Motioner i Andra Kammaren, N:o 221

Motion 1890:221 Andra kammaren

Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

1

N:o 221.

Af herr J. JohansSOll i Noraskog, om ändring i §§ 68, 69
70 och 71 riksdagsordningen.

I sammanhang med förslag till ändrade grunder för riksbankens
verksamhet har det blifvit satt i fråga att äfven låta dess styrelse tillsättas
efter andra grunder än hittills, så att en tredjedel af dess fullmägtige
skulle utnämnas af Kongl. Maj:t. Som skäl till denna förändring
angifves fruktan för, att styrelsen öfver landets förnämsta penninganstalt
skulle kunna utsättas för obehörig inverkan af politiska hänsyn,
och framför allt derför att denna styrelses tillsättande allt för ofta
skulle bero på den förseglade sedelns eller lottningens slump, då kamrarne
vore oeniga.

Att ett sådant förhållande visserligen icke skulle vara egnadt att
stärka förtroendet till en för hela vårt ekonomiska lif så högvigtig inrättning
som riksbanken, ligger i lika öppen dag, som att sagda bank
måste vara höjd till och med öfver skymten af en misstanke, för att
rätt kunna fylla sin magtpåliggande uppgift. Lika ostridigt är, att det
nuvarande sättet för val af bankens fullmägtige blott allt för ofta kan
leda till anlitande af lottningens i detta fall så ytterst vanskliga utväg.
Men om ock detta förhållande under upprörda tider onekligen kunde
innebära en fara, så är dermed icke sagdt, att denna fara ej på annat
sätt kan undgås än genom att låta Riksdagen släppa ur sina händer
en del af sin magt öfver riksbanken en hos oss helt och hållet
opröfvad nyhet, som skulle medföra en genomgripande rubbning i
grunderna för detta penningverks styrelse och förvaltning. En så
Bih. till Riksd. Prat. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 41 Käft.

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

omfattande ändring torde knappast låta sig förlikas med den varsamhet,
hvarmed ett lands grundlagar böra behandlas, och lär i allt fall icke
böra vidtagas förr än det visat sig, att något annat och bättre sätt att
undvika en befarad olägenhet icke finnes.

Ett sådant sätt torde dock låta sig påvisas, som, utan att rubba
Riksdagens häfdvunna magt öfver banken, vore egnadt att skydda denna
mot de vådor, hvaraf den under partitider kunde hotas, och framför
allt att till ett minimum inskränka farhågan för lottningens afgörande
magt. Det gäller å ena sidan att undvika den partiinflytelse, som vid
val af särskilda elektorer så lätt gör sig gällande, och å den andra att
icke lemna åt slumpen att afgöra, hvilka som skola bilda bankens
styrelse. Allt detta synes bäst och lättast kunna ernås, om valet af
bankens fullmägtige lemnades åt en nämnd, bestående af Riksdagens
äldste ledamöter. Om elektorernas antal borde blifva oförändradt, skulle
i denna nämnd ingå de 24 ledamöter från hvardera kammaren, som bevistat
de flesta riksdagarne; och bland dem, som bevistat lika många
riksdagar, skulle i tur och ordning de till lefnadsåren äldste inträda i
nämnden. Vid förhinder för någon af dess ledamöter skulle i mån af
behof de inkallas, som efter dessa grunder vore närmast i ordningen,
till dess antalet vore fullt.

En sålunda sammansatt nämnd skulle erbjuda åtskilliga uppenbara
fördelar. Dels skulle den inom sig sluta dem, som genom långt deltagande
i riksdagslifvet hunnit samla den vidsträcktaste och mest bepröfvade
erfarenhet i politiska värf. Dels bestode den ock af dem,
som framför andra genom upprepade omval erhållit de största bevis
på sina medborgares förtroende, och bland hvilka man sålunda i allmänhet
kan vänta att finna Riksdagens mera framstående män. Dels
bjuder den en säkrare borgen för opartiskhet, då den naturligen kommer
att inom sig räkna män af de mest olika meningar, men som tillika af
år och erfarenhet torde vara bättre skyddade mot partinitets lockelser
.än yngre och mera opröfvade kamrater. Dels ock torde af denna ledamöternas
jemnare fördelning mellan olika rigtningar följa, att de tillfällen,
då den förseglade sedeln eller lottning måste skilja mellan lika
starka partier, blefve långt mera sällsynta än nu är fallet.

En nämnd, som på grund af sådana egenskaper torde kunna påräkna
ett ganska stort anseende, torde i och med detsamma äfven ega
grundade anspråk på att tillgodogöras äfven i andra likartade fall. Nu
omtalar grundlagen åtskilliga fall, då vigtiga förtroendeuppdrag utöfvas
af enkom för tillfället utsedde personer, och då alltså samma olägenheter
äro att befara, som här ofvan blifvit angifna. Dit höra val af

3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

fullmägtige i riksgäldskontoret, af Riksdagens justitieombudsman, af
komiterade för tryckfrihetens vård samt den s. k. opinionsnämndens uppdrag
att granska högsta domstolens embetsutöfning. Med fullt lika
goda skäl som i fråga om riksbanken kan äfven i dessa fall enahanda
ändring påyrkas, så att samtliga dessa värf öfverflyttas från särskildt
utsedde elektorer till den på nyss angifna sätt bildade åldersnämnden.

I fråga om komiterade för tryckfrihetens vård kan en ändring synas
ej af något behof påkallad, men torde böra verkställas i tid, i fall en
ändrad tryckfrihetslag skulle gifva åt dessa komiterade en vigtigare
ställning.

De uppgifter denna nämnd finge sig förelagda blefve således af
ganska olikartad natur. Men hufvudsaken är, att den komme att i det
hela bilda ett urval af Riksdagens mest bepröfvade män. Redan nu är
det häfd, att Riksdagen till de nämnda uppdragen utser män, som den
af någon anledning vill visa prof på aktning och förtroende, utan att
särskildt afse, om de framför andra ega insigt i vare sig bankväsende
eller lagfrågor. Sistnämnda insigt vore särskildt för opinionsnämnden af
mindre vigt än vissheten om att ända till skenet af partidom vore aflägsnad
genom dess sammansättning.

I nämnden torde statsråd, som äro riksdagsmän, ej gerna böra
sitta, ej heller talmän. Då 53 § riksdagsordningen förbjuder riksdagsman
att deltaga i beslut, som rör honom personligen, synes deraf utan
särskild föreskrift följa, att ledamot i nämnden, som är fullmägtig i
banken eller riksgäldskontoret eller i något hänseende sorterar under
dessa verk, ej må i sådant val deltaga, ej heller justitieråd taga säte
i opinionsnämnden, utan lemna plats åt närmaste suppleant.

I samband härmed torde en förenkling böra ske i sjelfva sättet ''
för val af justitieombudsman, som i fall af röstsplittring kunde leda
till nya och åter nya omröstningar i oändlighet, och ändock icke gifver
säkerhet för att full röstöfvervigt verkligen ernås. Har i första omröstningen
ingen nått absolut majoritet, eller mer än hälften af de afgifna
rösterna, torde enklast vara att, liksom vid val af landstingsmän,
låta ny omröstning ske mellan de två, som fått de flesta rösterna.

På grund af det anförda, och då konstitutionsutskottet är oförhindradt
att föreslå de ytterligare grundlagsändringar, hvilka möjligen
i sammanhang härmed kunna anses erforderliga, hemställes alltså,

att Riksdagen ville till grundlagsenlig behandling
förklara hvilande följande förslag till ändrad lydelse
i vissa delar af

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

riksdagsordningen:

§68. Till följd af----behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens justitieombudsman--- väljes

af en nämnd af fyratioåtta ledamöter. I nämnden inträder
från hvardera kammaren de tjugofyra, som bevistat
de flesta riksdagar; och bland dem, som bevistat
lika många riksdagar, inträder den förr, som äldre
är. Vid hinder eller förfall för någon eller några af
nämndens ledamöter inkallas den eller de, som efter
föresagda grunder är dertill i ordningen närmast, till
dess antalet är fullt. Statsrådets medlemmar eller
kamrarnes talmän må ej i nämnden sitta. Denna
nämnds ledamöter, som böra till valförrättningen sammanträda
å dag, som talmännen utsätta, och ej må
åtskiljas förrän valet är fulländadt, skola först samfäldt,
medelst slutna sedlar, hvar för sig föreslå den
man, som de anse böra komma under omröstning.
Falla dervid rösterna till mer än hälften på en man,
är han behörigen vald. I annat fall verkställes ny
omröstning mellan de två, som de flesta rösterna erhållit,
och skall den, som dervid uppnår röstöfvervigt,
anses vald. Till undvikande af lika röstetal bör vid
andra omröstningen en sedel förseglad afläggas och
dermed förfaras såsom i 60 § säges.

Valmännen böra--- derifrån hindrad.

I händelse------i hans ställe.

Inträffar något utöfvas.

§ 69. Den nämnd, som i föregående § säges, skall
hvart tredje år vid lagtima riksdag och å dag, som
talmännen utsätta, sammanträda för att, i den ordning
103 och 104 §§ regeringsformen stadga, derom döma,
huruvida högsta domstolens samtlige ledamöter gjort
sig förtjente att i deras vigtiga kall bibehållas, eller
om----domsrätt skiljas.

Nämndens samtlige ledamöter---vidare före skrifves.

§70. Lagtima riksdag skall --vård öfver

tryckfriheten. Desse komiterade väljas me -

5

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

deist omröstning af den nämnd, som i 68 § säges. Af går

mellan riksdagarne----behörig man.

§71. Hvarje lagtima riksdag skall genom den
nämnd, som i 68 § sägs, välja fullmägtige att, jemlikt
särskilda reglementen, riksbankens och riksgäldskontorets
medel och tillhörigheter förvalta. Desse
fullmägtige ordföranden inträffar.

Stockholm den 15 mars 1890.

J. Johansson

fr. Nor askog.

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

Bilaga.

Nedanstående förteckning utvisar den sammansättning en åldersnämnd
vid innevarande 1890 års Riksdag skulle erhållit, med uppgift om
födelseår och inom parentes antal bevistade riksdagar.

Från Första Kammaren.

Ledamöter.

Reuterswärd, P. O., .....................

Stråle, W., .......................................

Ugglas, C. G. af,.............................

Ehrenheim, P. J. v.,...............

AVmrn, C. F.,......................................

Posse, A. R. F:son,..........................

Ehrensvärd, C. A., ..........................

Hallenborg, M., ................................

Ekman, C. E., ..................................

Bennich, N. A. G.,.........................

Casparsson, C. E., ..........................

Dickson, C., .......................,............

Björnstjerna, O. M., ......................

Sundberg, A. N., ............................

Sparre, N. G. A.,.............................

Bergström, P. A., ..........................

Rundbäck, A., ........................

Falk, W., ............................................

Bildt, D. A. G., ................................

Abelin, G. R., ..................................

Beijer, C. G., ..................................

Kraemer, A. R. v.,........................

Gahn, II. P. AV., .............................

Lewenhaupt, C. M. C., .................

Suppleanter.

Klinckowström, R. M.,....................

Helander, A. F.,.................................

Leijonhufvud, B. A., ........................

Olsson, P., .........................................

(32) f. 1820.
(31) f. 1816.
(30) f. 1820.
(30) f. 1823.
(30) f. 1819.
(29) f. 1820.
(29) f. 1821.
(28) f. 1828.
(27) f. 1826.
(26) f. 1817.
(25) f. 1827.
(25) f. 1814.
(24) f. 1819.
(24) f. 1818.
(23) f. 1834.
(22) f. 1823.
(21) f. 1827.
(21) f. 1825.
(20) f. 1820.
(20) f. 1819.
(20) f. 1811.
(20) f. 1825.
(20) f. 1820.
(20) f. 1827.

(19) f. 1816.
(18) f. 1820.
(18) f. 1823.
(18) f. 1830.

7

t

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

Strokircli, J. F. 0. v.,.................................... (17) f. 1824.

Biesért, J. C. N., ............................................. (17) f. 1831.

Från Andra Kammaren.

Ledamöter.

Rundbäck, J.,....... ............................

Larsson, L. 0.,...................................

Hederstjerna, F. L. S., .................

Hörnfeldt, P. 0.,..............................

Rydin, H. L.,......................................

Nilsson, S., i Efveröd,....................

Persson, A., i Mörarp,....................

Lyttkens, I., ............................

Norén, S. F.,.....................................

Jonsson, J., i Fröstorp, .................

Johansson, J., i Noraskog,...........

Nilsson, P., i Råby, ......................

Pettersson, N., i Runtorp, ...........

Smedberg, J., ...................................

Nilsson, J. P., i Käggla, ..............

Jönsson, L., i Sandby, .................

Gumaelius, A., ..................................

Danielson, A. P., .............................

De la Gardie, R., .............................

Larsson, P., i Fohle,.....................

Andersson, H., i Bringåsen, ........

Hedin, A.,...........................................

Petersson, A., i Hasselstad, ........

Lundberg, A. M., .............................

Suppleanter.

Winkrans, C. F., ............................

Peyron, G. 0., ...................................

Carlsson, J. F., i Södra Vi, .......

Boström, E. G., ................................

Stjernspetz, P. A. H., ....................

Fosser, N., ......................................

(27)

f.

1830.

(25)

f.

1838.

(24)

f.

1828.

(23)

f.

1830.

22)

f.

1822.

(22)

f.

1831.

(22)

f.

1835.

(22)

f.

1823.

(22)

f.

1825.

(22)

f.

1823.

(22)

f.

1840.

(21)

f.

1827.

(21)

f.

1828.

(19)

f.

1819.

ds)

f.

1829.

(18)

f.

1834.

(18)

f.

1833.

(18)

f.

1839.

(17)

f.

1823.

(17)

f.

1823.

(17)

f.

1826.

(17)

f.

1834,

(16)

f.

1820.

(15)

f.

1820.

(15)

f.

1826.

(15)

f.

1828.

(15)

f.

1839.

(15)

f.

1842.

(14)

f.

1834.

(14)

f.

1835.