Motioner i Andra Kammaren, N:o 240

Motion 1896:240 Andra kammaren

Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 240.

1

Nso 240.

Af hrr G. Odqvist, med förslag till ändrad lydelse af §§ 13,
16, 20 och 22 riksdagsordningen.

Med anledning af den utaf Kongl. Maj:t till Riksdagen ingifna propositionen
om utsträckning af den politiska rösträtten och med hänvisning
till motiveringen i den af konstitutionsutskottets vice ordförande till
samma utskotts utlåtande vid 1894 år riksdag n:o 6 fogade reservationen
får jag härmed hemställa,

att Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag
till ändrad lydelse af §§ 13, 16, 20 och 22 riksdagsordningen
att hvila till vidare grundlagsenlig behandling: -

Riksdagsordningen.

§ 13.

1. Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal
af tvåhundratrettio väljas för en tid af tre år,
räknade från och med januari månads början året näst
efter det, under hvilket valet skett.

2. I kommun, hvars folkmängd uppgår till eller
öfverstiger en tvåhundratretiondedel af folkmängden i
riket, väljes, efter kommunens folkmängd, en riksdagsman
för hvarje fullt tal, motsvarande nämnda del, af
rikets folkmängd.

Bill. till Ililcsd. Frat. 1896. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band, 62 Käft. (N:o 240.)

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 240.

3. Kommunerna med mindre folkmängd, än i
mom. 2 sågs, fördelas i så många valkretsar, som, med
iakttagande af att hvardera utser en riksdagsman, erfordras
för att de enligt både nästföregående och detta
moment utsedde riksdagsmännen tillsammans skola uppgå
till det i mom. 1 föreskrifna antalet riksdagsmän för
hela riket. Vid denna fördelning i valkretsar, hvilken
sker efter folkmängden, bestämmes först antalet valkretsar
för hvarje län och sedan dessa valkretsars områden
med hänsyn till länens indelning uti domsagor och tingslag
eller härader och med iakttagande att stadskommun,
som icke hörer till domsaga, endast må förenas
med närmast belägna tingslag eller härad.

4. Indelningen af omförmälda valkretsar så ock
riksdagsmännens antal för hvar och en af de kommuner,
hvilkas folkmängd enligt mom. 2, berättigar
dem att ensamme för sig välja riksdagsman, bestämmes,
efter ofvan angifna grunder, hvart nionde år af
Konungen. Den ordning, som sålunda fastställes, vinner
ej tillämpning förr än vid de val, hvilka näst derefter,
enligt 15 § 1 mom., skola ega rum.

§ 16.

1. Valen till riksdagsman förrättas omedelbart sålunda,
att rösterna afgifvas särskild! för hvarje kommun
inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat;
och skola för rösternas sammanräknande och fullmagts
utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas till domhafvanden i den domsaga,
till hvilken valkretsen hörer, eller, om valkretsen lyder
under flera domstolar i orten, till den domhafvande eller
magistrat, under hvilkens domstol största folkmängden
lyder.

Stad, som har att ensam sända flera riksdagsmän,
må, på sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar.

2. Kommuner, som hafva att gemensamt välja
riksdagsman, ega dock begagna det medelbara valsättet,
derest flertalet af de röstberättigade så beslutar. Då

Motioner i Andra Kammaren, N:o 240.

3

förslag härom af de röstberättigade i en kommun väckes
medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat, varder sådant meddeladt Konungens
befallningshafvande, som från öfriga till valkretsen
börande kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter ty
som de flesta rösterna varit för bifall eller afslag. I
sistnämnda fall kan frågan icke förr, än eu tid af fem
år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter
förändringen, träder den i kraft vid det val, som näst
efter en månad från kungörelsens utfärdande inträffar,
och gäller för en tid af minst fem år, hvarefter beslut
om dess upphörande kan på lika sätt som om dess
införande fattas.

3. Vid de medelbara valen utses riksdagsman medelst
elektorer. För hvarje kommun väljes inför kommunalstämmans
ordförande eller magistraten en elektor
och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt
tal af ett tusen. Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför domhafvanden i den domsaga, till
hvilken valkretsen hörer, eller, om valkretsen lyder under
flera domstolar i orten, inför den domhafvande eller
magistrat, under hvilkens domstol största folkmängden
lyder.

4. I stad, der magistrat ej finnes, skall den för
sådan stad särskilt tillsatta styrelse eller dess ordförande
taga den befattning med riksdagsmannaval,
som enligt denna § samt 18, 20 och 22 §§ tillhör
magistrat eller dess ordförande.

§ 20.

För den, som blifvit utsedd till ledamot i Andra
Kammaren, utfärdas ofördröjligen fullmagt, underskrifven
af vederbörande valförrättare. Fullmagterna böra
hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den-- hållits i

N. N. valkrets» (eller i N. N. kommun»), »har N. N. blifvit
utsedd till ledamot af Riksdagens Andra Kammare
för en tid af 3 år, räknade från och med den 1 januari

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 240.

nästkommande år» (eller, om valet hållits till följd af Konungens
förordnande om nya val eller om riksdagsman
eljest afgått innan den tid, för hvilken han blifvit vald,

tilländalupit: »för tiden till den 1 januari år--»),

»hvarom detta länder till bevis och fullmagt.» Ort
och tid.

§ 22.

1. År någon missnöjd med val till riksdagsman
i Andra Kammaren, må han deröfver anföra besvär
hos Konungens befallningshafvande i valorten. För
det ändamål eger klaganden hos domhafvanden eller
magistrat, som slutligen handlagt valet, äska behörigt
protokollsutdrag, hvilket genast eller inom högst två
dagar derefter bör till klaganden utlemnas; och skall
han, vid förlust af talan, sist inom åtta dagar efter
valförrättningens slut ingifva sina besvär till Konungens
befallningshafvande, som, på sätt i 11 § stadgas,
lemnar vederbörande tillfälle att sig förklara samt sist
innan nästa dags utgång, efter det den för förklarings
afgifvande bestämda tid tilländalupit, sitt utslag i målet
utfärdar.

2. Den med Konungens befallningshafvandes utslag
missnöjde eger att, sist inom åtta dagar efter deraf
erhållen del, till Konungens befallningshafvande inlemna
sina besvär, stälda till Konungen, hvarefter med
målet vidare så förhålles, som ofvan i 11 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver besvär, hvarigenom af
honom gjord afsägelse af riksdagsmannauppdrag ej
blifvit godkänd, förfares i afseende derå, om afsägelseu
egt rum vid valtillfälle, enligt mom. 1 i denna § och,
om afsägelsen efteråt skett hos Konungens befallningshafvande,
enligt mom. 2.

Stockholm den 15 april 1896.

Gustaf Odqvist.

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1896.