Motioner i Andra Kammaren, N:o 228

Motion 1896:228 Andra kammaren

Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 228.

1

JT:o 328.

Af herr S. Nordström, med förslag till ändrad lydelse af
72 och 73 §§ riksdagsordningen.

Med anledning dels af Kongl. Maj:ts nådiga proposition n:o 22 till
innevarande Riksdag och dels bankoutskottets memorial n:is 5 och 6,
har, vid läsning af dit hörande handlingar, det icke kunnat undgås, att
vissa auspicier gjort sig påträngande. Om de af Kongl. Maj:t föreslagna
ändringarna rörande riksbanken varda upphöjda till lag, så följer deraf
ett utvidgadt område för riksbankens verksamhet och inflytande på den
finansiella verksamheten inom vårt land. Men dermed följer ock skärpta
fordringar från allmänhetens sida, att denna verksamhet bedrifves på ett
i alla afseenden mönstergilt sätt. Intet område för mensklig företagsamhet
är mera känsligt för inflytelser och intryck än just våra penninginstitutioner.
Då riksbanken utgör sjelfva grundvalen för alla dylika institutioner
inom vårt land, så bör, enligt min uppfattning, icke ens skuggan
af en misstanke få råda beträffande ändamålsenligheten och tillförlitligheten
utaf dess förvaltning. Hvart ett misstroende derutinnan kan leda,
derom har man från utlandet de sorgligaste erfarenheter. För en sund
utveckling fordras likväl en fullt effektiv kontroll. Men när man genomläser
bankoutskottets memorial n:o 5, så ligger den misstanken mycket
nära till hands, att någon slapphet i förvaltningen inom riksbanken vid
någon tid gjort sig gällande, och att kontrollen icke varit sådan den bort
vara. Emellertid kan man icke rimligtvis vänta, att statsrevisorerna, som
under den jemförelsevis korta tid af två månader, hvarunder de äro samBih.
till Iiiksd. Frat. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 51 Käft. (N;o 228).

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 228.

lade, hafva att egna sin uppmärksamhet åt en sådan mångfald af förvaltningsgrenar,
hvilka dertill för hvarje år utvidgas allt mer och mer, skola
räcka till för ett sådant arbete. Man erinre sig blott den gren deraf, som
på senare tid uppstått genom statens jernvägstrafik och dess labyrint af
räkenskaper, hvilka, ensamt dessa, vore i behof af särskilda revisorer. Man
kan icke vänta, säger jag, att statsrevisorerna skola medhinna annat än att
ytligt och på ett högst otillfredsställande sätt egna sin tid och uppmärksamhet
åt riksbankens hufvudkontor och dess förvaltning. Och dock
torde väl knappast finnas någon gren af statsförvaltningen, som kräfver
en noggrannare tillsyn och kontroll än just riksbankens hufvudkontor.
Då dessutom för hvarje afdelningskontor a£ riksbanken tillsättas särskilda
revisorer, så må man väl med full befogenhet kunna utsätta ett stort
frågetecken, hvarför icke så jemväl eger rum för dess hufvudkontor. Jag
tillåter mig derför att ställa inför Riksdagens förnyade ompröfning konstitutionsutskottets
förslag af år 1893 i hvad det angår ändrad lydelse af
72 och 73 §§ riksdagsordningen. Detta förslag lyder sålunda:

§ 72.

Å hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till
ett antal af tolf för att enligt regeringsformen och
särskild instruktion granska statsverkets och till ett
antal af sex för att, likaledes enligt regeringsformen
och särskild instruktion, granska riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning. Desse
revisorer utses till halfva antalet af hvardera kammaren.
Hvarje revisionsförrättning skall omfatta ett
års afslutade räkenskaper. Förrättningarna taga sin
början å dag, som i instruktionen bestämmes, och skola
inom två månaders tid vara fullbordade.

Revisorerna välja sjelfva för hvardera revisionen
inom sig ordförande.

De anmärkningar, som revisorerna finna sig befogade
att i sina berättelser till Riksdagen framställa,
skola, sedan förklaringar deröfver inkommit, af näst
följande Riksdag öfverlemnas till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 228.

8

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, som fullmägtige
och revisorer enligt föregående två §§ utses, tillsättas
jemväl suppleanter, att, vid inträffande förfall för dem,
träda i deras ställe, nemligen för fullmägtige i riksbanken
tre, för fullmägtige i riksgäldskontoret likaledes
tre, för revisorerna af statsverket sex samt för revisorerna
af riksbanks- och riksgäldsverken fyra.

Om remiss till konstitutionsutskottet anhålles.

Stockholm den 10 mars 1896.

Sten Nordström.