Motioner i Andra Kammaren, N:o 188

Motion 1891:188 Andra kammaren

Andra kammaren

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 188

N:o 188.

Af herr A. V. Ljungman, om bestämmande af vissa vilkor för
antagande af Kongl. Maj:ts proposition n:o 56, i fråga
om reglering af Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationsskuld.

, Uti propositionen n:o 56 har Kongl. Maj:t med anledning af en
utaf styrelsen för Bergslagernas jern vägsaktiebolag gjord framställning
föreslagit Riksdagen att bemyndiga riksgäldskon toret att göra åtskilliga
eftergifter med afseende på de till nämnda bolags 5 procents obligationslån
hörande obligationer och räntekuponger, som af staten innehafvas.
Uti deras utlåtande öfver framställningen hafva emellertid
riksgäldsfullmäktige ansett sig bland annat »böra fästa uppmärksamhet
derpå, att det skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke för antagandet
af ifrågavarande förslag, hvilket torde få anses medföra afsevärda fördelar
för bolaget, från statens sida borde uppställas samma fordran,
som 1886 års Riksdag gjorde till vilkor för åtnjutandet af den vid
nämnda riksdag beviljade nedsättning i räntan å lånen till enskilda
jernvägar af hvilken räntened sättning Bergslagernas jern vägsaktiebolag
icke begagnade sig eller att bolaget skulle vara underkastadt
de jemkningar i erhållna koncessionsvilkor eller andra af Kongl. Maj:t
gifna bestämmelser, hvilka Kongl. Maj:t ur statens och det allmännas
synpunkt samt för åstadkommandet af närmare öfverensstämmelse med
de under senare tid gifna koncessioner funne skäl att föreskrifva»,
och att, »enligt hvad fullmägtige inhemta!, koncessionen å Berglagernas

Motioner i Andra Kammaren, N:o 188.

7

jern vägar salcnade åtskilliga nr berörda synpunkt vigtiga bestämmelser,
under det att andra åter vore i väsentliga stycken olika dem, som
numera meddelades».

Det förhållande, riksgäldsfullmägtige sålunda påpekat, är emellertid
af så allvarlig beskaffenhet, fett det icke, pa sätt som skett, hade
bort af Kongl. Maj:t lemnas utan afseende, enär, om det än icke kan
förnekas, att Bergslagernas jornvägar »beredt väsentliga fördelar åt en
stor del af landet», det dock är lika obestridligt, att koncessionsvilkoren
för desamma äfven beredt de mest väsentliga olägenheter »åt en stol
del af landet», som till följd af det sätt, på hvilket det allmännas intressen
i dessa vilkor blifvit åsidosatta, hindrats och fortfarande hindras
från att på ett förmånligt sätt anordna sin samfärdsel. Det sätt,
hvarpå Bergslagernas jernvägsaktiebolag begagnat den magt, som genom
nämnda koncessionsvilkor lagts uti bolagets händer och som innebär
en den mest betänkliga våda för »en stor del af landet», utgör äfven
en direkt uppmaning till Riksdagen att icke gorå någon som helst
eftergift åt bolaget, med mindre det underkastar sig samma koncessionsvilkor,
som äro gällande för rikets öfriga större jernvägar, och
detta särskilt med hänsyn till bestämmelserna om samtrafik och om
anslutning af andra jernvägar till bolagets.

Skulle emellertid bolaget nu liksom 1886 neka att underkasta sig
en sådan jemkning i koncessionsvilkoren för bolagets jernvägar, och
bolaget, med anledning deraf, att dess nu ifrågasatta finansoperation
sålunda gånge om intet, möjligen blefve försatt i konkurs, då är tvifvelsutan
af nöden, att Riksdagen i reglementet för riksgäldskontorets förvaltning
meddelar riksgäldsfullmägtige uppdrag att vidtaga de med
hänsyn till en sådan eventualitet nödiga åtgärderna, pa det att statens
och det allmännas intressen må vederbörligen tillvaratagas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag alltså hemställa,

det Riksdagen med anledning af Kongl. Maj:ts
proposition n:o 56 måtte besluta dels att, endast under
vilkor att Bergslagernas jernvägsaktiebolag medgifver
den 1886 fordrade jemkningen i koncessionen å bolagets
jernvägar, bifalla hvad i propositionen föreslagits,
'' dels ock att åt sine fullmägtige i riksgäldskontoret
uppdraga att, i händelse bolaget nödgas till
sina gäldenärer afträda sin egendom och denna under
tid, då Riksdagen ej är samlad, skulle blifva till

Motioner i Andra Kammaren, N:o 188.

tvångsförsäljning utbjuden, vidtaga alla de åtgärder,
som för skyddandet af statens och det allmännas intressen
må anses erforderliga.

Om remiss till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 11 april 1891.

Axel Vilh. Ljungman.

Stockholm, K. L, Beckman, 1891.