Motioner i Andra Kammaren, N:o 225

Motion 1890:225 Andra kammaren

Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 225.

3

N:o 225.

Af herrar 0. Eriksoil i Myckelgård och J. Broillé; om skrifvelse
till Kongl. Maj:t i fråga om handel med kokadt kaffe,
té, chokolad och andra tillagade icke spirituösa drycker.

Sedan Riksdagens Andra Kammare för sin del beslutat att, i anledning
af derom väckta motioner, Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj :t
anhåller om sådan förändring uti kongl. förordningen den 24 oktober
1885, att förordningen endast må afse sådana maltdrycker, som innehålla
mera än två volymprocent alkohol, så synes det oss då man
har goda skäl hoppas, att Första Kammaren biträder Andra Kammarens beslut
härutinnan vara af lika behof påkalladt och i öfrigt följ drigtigt med
det redan fattade beslutet, det sagda kongl. förordning ändrades jemväl
derhän och erhölle sådan lydelse, att kokadt kaffe, te, chokolad eller andra
tillagade, icke spirituösa drycker finge, utan särskild förvärfvad rättighet,
till förtäring på stället försäljas.

§ 1 i nämnda förordning lyder: »Ej må någon, utan att hafva

dertill jemlikt denna förordning förvärfvat rättighet, i stad eller på landet,
till förtäring på stället, sälja vin, maltdrycker, kokadt kaffe, té, chokolad
eller andra tillagade, icke spirituösa drycker etc.» Redan vid den tid
då nämda kongl. förordning utkommit hördes klagan deröfver, att sadana
drycker som kaffe, té och dylika icke finge utan särskildt tillstånd försäljas,
och då man nu har tillräcklig erfarenhet om att förordningen icke
kan i nämnda delar efterlefvas, emedan det är lika vanligt som nödvändigt
för dem, som köra lass efter vägarne, som vistas vid vattendragen för

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 225.

flottning eller i skogarne för afverkning, att i närmaste gård eller torp
få köpa svagdricka, kaffe eller andra läskdrycker, ock då vidare kändt
är, att försäljarne af dylika förnödenhetsvaror icke förvärfvat rättighet
till sådan försäljning, så synes oss en förändring vara af nöden. Yäl
hafva vi icke hört att någon, som på sådant sätt tillhandahållit dessa
drycker, blifvit åtalad, men uppenbart är att, om åtal anstäldes, den som
mera af barmhertighet än vinstbegär låtit en behöfvande få en kopp kaffe
blefve fäld för sitt brott. Med stöd af hvad vi anfört våga vi hemställa:

att Riksdagen ville besluta ingå till Kong! Maj:t
med skrifvelse om anhållan, att bestämmelsen i kongl.
förordningen den 24 oktober 1885, rörande kokadt
kaffe, té, chokolad eller andra tillagade icke spirituösa
drycker, måtte uteslutas.

Stockholm den 29 mars 1890.

Gustaf Erikson. J. Bronié.

Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri-Aktiebolag, 1890.