Motioner i Andra Kammaren, N:o 174

Motion 1897:174 Andra kammaren

Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 174.

1

N:o 174.

Af herr A. Hedin i Stockholm, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med anhållan om ändringar uti instruktionen för jernvägsstyrelsen.

Instruktionen för jernvägsstyrelsen säger i § 35, att generaldirektören
och ledamöterna i styrelsen förordnas af Kongl. Maj:t, men att
den öfriga personalen vid förvaltningen af statens jernvägstrafik tillsättes
af styrelsen.

I fråga om formerna för ärendenas handläggning äro bestämmelserna
så knapphändiga, som om man framför allt haft i sigte att befria
styrelsen från kontroll, att ej begränsa godtycke eller hindra mannamån
i magtutöfningen. I § 6 medgifves sålunda, att »ärenden må, der
deras vigt och beskaffenhet ej anses fordra samtliga ledamöters närvaro,
af generaldirektören jemte föredraganden handläggas och afgöras». Det
lärer således bero af den allena beslutande chefen att »anse», att han
eger att i en styrelseledamots närvaro afgöra hvilka som helst ärenden
han finner för godt att låta på det sättet »handläggas och afgöras»,
deribland det stora antalet ärenden angående antagande och befordran
af tjensteman.

Vore ej detta fria spelrum lemnadt öppet åt godtycket, vill man
gerna föreställa sig, att ett sådant styrelsebeslut ej skulle kunnat, åtminstone
ej utan någon motsägelse, fattas, som det, hvilket gifvit anledning
till denna motion.

Bih. till Ttilcsd. Prat. 1897. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 59 Höft. (Näs 174175.) 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 174.

Af här nedan följande handlingar inhemtas:

1) af jernvägsstyrelsens protokoll den 16 januari 1897, att styrelsen
bestående af generaldirektör Cronstedt och öfverdirektör Hahr

förordnat en bokhållare att upprätthålla de med byråassistentbefattning
å trafikafdelningens öfverdirektörsexpedition förenade göromål,
samt

2) af utdrag af protokollet, hållet hos Stockholms rådstufvurätt
den 3 februari 1897, att den sålunda med styrelsens förtroende hugnade
tjenstemannen stod under tilltal för brott å allmän plats föröfvad
uppsåtlig misshandel, hvaraf följt svår kroppsskada för hvilket han
kort derefter af rådstufvurätten dömdes att undergå straffarbete i tre
månader.

Det är att förmoda, att ett förordnande till högre befattning ej
under sådana omständigheter skulle kunna ens ifrågasättas hos någon
annan styrelse, än jernvägsstyrelsen, så vida ej det nu af jernvägsstyrelsen
gifna föredömet, om det förblifver onäpst, kan komma att verka
förakt för en grundsats, som, ehuru ej inskrifven i några instruktioner,
ändock borde vara sjelfklar och erkännas för ovilkorligt förbindande.
I alla händelser lärer, sedan man funnit att denna skrifna lag ej existerar
för jernvägsstyrelsen. Riksdagen ej böra underlåta att på''detta
förhållande fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet. Jag tillåter mig derför
att föreslå,

att Andra Kammaren för sin del besluter en skrifvelse
till Kongl. Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t
täcktes vidtaga sådana förändringar i bestämmelserna
om jernvägsstyrelsens befogenhet att förordna tjenstemän
och betjente samt om formerna för utöfningen
af denna befogenhet, att såvidt möjligt missbruk förebyggas.

De åberopade handlingarna äro af följande lydelse:

1)

Afskrift.

Närvarande:

Kongl. jernvägsstyrelsens
16 januari 1897.

protokoll den

Herr generaldirektören m. m. grefve Cronstedt; herr öfverdirektören
m. m. Hahr.

Motimer i Andra Kammaren N:o 174.

3

§ 1.

S. D. Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 31 nästlidne
december funnit godt medgifva inrättandet af en tredje öfverdirektörsassistentbefattning
å trafikafdelningen, fann kongl. styrelsen med
tillämpning af; de i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15 november 1895
och 31 december 1896 meddelade föreskrifter, enligt hvilka vissa befattningar
ick& finge besättas med ordinarie innehafvare, utan i fråga
om hvilka styrelsen endast finge meddela förordnande att tills vidare
upprätthålla de med befattningarne förenade göromål skäligt förordna
byråassistenten å trafikafdelningens öfverdirektörsexpedition Johan
Emil Lundberg att för tiden från årets ingång upprätthålla de med
berörda öfverdirektörsassistentbefattning förenade göromål med åtnjutande
af det för berörda befattning i gällande stat uppförda arfvode
4,200 kronor om året enligt l:a löneklassen.

§ 2.

Vidare beslöt kongl. styrelsen förordna bokhållaren Jacques Lagercrantz
och kontorsskrifvaren Carl Frode Claesson Pollen att jemväl från
årets början tills vidare upprätthålla, Lagercrantz de med byråassistentbefattning
å trafikafdelningens öfverdirektörsexpedition och Poller de
med bokhållarebefattning å samma expedition förenade göromål, båda
mot åtnjutande af de för befattningarne i stat uppförda arfvoden enligt
7:e löneklassen eller 2,400 kronor om året.

In fidem
Gustaf Welin.

Rätteligen afskrifvet; betygar
Ex officio
L. H. Gyllenhaal.

4

Motioner i Andra Kammaren, N.-o 174.

2)

Afskrift.

Utdrag af protokollet, hållet hos StockN:o
4, 3 Afd. holma rådstufvurätt den 3'' februari 1897.

S. D. Vid återföretagande af det från 13 nästlidne januari till
denna dag uppskjutna ransakningsmålet angående bokhållaren i kongl.
jernvägsstyrelsen Jacques Lagercrantz, tilltalad för misshandel, instälde
sig i närvaro af t. f. stadsfiskalen Carl Gustaf Lidberg såsom allmän
åklagare, Lagercrantz genom sitt förut i målet anlitade ombud vice
häradshöfdingen Eduard Sparre, hvaremot målsegaren förgyllaren Oscar
Waldemar Rylander icke lät sig afhöra.

Rådstufvurätten afkunnade följande vid förutgången enskild öfverläggning
beslutade

Utslag.

Som genom hvad tilltalade bokhållaren i kongl. jernvägsstyrelsen
Jacques Lagercrantz sjelf erkänt samt hvad i öfrigt i målet förekommit,
är utredt, att Lagercrantz måndagen den 11 maj 1896 på morgonen å
Lutternsgatan här i staden med en käpp tilldelat förgyllaren Oscar
Waldemar Rylander ett slag å . venstra ögat, hvaraf uppkommit de
skador, som omförmälas i medicine doktoren Erik Nordensons i målet
företedda tvenne intyg af den 27 maj och den 21 december sistlidet
år och hvilka skador haft till påföljd, att Rylander förlorat synförmågan
å nämnda öga och att detsamma till förekommande af sjukdom i det
andra ögat måst borttagas;

alltså och då den sålunda inträffade skadan är att hänföra till
sådan svår kroppsskada, hvarom i 10 § 14 kapitlet strafflagen sägs,

men misshandeln skett af hastigt mod och utan afsigt att åstadkomma
skada af nyss angifna beskaffenhet samt jemväl i öfrigt under
förmildrande omständigheter,

pröfvar rådstufvurätten, som låter bero vid den emellan Lagercrantz
och Rylander beträffande den af den sistnämnde i målet förda
skadeståndstalan enskildt träffade förlikning, rättvist i anledning af
den utaf åklagaren i målet förda talan, i förmåga af 14 kapitlet 11 §
och 11 kapitlet 15 § samt 25 kapitlet 20 och 22 §§ allt strafflagen,
döma Lagercrantz att för å allmän plats föröfvad uppsåtlig misshandel,
hvaraf följt svår kroppsskada, undergå straffarbete i tre månader äfven -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 174. 5

som att under lika lång tid vara i mistning af sin tjenstebefattning i
kongl. jernvägsstyrelsen,

skolande Lagercrantz ersätta Rylander dennes rättegångskostnad
med fordradt och medgifvet belopp femtiofem kronor jemte hvad Rylander
kan visa sig hafva utgifvit till lösen af radstufvurättens proto

koll i målet. .

Från förestående utslag, som innefattade undertecknad vice notaries
samt vice ordföranden herr rådmannen Löwenhielms sammanstämmande
mening, var stadsnotarien Strahl så till vida skiljaktig, att
han jemlikt de af rådstufvurätten åberopade lagrum bestämde det straff,
hvartill Lagercrantz gjort sig förfallen, till straffarbete i två manader
samt mistning under lika lång tid af Lagercrantz tjenstebefattning i

kongl. jernvägsstyrelsen. . .

Efter utslagets afkunnande meddelades följande besvärshänvisning.
Den, som med detta utslag icke åtnöjes, ''eger att deruti hos
Kongl. Maj:ts och rikets svea hofrätt söka ändring genom besvär,
hvilka skola underskrifvas af klaganden sjelf eller lagligen befullmägtigadt
ombud samt sist innan klockan tolf å femtonde dagen ^här
efter, som, denna oräknad, blifver torsdagen den 18 innevarande månad
till bemälde kongl. hofrätt ingifvas; men försummas det, skall klaganden
hafva förlorat sin talan och besvären komma ej under pröfning.
Afträdde. År och dag som ofvan.

På Rådstufvurättens vägnar:

C. A. Svedelius.

Om remiss till kammarens tillfälliga utskott n:o 4 anhålles.
Stockholm den 2 april 1897.

A. Hedin.

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 1 Samt, 2 Afd. 2 Band. 59 Käft.

i