Miljöfrågorna och Sveriges ordförandeskap i EU

Motion 2000/01:MJ838 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att låta principen om hållbar utveckling vara den högst
prioriterade frågan under Sveriges ordförandeskap inom EU första
halvåret 2001.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att man under sitt ordförandeskap inom EU kontinuerligt
förankrar arbetet i riksdagen.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige under sitt ordförandeskap inom EU verkar för
inrättandet av en miljökommitté som granskar förslag till beslut enligt
fastlagda principer för miljöpolitiken.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inom EU verka för utökade anslag och befogenheter till
Europeiska miljöbyrån,
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige under sin tid som ordförandeland inom EU tar
initiativ till att utveckla systemet med gröna räkenskaper. 2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen under Sveriges tid som ordförandeland inom EU
verkar för att systemet med gröna nyckeltal införs även på EU-nivå. 2
7. Riksdagen begär att regeringen under Sveriges tid som ordförandeland
inom EU presenterar en plan för att underlätta användandet av
miljörelaterade skatter, i synnerhet inrättandet av en gemensam
miniminivå för koldioxidskatt. 3
8. Riksdagen begär att regeringen under Sveriges tid som ordförandeland
inom EU presenterar en plan för hur man kan öka användandet av
miljökonsekvensbeskrivningar och miljöcertifiering i såväl offentlig
förvaltning som den privata sektorn.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att substitutionsprincipen skall infogas i EG-fördraget,
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om artikel 95 i EG-fördraget, även kallad Miljögarantin,
11. Riksdagen begär att regeringen i förberedelsearbetet inför samt under
genomförandet av ordförandeskapet skapar en mötesplats för olika
aktörer i samhället. 1
12.
1 Yrkandena 2 och 11 hänvisade till UU.
2 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till FiU.
3 Yrkande 7 hänvisat till SkU.
3 Inledning
Första halvåret 2001 kommer Sverige att vara ordförandeland inom EU.
Det är första gången Sverige får möjligheten att vara ordförandeland, en
uppgift som kommer att kräva mycket arbete av både regeringen och
statsförvaltningen. Utrymmet för att föra upp frågor på dagordningen är
begränsat då man som ordförandeland ärver frågor från tidigare
ordförandeskap. Valet av prioriterade frågor i det så kallade
arbetsprogrammet blir därför ännu viktigare. Hittills har regeringen
deklarerat att man vill prioritera arbetet med EU:s utvidgning,
sysselsättningen samt miljöpolitiken. Miljöpartiet de gröna anser att den
svenska regeringen ska ta chansen och topp-prioritera miljöfrågorna
under sitt ordförandeskap.
4 Rollen som ordförandeland
Att vara ordförandeland inom EU är en stor och omfattande uppgift. Detta
märks inte minst på de anslag som finns för arbetet, totalt 735 miljoner
kronor. Under det första halvåret 2001 kommer Sverige att ansvara för
EU:s möten såväl nationellt som internationellt, framför allt i Bryssel.
Ansvaret omfattar även att vara ordförande för de olika nivåerna, såsom
ministerrådet och Coreper, samt att representera rådet hos EU-
parlamentet. För att planera alla möten och konferenser har man under
Utrikesdepartementet valt att inrätta ett 2001-sekretariat som ska ansvara
för planering och genomförande.
5 Sätt miljön som prioritet ett!
EU är idag totalt sett snarare en miljöbov än miljövän. I miljöfrågorna,
där man på internationell nivå måste samla sig för gemensamma
lösningar, har man inte kommit många steg på rätt väg. Ett steg fram har
ofta följts av två eller flera steg bakåt. Detta beror på flera saker, men
framför allt på politisk ovilja och kontraproduktiva målsättningar och
regelverk i EU:s fördrag och struktur. Det som krävs är en rejäl
omorganisering och ett radikalt nytänkande inom hela unionens politik för
att man ska kunna medverka till en ekologiskt hållbar utveckling. Sverige
kan som ordförandeland inte skapa detta nytänkande på ett halvår, men
möjligheterna finns att ändra inriktning, att få EU-projektet att växla över
på det gröna spåret. Denna insikt delas också av statsminister Göran
Persson. I ett tal till miljömässan Envisions i Västerås 16 september 1999
sade han: "Våren 2001 kommer Sverige att vara EU:s ordförandeland. Då
kommer hållbar utveckling att stå högt på agendan. Vi ska ta chansen att
föra en diskussion om en grön strategi för 2000-talet."
Vi i Miljöpartiet är beredda att delta i arbetet med denna gröna strategi för
2000-talet och vill därför utvidga vårt samarbete med regeringen till att även
gälla förberedelsearbetet inför ordförandeskapet inom EU. Ett samarbete har
redan initierats och ett antal samtal har hållits mellan ledare för de olika
riksdagspartierna och regeringen. Samarbetet måste dock även ge utrymme
för de olika partierna att redogöra för sina ståndpunkter i EU-frågor och inte
enbart handla om arbetsprogrammet. Under ett ordförandeskapsår görs
dessutom många politiska ställningstaganden i frågor som inte kan planeras.
Detta skapar ett behov av att regeringen har en kontinuerlig kontakt med
riksdagens partier.
Under de senaste åren har en stor politisk förändring skett i de flesta EU-
länder. Gröna partier har tagit plats i röd-gröna regeringar i Frankrike,
Italien,
Tyskland, Finland samt Belgien. I Sverige har Miljöpartiet de gröna inlett ett
samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Även utanför EU
finns det gröna politiker i regeringar och parlament. Denna scenförändring
har gett den gröna kraften i politiken en skjuts framåt, i synnerhet när det
gäller miljöfrågorna då det numera finns gröna miljöministrar i flera länder.
De gröna miljöministrarna kommer att kunna ge ett gott stöd till väl
genomarbetade och radikala förslag till beslut på miljöområdet. Allt detta ger
en bra grund att stå på för en accelererad miljöpolitik, såväl inom EU som på
den internationella arenan.
Från svensk sida finns det ett flertal anledningar till att lyfta fram just
frågan om ett ekologiskt hållbart samhälle under vår tid som ordförandeland:
Margot Wallström har som kommissionär fått ansvar för miljöfrågorna.
Om den svenska regeringen vill visa på att man menade allvar med att önska
miljöfrågorna för Margot Wallströms del, finns chansen att som
ordförandeland att följa upp den ambitionen.
EU-parlamentet har en konservativ majoritet, något som kan visa sig vara
ett problem i miljöarbetet. De konservativa krafterna inom EU-parlamentet
har under tidigare mandatperiod visat sig vara mer ekologiskt bakåtsträvande
i miljöarbetet än den socialistiska gruppen, även om skillnaden inte är stor.
Skulle Sverige välja att lyfta fram  miljöfrågorna under sin tid som
ordförandeland kan man verka som en motkraft till de konservativa i EU-
parlamentet.
Inget land har tidigare valt att högprioritera miljöfrågorna. Konsekvensen
har blivit att miljöfrågorna hamnat långt ner på dagordningen. Regeringen
skulle med ett nytänkande och heltäckande förslag till åtgärder på
miljöområdet kunna profilera det svenska ordförandeskapet som det första
gröna ordförandeskapet.
Enligt en opinionsundersökning vill 86 procent av svenskarna att EU ska ta
ett stort ansvar för miljön. Det låga valdeltagandet i EU-parlamentsvalet visar
också på att medborgarna i EU-länderna är missnöjda med den nuvarande
situationen och istället vill att EU ska ägna sig åt väsentligheter. Miljön är
en
sådan legitim och gränsöverskridande väsentlighet.
De stora brister som finns i EU:s miljöarbete har gjort sig alltmer påminda
under de senaste åren. Den senaste rapporten från EU:s egen miljöbyrå,
European Environmental Agency (EEA), bekräftar den allvarliga bilden av
tillståndet för miljön i EU och beskriver de allvarliga miljöscenarier som
väntar om inte EU:s politiker tar frågan på allvar. Trycket från befolkningen
inom EU på att ta tag i miljöfrågorna har ökat, vilket bland annat
manifesterats i att den gröna gruppen gått starkt framåt i de senaste valen till
EU-parlamentet.
I Amsterdamfördraget lyftes frågan om ekologiskt hållbart samhälle upp
som ett huvudmål för unionen, vilket utgör ett viktigt konstitutionellt stöd för
det framtida miljöarbetet, samtidigt som det är en signal om integrering av
miljöfrågorna inom alla EU:s sektorer. Ska detta mål ha någon reell betydelse
krävs emellertid att man sätter handling bakom orden och skapar tuffa
miljöregler för den inre marknaden. Denna möjlighet finns bland annat i det
omfattande förslag till integrering av miljön i alla politikområden som ska
presenteras vid toppmötet i Göteborg.
Margot Wallström aviserade under förhören med miljöutskottet i EU-
parlamentet att ett sjätte miljöhandlingsprogram ska arbetas fram och träda i
kraft då det femte miljöhandlingsprogrammet avslutas vid årsskiftet år 2000.
Detta program har nu försenats, men arbetet med att verkställa
handlingsprogrammet kommer förhoppningsvis att ligga på Sveriges bord
som ordförandeland. Det är viktigt att programmet blir heltäckande och
konkret med kvantitativa mål- och delmål. Sverige skulle kunna ge det nya
handlingsprogrammet en bra start om miljöfrågorna prioriterades.
6 Miljöfrågor kräver helhetssyn och
integrering
Det kanske allra viktigaste när det gäller arbetet med att skapa ett
ekologiskt hållbart samhälle är att ställa upp systemkriterier som omfattar
alla sektorer i samhället. Tidigare har miljöpolitiken ofta karakteriserats
av så kallade "end-of-pipe solutions", dvs åtgärder för att mildra
effekterna av miljöproblemen. Framtidens miljöpolitik ställer hårdare
krav på helhetssyn och kollektivt ansvarstagande hos samtliga delar av
samhället, så att miljöproblemen åtgärdas redan vid källan.
Grunden i ett ambitiöst miljöprogram för Sveriges ordförandeperiod måste
vara att skapa ett skelett av principer och åtgärder som man sedan kan bygga
vidare på. Utspridda åtgärder här och där kommer inte lösa de långsiktiga
problemen.
7 In med miljöhänsyn i hela EU-systemet!
En av de viktigaste ändringarna i Amsterdamfördraget handlar om
principerna om hållbar utveckling. Artikel 2 i det nya fördraget där
unionens mål formuleras lyder numera: "främja ekonomiska och sociala
framsteg och en hög sysselsättningsnivå och uppnå en väl avvägd och
hållbar utveckling". Att principen om hållbar utveckling formulerats som
just en "princip" får konsekvenser för unionens arbete. Principer måste
nämligen integreras i all verksamhet. Detta förtydligas också av artikel 6 i
EG-fördraget: Miljöskyddskraven måste ingå i utformning och
genomförande av gemenskapens politik och verksamhet enligt artikel 3,
särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.
Då Sverige var ett av de länder som drev införandet av principen om
hållbar utveckling under den regeringskonferens som ledde fram till
Amsterdamfördraget vore det nu på sin plats att driva på för att verkligen
integrera denna i praktisk politik i ministerråden och även i kommissionens
verksamhet. Detta arbete har så sakteligen påbörjats med
integreringsrapporter för energi-, jordbruks-, transport- och industri-
ministerråden. Dessa har emellertid varit mycket diffusa och fått mycket
kritik av EU:s samlade miljöorganisationer. I framtiden ska det presenteras
strategier för resterande ministerråd, samt en övergripande strategi som ska
antas vid toppmötet i Göteborg, i juni 2001. Dessa sektorsstrategier måste
innehålla tydliga och kvantitativa miljömål samt metoder för att nå dessa.
Några centrala metoddelar är att planera för internalisering av miljökostnader,
genomförande av principen om att förorenaren betalar samt att integrera
miljöhänsyn i frihandelspolitiken. För samtliga dessa kriterier har de
existerande strategierna misslyckats och om inte Sverige tar ett
ledningsansvar för strategierna riskerar de att bli papperstigrar utan verklig
effekt på den förda politiken.
Några av de insatser som bör ingå i ett ramprogram för integrering av
miljöfrågorna i övrig verksamhet är:
8 Inrättande av en miljökommitté
Inrättandet av en miljökommitté som granskar kommissionens förslag till
beslut utifrån ovan nämnda miljöprinciper skulle vara ett viktigt verktyg
för att påskynda miljöarbetet i unionens alla verksamhetsområden. En
miljökommitté bestående av representanter för olika intressegrupperingar
i samhället såsom NGO:er och nationella miljövårdsmyndigheter skulle
kunna vara en positiv och tydlig signal till medborgarna att man menar
allvar med miljöhänsyn.
9 Öka kontrollen!
EEA, som idag samlar in och sammanställer information om
miljötillståndet i unionen, bör ges ökade resurser och befogenheter.
Miljöpartiet de gröna anser att EEA ska ha regionala kontor runt om i EU,
som tillsammans med redan existerande tillsynsmyndigheter kan bistå i
arbetet med att verkställa och kontrollera att den beslutade miljöpolitiken
genomförs.
10 Ge ekonomin ekologiska spelregler!
Den ekonomiska politikens makt över miljösituationen världen över är en
fundamental del i den gröna samhällsanalysen. Den blinda jakten på
ständigt ökad konsumtion, dvs ökad BNP, är ett av unionens huvudmål
trots att miljöforskning påvisar att det är just ett ökat materialflöde som är
ett av de stora hindren på vägen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. De
bruttovinster som uppnås i miljöarbetet i form av bättre teknik och
effektiviseringar blir sällan nettovinster då den ökade konsumtionen av
varor äter upp de framsteg som uppnås. Att ha ett sådant ekonomiskt
beräkningssätt som mål för den ekonomiska politiken framstår som allt
mer ohållbart, omodernt och innehållslöst.
11 Gröna räkenskaper
Miljöpartiet de gröna vill att Sverige som ordförandeland ska ta initiativ
till att utveckla systemet med så kallade gröna räkenskaper eller "grön
NNP" där även slitage på det naturliga kapitalet finns med i kalkylen. I
Sverige har Miljöpartiet de gröna fått igenom gröna nyckeltal till
budgeten. Ett liknande system bör även införas på EU-nivå för att man
lättare ska kunna se de ekologiska konsekvenserna av den förda
ekonomiska politiken.
12 Underlätta för miljöskatter
Många aktörer i EU är idag eniga om behovet av, och stöder, en grön
skatteväxling där de miljörelaterade skatterna höjs och skatten på arbete
sänks. Kommissionen menar att detta är en avgörande komponent i
arbetet för ökad sysselsättning. Vi har redan påbörjat denna reform i
Sverige. Detta förbättrar kraftigt trovärdigheten för att Sverige under sitt
ordförandeskap ska kunna lägga fram en konkret plan för att underlätta en
miljörelatering av skatte-
systemet på olika nivåer. Detta gäller framför allt skatterna på energi och
koldioxid. En viktig princip i sammanhanget är emellertid att beslut om
skatter endast ska vara miniminivåer, med en frihet att gå före och
nationellt fastställa högre nivåer.
13 Horisontella styrmedel
Under de senaste åren har det uppkommit en rad olika horisontella
ekonomiska styrmedel för miljöpolitiken. Exempel på sådana horisontella
styrmedel är miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, samt miljöcertifiering
av företag. Rätt utformade kan dessa styrmedel spela en viktig roll i
arbetet med att skapa ett grönare näringsliv. EU har sedan en tid tillbaka
också ett eget miljöcertifieringssystem, EMAS, vilket dock har kommit i
skymundan av det internationella systemet ISO 14 001. Miljöpartiet de
gröna anser att regeringen under sin period som ordförandeland bör
presentera en plan för hur man kan stimulera användandet av
miljökonsekvensbeskrivningar och miljöcertifiering såväl i offentlig
förvaltning som i den privata sektorn.
Nyligen fattades beslut i EU-parlamentet om att så kallade strategiska
miljökonsekvensbeskrivningar ska vara ett verktyg för EU för att ta hänsyn
till effekterna på miljön. Eftersom det råder delade meningar mellan
ministerrådet och parlamentet kommer detta med all sannolikhet att bli en
fråga som tas upp till förlikning. Här bör den svenska regeringen ligga på för
att ta med EU-parlamentets kompletteringar till det föreslagna direktivet.
14 Miljödemokrati i fördragen
Miljöpartiet de gröna vill att EU:s fördragstexter ska kompletteras med en
rad miljöprinciper i syfte att stärka miljöns konstitutionella ställning inom
EU. Detta skulle samtidigt vara en viktig signal om att det förebyggande
miljöarbetet måste stärkas. Vissa grundläggande principer för miljöarbetet
finns redan i fördraget som togs på regeringskonferensen i Amsterdam, t
ex försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren betalar som
läggs fast i artikel 174 punkt 2.
Som ordförandeland har man ingen formell möjlighet att påverka de
fördragstexter som ligger till grund för unionsarbetet, detta beslutas på de
kontinuerligt återkommande regeringskonferenserna. En sådan pågår för
tillfället och kommer troligtvis att avslutas under det franska
ordförandeskapet, det vill säga innan det svenska. Genom att lyfta de
strukturella frågorna till diskussion under ordförandeskapet kan Sverige
samtidigt skapa en grogrund för strukturförändringar vid en kommande
regeringskonferens. Skulle Sverige välja att lyfta frågorna om en ekologiskt
hållbar utveckling under sitt ordförandeskap och offensivt driva
implementeringen av redan gällande miljöprinciper, kommer detta att påverka
frågornas tyngd inom hela unionens verksamhet. Viktiga miljöprinciper som
inte ännu finns med i gällande fördrag är substitutionsprincipen samt ett
uttalat faktor 10-mål, dvs att producenter enbart ska använda en tiondel så
mycket råvaror och energi som dagens nivåer.
15 Stärk miljögarantin!
Den del av EU:s lagstiftning som föranlett den mesta debatten är den som
berör den så kallade miljögarantin, eller artikel 95 i fördraget (tidigare
100a). Tanken med fördragstexten är att man som medlemsstat ska tillåtas
gå före på bland annat miljöområdet, även om det föreligger ett
harmoniseringsdirektiv i frågan. Denna artikel har förändrats och
kompletterats under flera regeringskonferenser. Tyvärr har förändringarna
inte varit till det bättre, snarare har det skett en allvarlig försämring som
gör att paragrafen i praktiken är obrukbar. Problemet är framförallt punkt
fem i artikel 95, där mycket komplicerande krav ställs för en nationell
skärpning av de nationella regleringarna. Bland annat ställs krav på att
medlemsstaten ska kunna bevisa att det aktuella problemet är specifikt för
medlemsstaten samt att det ska ha uppkommit efter den tidpunkt då
harmoniseringsåtgärden beslutats.
Miljögarantin är kanske det mest uppenbara exemplet på hur EU:s
strukturer är kontraproduktiva i miljöarbetet. Flexibla regler som möjliggör en
progressiv och offensiv politik är en viktig delkomponent för att utveckla
miljöarbetet.
Några områden där EU:s regelverk hindrar medlemsstaterna att gå före i
miljöarbetet är:
- Möjligheten att ställa miljökrav vid offentliga upphandlingar då detta kan
betraktas som ett konkurrensstörande element på den inre marknaden,
- tuffare regler för genmanipulerade livsmedel där Miljöpartiet de gröna i
första hand vill förbjuda sådana. I andra hand vill vi se en märkning av alla
livsmedel som innehåller genmanipulerade produkter,
- hårdare regler vad gäller miljöinformation till konsumenter. Här är en
miljömärkning med tuffare nationella miljökrav en viktig beståndsdel.
Detta kan emellertid riskeras om EU bestämmer sig för att dess egen
miljömärkning, EU-blomman, ska gälla istället, eftersom denna innebär
lägre ställda miljökrav för märkning.
Den svenska regeringen har under sitt ordförandeskap en gyllene
möjlighet att påbörja debatten om en omformulering av artikel 95 för att
möjliggöra striktare nationella regleringar på miljöområdet. Detta bör
även vara en fråga som regeringen driver med kraft under nästa
regeringskonferens.
16 Ett demokratiskt ordförandeskap
I förberedelsearbetet inför ordförandeskapet är det av yttersta vikt att
planeringen förankras hos frivilligorganisationer, näringsliv,
fackföreningar osv. Finland genomförde ett sådant förankringsarbete inför
och under sitt ordförandeskap med mycket lyckat resultat. Vi i
Miljöpartiet de gröna vill att en mötesplats mellan intresserade
organisationer och andra parter skapas för att på så vis öka öppenheten
och den offentliga insynen i ordförandeskapsarbetet.

Stockholm den 2 oktober 2000
Yvonne Ruwaida (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Per Lager (mp)
Kia Andreasson (mp)
Lars Ångström (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11
Yrkanden (24)