grad bygger sitt starka varumärke på mervärden i form av god djurhållning och hög livsmedelssäkerhet. Regelförenklingsarbetet måste också ta hänsyn till behovet av en effektiv och rättssäker skatteuppbörd. Detta är särskilt vikigt mot bakgrund av den ökande ekonomiska brottsligheten.

Stockholm den 14 juni 2010

Tomas Eneroth (s)

Per Bolund (mp)

Kent Persson (v)

Carina Adolfsson Elgestam (s)

Alf Eriksson (s)

Eva-Lena Jansson (s)

Renée Jeryd (s)

Börje Vestlund (s)

Karin Åström (s)

Krister Örnfjäder (s)


[1]

Utveckling av företagens administrativa kostnader 2006–2010. Tillväxtverket, 2010.

[2]

Regelbarometern 2009. Näringslivets regelnämnd, maj 2009.

[3]

Företagens totala regelkostnader – år 2005 jämfört med år 2008. Näringslivets regelnämnd, mars 2010.

[4]

Utveckling av företagens administrativa kostnader 2006–2010. Tillväxtverket, 2010.

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2010-06-14 Bordläggning: 2010-06-15 Hänvisning: 2010-06-16
Yrkanden (2)