med anledning av skriv. 1993/94:179 JAS-projektet

Motion 1993/94:Fö4 av Jan Jennehag m.fl. (v)

av Jan Jennehag m.fl. (v)
Inledning
I Europa pågår en långvarig trend av nedrustning eller
åtminstone minskad upprustning. Även i världen i sin
helhet kan ett sådant mönster skönjas. De samlade
militärutgifterna i världen har minskat varje år under de sju
senaste åren. I detta läge fortsätter Sverige att rusta upp.
1993 kostade det svenska försvaret 39 miljarder kronor,
eller 110 miljoner kronor om dagen.
Den kraftigaste nedrustningen i Europa har skett i
Ryssland. Det är en indikation på att det säkerhetspolitiska
läget för Sveriges del förbättrats grundligt under den
senaste tiden. Den svenska upprustningen kan således inte
motiveras med att vi är mer hotade än tidigare.
Förklaringen till upprustningen är snarare att staten låst sig
i ett flertal storskaliga och mycket dyra projekt. JAS-
projektet är det mest storskaliga och det allra dyraste av
dessa.
JAS har visat sig vara inte bara ett dyrt, utan också ett
osäkert flygplan. Två allvarliga haverier har skett sedan
projektet startade -- i februari 1989 och i augusti 1993. Det
senaste haveriet föranledde regeringen att tillsätta en
kommission med uppdrag att granska JAS-projektet. Den
skrivelse regeringen nu lägger fram för riksdagen grundas
på kommissionens betänkande. Enligt Vänsterpartiet har
regeringen inte dragit den enda realistiska slutsatsen av
detta betänkande, nämligen att JAS-projektet måste
avbrytas så snart det är praktiskt och tekniskt möjligt.
Delserie II bör inte fullföljas och heller inte utvecklingen
och anskaffningen av den tvåsitsiga skolversionen, JAS
39B.
Ett politiskt projekt
JAS-kommissionen riktar kritik mot regeringen för att
den under åren 1986--1988 underlåtit att orientera
riksdagen om de allvarliga problem som fanns när det gällde
utvecklingen av flygplanets styrsystem. Kommissionen
menar också att regeringen ''något sent förde
myndigheternas bedömningar av kostnadsstegringarna för
projektet vidare till riksdagen''.
Det här visar på det politiskt känsliga i hela JAS-
projektet. Bakom beslutet att bygga JAS låg och ligger
ekonomiska särintressen. Billigare och säkrare alternativ
till JAS fanns när projektet började diskuteras på 1970-
talet. SAAB-ledningens intresse av att lägga sig i
forskningsfronten, försvarsledningens strävan efter
internationell prestige samt USA:s intresse att utan
kostnad, i Sverige, få utveckla nya styrsystem drev
emellertid fram JAS-projektet. Den politiska majoriteten
snärjdes av dessa intressen och var sedan ovillig att
offentliggöra kritiska synpunkter, varningar och obehagliga
upptäckter av brustna kostnadsramar.
Kostnaderna för JAS
JAS-kommissionen framför också kritik mot att
regeringen redovisar kostnaderna för projektet i löpande
priser och konstaterar att den s.k. ramen skulle öka med 4
à 5 miljarder kronor om gjorda utbetalningar räknades om
till prisläge februari 1992. Regeringens förfaringssätt
innebär att kostnaderna är ramen och att följaktligen ingen
ramstyrning av projektet kan sägas existera. Den hittills
använda redovisningsmetoden antyder att regeringen velat
försköna verkligheten inför det svenska folket.
I aktuellt penningvärde torde kostnaderna för den
hittills beslutade omfattningen av JAS-projektet vara 70
miljarder kronor (delserie I och II). För bara två år sedan,
i mars 1992, rapporterade Veckans affärer att JAS-notan låg
på 62 miljarder kronor, inklusive fördyringar på 12
miljarder. Det senaste haveriet har självklart medfört
ytterligare fördyringar. Bara kostnaden för kraschen i
augusti 1993 beräknades av ÖB till 240 miljoner kronor.
Risken för ytterligare kostnadsöverdrag förefaller
avsevärt större än vad såväl kommissionen som regeringen
tror. Arbetet med att lösa problemen med styrsystemet kan
komma att kosta stora pengar, speciellt som det är mycket
osäkert om det säkra instabila system som eftersträvas är ett
tekniskt möjligt system. Nya incidenter och haverier kan
givetvis inte uteslutas. Vid de då uppkomna fördyringarna
är det beställaren/staten som ställs inför nya
omförhandlingar och i praktiken ökade ekonomiska
åtaganden.
Vänsterpartiets slutsatser
Med anledning av JAS-kommissionens betänkande drar
regeringen i skrivelsen slutsatsen att JAS-programmet i allt
väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av
statsmakterna. Mot bakgrund av vad som anförts ovan
ställer sig Vänsterpartiet ytterst tveksamt till detta. Det
säkerhetspolitiska läget, de ständigt ökade kostnaderna och
JAS-planets bristande säkerhet talar allt tillsammans för en
avveckling av JAS-projektet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avveckling av JAS-projektet.

Stockholm den 18 april 1994

Jan Jennehag (v)

Gudrun Schyman (v)

Johan Lönnroth (v)

Björn Samuelson (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-04-18 Bordläggning: 1994-04-19 Hänvisning: 1994-04-20
Yrkanden (2)