Motioner i Andra Kammaren, N:o Hö

Motion 1892:20 Andra kammaren - urtima

Andra kammaren - urtima

Motioner i Andra Kammaren, N:o Hö.

1

N:o 20.

Af herr G. Eriksson i Mörviken, om ändrad lydelse af § 2 i
lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Med anledning af vid innevarande års lagtima riksdag i ämnet
väckta motioner erinrade statsutskottet i sitt under n:o 41 afgifna utlåtande
i anledning af förslag om ändring i lagen angående lindring i
rustnings- och roteringsbesvären, hurusom statsutskottet år 1891 uttalat
den meningen, att ehuruväl vid förslagen om skattefrågornas lösning
städse förutsatts, att nedsättning i grundskatterna skulle betinga
motsvarande lindring i rustnings- och roteringsbesvären, de rustningsoch
roteringsskyldige i sjelfva verket icke erhållit samma lindring, som
kommit grundskattegifvare till del, enär till följd af prisförhöjningar
och i öfrigt svårigheten att exakt värdera rustnings- och voieringsprestationerna,
de vid den nu gällande uppskattningen åsätta värdena
stundom måste anses väl låga, och i enlighet med denna åsigt hade
utskottet tillstyrkt en hvart tionde år förnyad värdering af prestationerna
för hvarje rusthåll och rote efter utredning af en nämnd, så sammansatt,
att de olika intressena der blefve tillgodosedda.

Utskottet framhöll vidare, dels att hvarje värderingsnämnds uppdrag
i regeln torde böra omfatta ett regementes eller corps område,
dels att nämnden synes böra bestå af fem ledamöter, nemligen två,
förordnade af Kong!. Maj:ts befallningshafvande, två, valde af områdets
rust- eller rotehållare, livilka effektivt utgöra rust- eller roteringsbesvären,
samt en utsedd af landstinget, hvarjemte ett motsvarande
antal suppleanter torde böra i enahanda ordning tillsättas. Valet af
uppskattningsnämndens ledamöter, hvilket, hvad beträffar dem, som
böra utses af rust- eller rotehållarne, torde böra anställas genom Kongl.
Maj:ts befallningshafvandes försorg, anser utskottet böra förrättas under
Bill. till Urtima Bifall. Prot. 1802. 1 Sami. 2 A/d. 2 Band. (J Höft. (N:is 2021). 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 20.

det år, som närmast föregår nppskattningsperiodens ingång. Öfver
uppskattningarna böra särskilda längder upprättas; och torde dessa,
efter det vederbörande landsting beredts tillfälle att deröfver yttra sig,
böra genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg insändas till
Kongl. Maj:t, som härefter lärer komma att bestämma prestationernas
värde, hvarefter ersättningarna skola . efter de sålunda bestämda värdena
utgå.

Med afseende å lämpligheten af en periodvis återkommande uppskattning
af ifrågavarande besvär och med hänsyn till den långa tid,
som förflutit sedan den nu tillämpade uppskattningen egde rum, synes
en förnyad uppskattning böra ske redan år 1894 och derefter hvart
tionde år.

Föreskrifter om eu sådan förnyad uppskattning af rustnings- och
roteringsbesvären böra naturligen intagas i lagen angående lindring i
berörda besvär.

Jag får derför hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att § 2 i lagen den
5 juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
må erhålla följande förändrade lydelse:

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären
för de i § 1 angifna ändamål skola för
tiden intill år 1895 prestationerna för hvarje rusthåll
och rote bestämmas regemente- och corpsvis till nedannämnda
värden:

Smålands grenadierbataljon 180:

År 1894 och derefter hvart tionde år, hvarje
gång för de närmast följande tio åren, bestämmes
prestationernas värde af Kongl. Maj:t efter utredning
af en nämnd, så sammansatt, att de olika intressena
der blifva tillgodosedda, och efter inhemtande af
vederbörande landstings yttrande öfver nämndens utredning.

Om remiss till särskilda utskottet anhålles.

Stockholm den 27 oktober 1892.

Gunnar Eriksson.

Mörviken.