Motioner i Första Kammaren, N:o 52

Motion 1896:52 Första kammaren

Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 52.

1

N:o 52.

Af herr Behm, med förslag till ändringar i 50, 70, 72, 98 och
109 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68, 71 och 73 §§
riksdagsordningen.

Härigenom får jag föreslå, att Riksdagen ville antaga till hvilande
för vidare grundlagsenlig behandling följande af Kongl. Maj:t genom proposition
till 1890 års Riksdag framlagda och af Första Kammaren med 82
röster mot 12 antagna förslag till ändringar i 50, 70, 72, 98 och 109 §§
regeringsformen samt 32, 65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen; dock att
72 § 1 mom. regeringsformen erhåller den lydelse, som i Kongl. Maj:ts
proposition till innevarande Riksdag rörande förevarande ämne blifvit föreslagen,
samt att 71 § riksdagsordningen erhåller nedanstående affattning.

Till stöd för motionen får jag åberopa de skäl, som innefattas i ett
af chefen för finansdepartementet i statsrådet den 28 februari 1890 afgifvet
yttrande, som återfinnes i konstitutionsutskottets utlåtande n:o 11 vid 1890
års riksdag.

Förslag till ändringar i regeringsformen.

§ 50.

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra det
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt. I dessa fall tillkommer
Konungen att, efter samråd med de af Riksdagen valde fullmägtige
Bih. till Biksd. Prot. 1896. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 17 Käft. (N:o 52). t

2 Motioner i Första Kammaren, N:o 52.

i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret, annan riksdagsort utsätta
och kungöra.

§ 70.

När i fråga om reglemente för riksbanken, dess inkomster och utgifter
kamrarne stanna i stridiga beslut, skola kamrarne derom hvar för sig rösta,
såsom i nästföregående § sägs.

§ 72.

l:o. Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas
enligt särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

2:o. Riksbankens styrelse utgöres af nio fullmägtige, förordnade tre
af Konungen och sex af Riksdagen. Fullmägtige förordnas för tre år i
sänder, och skola tre af dem årligen afgå, en bland de af Konungen och
två bland de af Riksdagen utsedde. Har ansvarsfrihet blifvit fullmägtige
af Riksdagen vägrad, skall nytt förordnande af samtlige fullmägtige ega
rum för nästkommande tre år. Afgående fullmägtig kan återväljas. Har
fullmägtig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöringstid aflidit
eller af annan orsak afgått, förordnas ny fullmägtig i den afgångnes ställe
för den återstående tiden.

För fullmägtige skola finnas sex suppleanter, utsedda för ett år i
sänder, två af Konungen och fyra af Riksdagen.

3:o. Riksbanken egen rätt att utgifva banksedlar. Dessa sedlar skola,
vid anfordran, inlösas af banken med guld efter deras lydelse och må, så
länge de sålunda inlösas, för mynt i riket erkännas.

'' § 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det riksdag är församlad, afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall Riksdagen i
embetet genast insätta den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd.
Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afsåga sig
det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmans-embetet insättas eller med
döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt, en annan behörig man i hans
ställe. Inträffar något af dessa fall emellan riksdagarne, skall Riksdagens
rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och
fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

Motioner i Första Kammaren, N:o 52.

3

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr än den varit
fyra månader tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till båda kamrarne eller den ena af dem, i hvilka
fall Riksdagen skall, med bibehållande af sin egenskap utaf lagtima, sammanträda
å den tid inom tre månader från det riksdagen blef upplöst, som
Konungen bestämmer, samt må ej vidare af Konungen upplösas förr än efter
fyra månader från det senare sammanträdets början.

Urtima riksdag eger Konungen, när han för godt finner, åtskilja,
och vare urtima riksdag alltid upplöst innan tid för lagtima riksdags sammanträde
infaller.

Der så oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas, icke
hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig åtagit,
fortfare den förra statsregleringen och bevillningen intill nästa riksdag. År
åter bevillningens hela belopp bestämdt, men kamrarne icke om fördelningen
deraf ense, då skola, efter den faststälda bevillningssummans förhållande till
den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad, de i den sista bevillningsförordningen
stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas; och uppdrage
Riksdagen åt de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och fullmägtige
i riksgäldskontor att en ny bevillningsförordning på sådan grund uppgöra
och utfärda.

Förslag till ändringar i riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman vald, skall, första gången han
efter valet till riksdag sig inställer, inför chefen för justitiedepartementet,
eller den Konungen i hans ställe förordnar, sin fullmagt till granskning
uppvisa å den dag riksdagen sammanträder eller, om riksdagsman senare
sig inställer, sä snart derefter ske kan. Denna granskning, som skall ske i
närvaro af tre bland de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och tre
bland fullmägtige i riksgäldskontoret, har till föremål att undersöka, huruvida
fullmagterna blifvit i föreskrifven form utfärdade, och skall vid den riksdag,
för hvilken nya val af begge kamrarnes eller enderas samtliga ledamöter

4

Motioner i Första Kammaren, N:o 52.

egt rum, vara inom tre dagar fulländad, men vid andra riksdagar samma
dag, då fullmagterna uppvisas.

2. Hvardera kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten
till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana dess medlemmar,
hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för dem, emot hvilka eljest,
till följd af denna grundlag, anmärkning förekommer. Den, om hvars
riksdagsmannarätt fråga är hos kammare väckt, bibehåller emellertid sin befattning
såsom ledamot i kammaren, intill dess han blifvit dertill obehörig
förklarad.

§ 65.

När i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller angående reglemente
för riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller angående riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning, inkomster och utgifter, kamrarne fatta stridiga
beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts förslag varda sammanjemkade, skola
begge kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut
stannat; kommande den mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters af
båda kamrarne sammanräknade röster, att gälla såsom Riksdagens beslut.
För att vid sådan omröstning förekomma lika antal röster, skall i Andra
Kammaren afläggas och förseglas en sedel, hvilken, i händelse de öfriga
sammanräknade rösterna utfalla lika, öppnas och afgör frågan. Är pluralitet
redan vunnen, bör den aflagda sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Riksdag förordna
en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva tillsyn
öfver lagarnes efterlefnad af domare och embetsmän samt att inför den
riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och göromål
beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning tilltala
dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån eller annan
orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embetspligter
behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden
ytterligare sä väl i regeringsformen som genom särskild instruktion
utstakas, väljes af fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka hvardera
kammaren inom sig utser tjugofyra. Desse valmän, hvilka böra till valförrättningen
sammanträda samma dag, då de blifvit utsedde, och ej må
åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäldt, medelst slutna

Motioner i Första Kammaren, N-.o 52.

5

sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse böra komma under omröstning.
Falla dervid rösterna till mer än hälften på en man, är han
behörigen vald. Äro åter rösterna så delade mellan flere, att sådan pluralitet
för någon icke eger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar till
antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han icke antages,
af den, som näst honom blifvit af de fleste kallad o. s. v. Skulle, sedan
alla omröstningarne sålunda försiggått, likväl ingen hafva erhållit den här
föreskrift^ pluralitet, anställes ny omröstning öfver alla dera, som vid den
första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande den, som erhållit de flesta
rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och
på enahanda sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman
erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima
Riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman, skulle med döden afgå, samt
att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen kan vara åt svår
sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det riksdag är församlad,
afsäger sig förtroendet, eller med döden afgår, insätter Riksdagen genast
i embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens
utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga sig det erhållna
förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättas eller med döden afgå,
utväljes på ofvan stadgade sätt en annan behörig man i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarne, skall Riksdagens rätt
härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och
fullmägtige i riksgäldskontor utöfvas.

§ 71.

1. Hvarje lagtima Riksdag skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka
hvardera kammaren inom sig utser tjugofyra, företaga det val af fullmägtige
i riksbanken, hvarom i 72 § regeringsformen stadgas. Valet sker
medelst slutna sedlar.

2. Genom samma valmän skola ock väljas fullmägtige att, jemlikt
särskildt reglemente, riksgäldskontorets medel och tillhörigheter förvalta.
Desse fullmägtige skola vara sju och väljas å lagtima riksdag för tiden från
valet till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Valen ske
medelst slutna sedlar. Ordförande bland fullmägtige väljes särskildt. Af
de öfrige sex skola två årligen afgå. Då på en gång val af samtlige fullmäktige
eger rum, bestämmes genom lottning den ordning, i hvilken fullmägtige,
ordföranden undantagen, skola afgå. Afgående fullmägtig kan

Bill. till Iiihsd. Frat. 1896. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 17 Höft. 2

6

Motioner i Första Kammaren, N:o 52.

återväljas. Har fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden
afgått, eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid,
som för honom återstått. Då val af ordförande skall ega rum, utses denne
före öfrige fullmägtige. Val för längre tjenstgöringstid verkställes före val
för kortare. Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande den, som
bland fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos fullmägtige
komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar
utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt
föregående två §§ utses, tillsättas jemväl suppleanter, att, vid inträffande
förfall för dem, träda i deras ställe, nemligen för fullmägtige i riksbanken
fyra, för fullmägtige i riksgäldskontoret tre och för hvarje års revisorer sex.

Stockholm den 28 mars 1896.

j. >t

Herman Behm.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1896.