Näringsliv

Motion 2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c)

av Lennart Daléus m.fl. (c)
Sammanfattning
Centerpartiet anser att ett gott företagsklimat är grunden för tillväxt och
välfärd i Sverige. Tillväxt skapas bäst underifrån, och småföretagen har
en avgörande betydelse för att tillväxt kan garanteras i framtiden. Det är
avgörande för framtiden att skapa ett företagsklimat med positiva attityder
gentemot företagande och entreprenörskap.
Centerpartiet vill på en rad punkter förbättra möjligheterna att driva och
starta företag. Det handlar främst om att tillföra ekonomiska resurser för att
utveckla befintliga företag men även att tillföra riskkapital inom de områden
där tillgången inte är tillräcklig.
Tryggheten för företagarna måste förbättras, detta gäller såväl utformning
av regelverk som trygghet vid sjukdom och arbetslöshet.
Företagarna i Sverige måste ha konkurrenskraftiga villkor jämfört med
övriga EU-länder. Detta förutsätter att en harmonisering av skatter och regler
sker samt att dessa är konkurrensneutrala.
Allt företagande kräver en god infrastruktur, antingen digital eller fysisk
eller båda i kombination. Staten har ett ansvar för att en fullgod
infrastruktur,
både digital och fysisk, av fullgod kvalitet finns att tillgå i hela landet.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
entreprenörskap som en naturlig del av all undervisning.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
skapande av fonder och bolag för medel till produkt- och
företagsutveckling.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om att
utveckla fonder och modeller för riskkapitalförsörjning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om en
förbättrad utformning av socialförsäkringssystemet för småföretagare.2
5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
ansökan om F-skattsedel.3
6. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
förbättrad utformning av stödet vid start av företag.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
förenkling av regler för företagande.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
tillskjutande av medel för att införa ny teknik för redovisning och
administration för företag.3
9. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
avregleringar för att skapa nya tillväxtmarknader.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
ökad samverkan mellan universitet, högskolor och det omkringliggande
näringslivet. 1
11. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om att
stimulera framväxten av avknoppningsföretag vid universitet och
högskolor. 1
12. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om att
stimulera ett ökat kvinnligt deltagande i IT-branschen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om en
anpassning av skattesystemet till optionsprogram.3
14. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
avregleringar som ger utrymme och skapar förutsättningar för den sociala
ekonomin.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
utvecklande av en nationell strategi för upplevelseturism.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
ökad harmonisering och konkurrensneutralitet av skatter och regelverk
med övriga EU.3
17. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om en
digital allemansrätt.4
18. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
ökad tillgång till fullgod kvalitet på digital och fysisk infrastruktur.4
19. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om att
undanröja skatteproblem vid generationsskiften.3
20. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
införande av individuella kompetenskonton.3
21.
1 Yrkandena 1, 10 och 11 hänvisade till UbU.
2 Yrkande 4 hänvisat till SfU.
3 Yrkandena 5, 8, 13, 16, 19 och 20 hänvisade till SkU.
4 Yrkandena 17 och 18 hänvisade till TU.
Inledning
Tillväxt byggs bäst underifrån. Genom möten mellan individer och
organisationer byts kunskap och idéer, företagsamhet och entreprenörskap
utvecklas och arbetstillfällen genereras vilket säkrar den framtida
välfärden. Sverige har en lång tradition av företagsamhet och
innovationer bakom sig. Uppfinningar som AGA-fyren, kullagret och
skiftnyckeln är exempel på kända svenska uppfinningar som fått
spridning över hela världen och genererat många arbetstillfällen och
inkomster.
Samtidigt utgör dessa exempel även exempel på en annan tid, en tid då
regelverken var enklare utformade, informationen inte kunde spridas med
ljusets hastighet och rörligheten på såväl arbets- som kapitalmarknaden var
trögare. Naturligtvis har detta haft betydelse för hur det svenska
företagsklimatet har utvecklats. Traditionen har inneburit att många av de
villkor som omger företagande har inriktats mot de stora företagen.
Tiderna har förändrats och med dem har även möjligheter och
förutsättningar förändrats. Konsumenternas krav på såväl produkter som
tjänster har skärpts i takt med att konkurrensen har ökat. Den ökande
konkurrensen i kombination med informationsteknikens utveckling har
medfört att konsumenternas preferenser om det tillgängliga utbudet har ökat,
med en allt större konsumentmakt som följd. Denna utveckling kan sägas vara
det första steget i en utveckling mot en efterfrågestyrd nätverksekonomi.
Alltfler av de stora traditionella svenska nationella företagen har blivit
globala multinationella företag, fortfarande med en stark koppling till svensk
industritradition. Men även detta är på väg att förändras. Genom fusioner med
andra företag suddas den nationella identiteten ut och företagen övergår till
att
bli anationella.
För att även i framtiden med säkerhet kunna garantera tillväxt och välfärd
är det av stor vikt att nu, när ekonomin går på högvarv och förutsättningarna
finns, göra de nödvändiga förändringar som gör det möjligt för nya företag att
starta och för de befintliga att växa.
Tillväxt skapas underifrån
Alla bär vi på drömmar och idéer om hur saker och ting kan bli bättre.
Allt som oftast stannar dessa drömmar och idéer vid middagsbordet eller i
fikarummet på arbetsplatsen. Ibland är idéerna små och på ett outvecklat
stadium, väldigt lokalt inriktade, medan andra idéer får bäring på ett mer
globalt plan. Tanken att få se sin idé utvecklas och omformas till faktisk
verklighet är en av drivkrafterna för många företagare. Tyvärr är det
alltför få som får uppleva detta, ofta beroende på alltför dåliga kunskaper
i entreprenörskap eller brist på ekonomiska resurser.
Regionen Gnosjö-Gislaved-Värnamo-Vaggeryd, ofta kallad GGVV, är
den region i Sverige som ofta lyfts fram  som ett exempel på hur företagare
kan hjälpas åt att utveckla idéer och stötta varandra. I regionen finns en
långvarig tradition av levebrödsföretagande som bidragit till tillväxten. I takt
med utvecklingen i samhället har företagandet i regionen förändrats till att
rikta sig mot bredare marknader. Detta visar på ett stort medvetande om den
omvandling som näringslivet står inför under de närmaste åren.
Utmärkande för regionen är attityden gentemot företagande. Företagarens
självförverkligande sker i GGVV-regionen genom trygghet i närhet till andra.
Förutsättningarna för företagandet finns i de lokala nätverken och
sammanhållningen. Det civila samhällets betydelse i regionen är stor. Ofta är
den enskilde företagarens framgångar resultatet av flera företags
gemensamma ansträngningar. Genom att känna tryggheten från sina kollegor
på orten, med vetskapen om att hjälp finns att få, vågar en enskild liten
företagare lämna in offerter på stora order som ger jobb åt fler företag i
regionen.
Att utvecklingen har lett till detta är ingen tillfällighet. Tvärtom är det
naturligt att företagande stimuleras i en miljö där andra företag satsar och
lyckas. Samtidigt är det fullt accepterat att även misslyckas utan att för den
skull betraktas som en lycksökare. Det sociala nätverket är så starkt att man
som företagare inte faller igenom om något blir fel, klimatet för företag är
positivt. Detta, som till stor del kan förklaras av det starka civila samhälle
som genom generationer byggts upp i regionen genom deltagande i nätverk,
föreningar eller kooperativ, har stor betydelse för den entreprenörsanda som
finns i bygden.
Ett levande civilt samhälle bidrar till att skapa ett socialt kapital -
kontakter mellan människor. Individer kan ha ett eget socialt kapital i de egna
sociala nätverkens styrka, men kanske är den viktigaste faktorn det kitt som
binder samman hela samhället och bildar ett gemensamt socialt kapital. Det
sociala kapitalet bidrar både till social trygghet och gemensamma normer,
vilket i förlängningen också ger människor bättre hälsa och allmän
livskvalitet. I individernas nätverk sprids idéer genom och mellan
organisationer, vilket bidrar till starkare företag och ekonomisk tillväxt.
GGVV-regionen har ett försprång gentemot andra regioner i landet,
beroende på den tradition av småföretagande som funnits sedan länge. I andra
delar av landet som av tradition varit mer beroende av ett fåtal stora, privata
eller offentliga, arbetsgivare finns inte samma positiva attityder gentemot
småföretag och privata initiativ även om de börjar förbättras. För att tillväxt
och därmed även välfärd skall kunna garanteras i framtiden krävs att fler
människor och fler regioner intar en positiv attityd gentemot företagande.
Ett led i arbetet med att förändra attityder är att stimulera entreprenörskap
och kreativitet redan i tidig ålder. Inom såväl barnomsorg som skola finns
goda förutsättningar att lyfta in entreprenörskap som en naturlig del i all typ
av undervisning. Vad som ovan anförts om entreprenörskap som en naturlig
del i all typ av undervisning bör ges regeringen till känna.
Ett dynamiskt innovationssystem
Även goda idéer kan och bör utvecklas. Detta är särskilt viktigt i en allt
ökande konkurrens. Den svenska forskningen står sig kvalitetsmässigt
mycket bra i internationell jämförelse. Därmed inte sagt att det inte finns
problem. Betydande strukturella problem kan identifieras. En alltför stor
andel av FoU-satsningarna domineras av stora internationaliserade
industrikoncerner och den statligt finansierade högskoleforskningen.
Detta leder till att okonventionell forskning och utveckling kan ha svårt
att finna finansiering.
Medvetna statliga och privata insatser i kombination med lokalt ansvar och
inflytande är avgörande för en god regional utveckling. Inte minst gäller det
att stimulera innovationer och nyföretagande, i samverkan mellan högskolor
och det omgivande samhället. Lokala och regionala aktörer, som högskolan,
kommuner och lokalt näringsliv, bör stimuleras att i än högre grad samverka
kring lokal utveckling. Regionala fonder och bolag i samverkan med olika
aktörer har visat sig framgångsrika både i Sverige och USA, där dessa
dessutom för tillbaka stora ekonomiska värden till universiteten.
Insatser som bör stimuleras är rådgivning kring patent och
företagsbildningar, försäljning av patent och även att arbeta fram
företagskuvöser och riskkapital- försörjning för mikroföretag. Detta
stimuleras bäst från statens sida genom att tillföra  pengar eller genom att
skattemässigt gynna framväxten av regionalt riskkapital.
Dessa fonder och bolag kan skapas genom att tillskjuta kapital från
försäljning av statliga företag. På detta sätt kan en avsevärd summa pengar
tillföras ett mer dynamiskt innovationssystem, främst inriktat mot småföretag
som behöver hjälp med produkt- och företagsutveckling. Till dessa fonder
och bolag skall även såväl enskilda som företag kunna placera pengar under
skattemässigt gynnsamma förhållanden. Bolagen och fonderna, som styrs
regionalt, skulle därmed även komma att ersätta den del av
näringslivspolitiken som är inriktade mot dessa områden. Detta medför att de
delar av näringslivspolitiken som inriktar sig mot produkt- och
företagsutveckling i form av stöd, avvecklas i takt med att ovan nämnda
alternativ införs. Vad som ovan anförts om skapande av fonder och bolag för
produkt- och företagsutveckling bör ges regeringen till känna.
Trygghet att våga växa
Att ta steget och starta företag är ett steg ut i osäkerhet för många, inte
minst under de första åren i företagets liv. Osäkerhet kring regelverk,
kapitalförsörjning och arbetskraftstillförsel är orosmoment på
företagarens himmel, särskilt i början. Denna osäkerhet medför att många
potentiella företagare avstår från att starta företag.
Företagaren måste stå i fokus för att åstadkomma ett bättre företagsklimat.
Hårt arbetande, riskvilliga företagare måste få tjäna pengar och kunna bli rika
på sina affärsidéer när de omsätts i praktiken. Vinstintresset är en drivkraft
för
företag och deras ägare och öppnar för möjligheter för nya investeringar. Det
finns även andra drivkrafter bland företagare; möjligheten att få vara sin egen,
se sina idéer utvecklas och känslan av att lyckas är några exempel på sådana.
Grunden för företagande är dock att det finns tillgång på kapital för att driva
verksamheten.
Tillgången på riskkapital i Sverige är idag god för i första hand större
företag och i tätortsområden. Tyvärr är fortfarande problemen stora för
mindre företag på landsbygd som behöver såddkapital i tidigt skede. Speciellt
tydligt blir detta för kvinnor, ungdomar och invandrare som vill starta företag.
Utifrån detta perspektiv är det viktigt att hitta nya sätt att klara
finansiering av
nya företag.
I takt med den ökade internationaliseringen har en allt större andel från
invandrargrupperna startat företag. Detta trots att svårigheterna i fråga om
regelverk och osäkerheten kring kapitalförsörjning är långt svårare för denna
grupp av företagare. Trots dessa problem är andelen nyföretagare inom dessa
grupper högre än riksgenomsnittet. Detta kan till stor del förklaras av ett
starkt socialt kapital och gemenskap inom gruppen. Den segregation som
finns mellan invandrargrupper och det omkringliggande svenska samhället
stärker gemenskapen och genererar en stark social trygghet inom gruppen.
Det är inte acceptabelt att tillgången till riskkapital skall vara sämre för
invandrare än för svenska företagare. Genom att samordna
diskrimineringslagstiftningen kan tillgången till riskkapital för
invandrargrupperna förbättras.
Centerpartiet anser att tillgången på riskkapital måste förbättras speciellt
inom de regioner och affärsområden där det idag är svårt att finna kapital. Ett
sätt att göra detta är att avsätta delar av vinsterna från vattenkraften i
fonder
för riskkapitalförsörjning för startande av företag. Detta skulle på sikt
ersätta
de nuvarande systemen för riskkapitalförsörjning för nystartade företag.
Fonderna skall styras av regionala styrelser. En första avsättning till dessa
fonder bör göras under första halvåret 2001 för att sedan tillföras ytterligare
medel under 2002. Till dessa fonder skall även såväl enskilda som företag
kunna placera pengar under skattemässigt gynnsamma förhållanden. Utöver
dessa fonder bör ytterligare riskkapitalförsörjning stimuleras, exempelvis
genom olika modeller för  t ex lokalt riskkapital, lokala fonder,
nätverksbanker och kreditgarantiföreningar. Vad som ovan anförts om att
utveckla  fonder och modeller för riskkapitalförsörjning bör ges regeringen
till känna.
Även företagare behöver en trygghet i sin vardag om man drabbas av
olycka, sjukdom eller konkurs. Det är viktigt att inte automatiskt förlora sin
trygghet från tidigare anställning om man startar företag. Det är därför viktigt
att en översyn av trygghetssystemen genomförs så att en anpassning till
företagarens verklighet kan ske.
De förändringar som nu sker i samhället, både vad gäller arbetslivets
former och demografiska förutsättningar, ställer nya krav på
försäkringssystemens utformning. Socialförsäkringssystemet måste
reformeras så att småföretagare får likvärdiga villkor vid arbetslöshet och
sjukdom som anställda. Vad som ovan anförts om en förbättrad utformning av
socialförsäkringssystemet för småföretagare bör ges regeringen till känna.
En positiv och öppen attityd från samhällets sida gentemot företagsamhet i
allmänhet och innovationer och entreprenörer i synnerhet är viktigt för
utvecklingskraften. Det är omöjligt att förutsäga vilka idéer, vilka individer
eller vilka företag som kommer att lyckas. Många idéer måste prövas för att
tillräckligt många skall bli framgångsrika. Detta medför att företagandet
måste breddas och att även okonventionella affärsidéer måste prövas, vilket
kräver en breddad syn på entreprenörskap. Ett breddat entreprenörskap
karakteriseras av att det är fint att våga, att det är bra att lyckas, att det
är
accepterat att misslyckas och att det är möjligt att kunna försöka igen.
Ett enklare företagande
Det måste bli lättare att starta företag. Genom en ökad samordning mellan
myndigheter och bättre nyttjande av den nya tekniken kan mycket
byråkratiskt arbete undanröjas. Handläggningstiderna vid startande av
företag måste kortas och alla som så önskar bör få F-skattsedel om inte
synnerliga skäl talar emot detta. Vad som ovan anförts om ansökan om F-
skattsedel bör ges regeringen till känna.
 Vid start av företag bör det finnas möjlighet att erhålla ekonomisk hjälp
dels genom de stiftelser som tidigare redogjorts för, dels genom ett starta eget
bidrag. Stödet vid startande av företag bör utformas så att en större del av
stödet betalas ut i ett tidigt skede för att sedan fasas ut när företaget börjar
generera inkomster som kan täcka en större del av kostnaderna. Det är viktigt
att stödet och uppbackningen har en längre uthållighet än idag. Vad som ovan
anförts om en förbättrad utformning av stödet vid start av företag bör ges
regeringen till känna.
Regelverket och kontakterna med myndigheter måste förenklas och
anpassas till den nya tidens företagande. Företagen måste ges stabila,
begripliga och långsiktiga spelregler och alla nya lagförslag måste granskas
utifrån hur de påverkar enskilda småföretag. Möjligheten att lokalt förhandla
fram överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare måste stärkas.
Vad som ovan anförts om en förenkling av regler för företagande bör ges
regeringen till känna.
Centerpartiet har under våren i en gemensam motion med (m), (kd) och
(fp) framfört synpunkter kring det regelförenklingsarbete som just nu
genomförs på Näringsdepartementet. I motionen lyfts bland annat fram att
regelförenklingsarbetet skall ha högsta politiska prioritet, att obligatoriska
konsekvensanalyser skall göras vad avser reglernas ekonomiska effekter på
företagen, att införa en försöksverksamhet med tidsbegränsade regler samt att
OECD skall genomföra en oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete.
Möjligheterna för små och medelstora företag är, om de rätta
förutsättningarna ges, större än någonsin. Dagens förutsättningar i
näringslivet grundar sig på storskalighet och samarbete mellan stat och
storföretag. Den svenska modellen inom näringspolitiken har präglats av
centralstyrning, likartade villkor och samförstånd.
Denna svenska modell har inte anpassats i takt med att näringslivet har
förändrats. Under bara några år har stora förändringar inom såväl
produktionsteknik som organisationsformer ägt rum och trenden är att dessa
förändringar kommer att fortsätta.
Centerpartiet värnar om de små och medelstora företagen. Det är inom
dessa som den största tillväxten i form av nya arbetstillfällen och nya idéer
kan skapas. Det är därför viktigt att en större hänsyn tas till dessa typer av
företag. Små och medelstora företag har större flexibilitet att möta framtida
förändringar på efterfrågesidan genom att snabbt kunna ställa om sin
verksamhet.
Den nya tekniken bör nyttjas effektivare när det gäller redovisning och
administration. Genom att ge Riksskatteverket ett tydligt uppdrag att ta fram
en lösning för redovisning av företagsbeskattning över Internet till
halvårsskiftet 2001 och ha ett system för detta i drift vid årsskiftet 2001/2002
kan stora administrativa och ekonomiska besparingar genomföras. Extra
resurser motsvarande 20 miljoner kronor bör tillföras Riksskatteverket för att
genomföra detta uppdrag. Vad som ovan anförts om tillskjutande av medel
för att införa ny teknik för redovisning och administration för företag bör ges
regeringen till känna.
Ett nytt företagande i en ny ekonomi
Utvecklingen i samhället kan sägas ske med vissa tekniska språng som för
med sig nya möjligheter för människan, men även vissa hot mot
samhällsformer i stort. Exempel på detta är tillkomsten och nyttjandet av
elektricitet och explosionsmotorn. Det senaste språnget, men inte det
sista, är den tekniska utveckling som microprocessorn medför. När denna
nu används allt effektivare och med allt lägre kostnader har
användningsområdet utvecklats och ett av resultaten har blivit att Internet
har vuxit fram.
Ofta, inte alltid, när man talar om den nya ekonomin är det i samband med
just IT och Internet. Detta ger en felaktig bild om vad den nya ekonomin
innebär, förutsatt att det finns något nytt i "den nya ekonomin". Det finns tre
huvudståndpunkter när det gäller synen på den nya ekonomin.
- Motståndare - hävdar att inget är nytt, men att det pågår teknisk
utveckling hela tiden. Det finns inget att påvisa.
- Konservativa - definierar den nya ekonomin som "tillväxtpotential till
följd av ökande produktivitet".
- Entusiaster - det som idag kallas för den nya ekonomin är bara ett
förstadium till det som kommer i framtiden, strukturförändringar i
samhället och dess organisation.
Av dessa tre kan man konstatera att motståndarna till den nya ekonomin
utgör en försvinnande liten del och den minskar hela tiden. Nya tecken
växer fram att det i alla fall finns en grund till något nytt, men ännu inte
klart identifierbart bland de faktorer som styr ekonomin.
Att enbart se den nya ekonomin som en tillväxtpotential till följd av
ökande produktivitet har också det sina begränsningar. Redan idag kan vi se
konsekvenserna av denna traditionella syn på ekonomi. Det finns inbyggda
begränsningar i produktionssystemen som till slut gör att
produktionskapaciteten slår i taket. Detta håller nu på att ske i USA, vilket
medför att nya former för produktion och konsumtion växer fram, både när
det gäller varor och tjänster.
Entusiasterna menar att detta är första steget på en långt större
strukturförändring i samhället. Gamla, egentligen psykologiska, hinder bryts
ner och nya organisationsformer och produktionsmönster kommer att växa
fram.
Centerpartiet är entusiaster i fråga om framtiden. Vi ser stora
strukturförändringar komma bortom hörnet. Sverige har, genom tur och
planering, stora möjligheter att vara ett av de ledande länderna inom denna
utveckling. Men för att detta skall vara möjligt krävs att vi redan nu gör
nödvändiga förändringar som bryter ner de psykologiska hinder som
blockerar utvecklingen. Som ett led i detta arbete bör ytterligare avregleringar
genomföras och nya organisationsformer inom företagande stimuleras. För att
detta skall vara möjligt måste vi även vara medvetna om de effekter som
dessa strukturförändringar kommer att innebära.
En effekt kan vara den ökande utvecklingsvilja och informationsspridning
som Internet innebär. Ett tidigt exempel på detta är Linus Thorvalds, ung och
entusiastisk programmerare med starka idealistiska inslag, som utvecklade ett
nytt operativsystem till sin PC. Väl medveten om sina egna begränsningar att
utveckla det perfekta operativsystemet tog han hjälp av såväl bekanta som
obekanta genom Internet, och  uppmanade dem att hjälpa till att utveckla
operativsystemet. Resultatet var enormt. Operativsystemet LINUX
utvecklades och ett stort antal generationer av det har laddats ner via nätet,
kostnadsfritt. Den stora vinsten för användarna av programmet är att ständigt
få ett förbättrat operativsystem, medan företag inom programvarubranschen
tjänar sina pengar på att kunna utveckla och sälja uppdaterade versioner av
specifika program. Nätläsaren Netscape är ett annat exempel på hur Internet
skapar nya affärsidéer anpassade till de nya behoven.
Sverige har genom den lyckade avregleringen av telekommarknaden i
början av 1990-talet skapat sig ett försprång gentemot många andra länder.
Detta har medfört att många företag söker sig till Sverige för att kunna dra
nytta av de kunskaper och den teknikutveckling som sker. Detta torde
föranleda regeringen att ta ytterligare steg i arbetet med att genomföra
avregleringar för att skapa nya tillväxtmarknader. Vad som ovan anförts om
avregleringar för att skapa tillväxtmarknader bör ges regeringen till känna.
Samtidigt ställer teknikutvecklingen höga krav på redan idag existerande
företag att förändra sin verksamhet och organisation till att bättre passa den
nya tidens företagande. Nya tjänster utvecklas och traditionella företag byter
helt inriktning på sin verksamhet för att attrahera nya kunder och riskvilligt
kapital. Detta kräver stora resurser, resurser som det kan vara svårt för små
och medelstora företag att finna. Genom en ökad samverkan mellan
universitet, högskolor och det omkringliggande näringslivet kan samhället
bistå med att överföra kunskap om den nya tidens företagande. Vad som ovan
anförts om ökad samverkan mellan universitet, högskolor och det
omkringliggande näringslivet bör ges regeringen till känna.
Detta är särskilt tydligt i t ex Kista utanför Stockholm eller Karlskrona-
Ronneby i Blekinge där företag och högskolor gemensamt bildat ett kluster
för kunskapsöverföring. Framgång föder framgång och en magneteffekt har
uppstått där alltfler företag dras till dessa områden. En positiv spiral har
uppstått. Det är önskvärt att fler högskolor och universitet tar efter dessa
goda
exempel för att stimulera att fler avknoppningsföretag kommer till stånd från
de forskningsresultat som presenteras. Vad som ovan anförts om att stimulera
framväxten av avknoppningsföretag bör ges regeringen till känna.
Det är viktigt att alla ges förutsättningar att delta i den nya tidens
företagande. Nyligen presenterad statistik från Jämställdhetsrådet för
transporter och IT visar att män är klart överrepresenterade (eller kvinnor
underrepresenterade) inom såväl utbildning som företagande inom IT-
området. Detta är olyckligt och en grundligare analys bör göras för att försöka
öka det kvinnliga deltagandet inom såväl utbildningar som företagande inom
IT. Genom att stimulera ett ökat kvinnligt deltagande i utvecklingen av
företagande inom IT-branschen kan nya tjänster formas. Vad som ovan
anförts om att stimulera ett ökat kvinnligt deltagande i IT-branschen bör ges
regeringen till känna.
Löneutvecklingen inom IT-branschen har varit snabb, främst beroende på
att tillgången till arbetskraft har varit begränsad. Det låga antalet kvinnor
inom IT-branschen har lett till att löneklyftorna mellan kvinnor och män har
ökat. Vidare medför uppdelningen av yrkesvalet mellan kvinnor och män att
det uppstår en digital klyfta, förutom de rent sociala klyftor som tidigare
kunnat identifieras. Detta påverkar förutsättningarna i framtiden vad gäller
kvinnors möjligheter att bilda företag inom IT-branschen.
Företagen i den nya ekonomin är inte lika bundna vid traditionellt
kapitalkrävande investeringar, då man i större omfattning säljer tjänster i form
av kunskap och kompetens i stället för tillverkade produkter. För de
traditionella företagen finns klara riktlinjer för hur investeringar i
anläggningstillgångar skall redovisas och hur dessa kostnader kan
periodiseras över en längre tid. Det är däremot mer oklart hur företag som gör
sina investeringar i humankapital skall redovisa och periodisera detta. Detta
leder även till problem då det gäller värdering av företag på marknaden,
eftersom värdet i företag, som säljer idéer, kunskap och kompetens, ofta är
kopplat till de anställda. Detta gör att företag kan dräneras på humankapital
snabbt och därmed tappa sitt värde. I dagsläget är det vanligt att söka
motverka detta genom att dela ut optioner i företaget för att stimulera de
anställda att stanna kvar i företaget. Dessa optioners värde kan väldigt snabbt
förändras, vilket påverkar beskattningen av innehavaren. I takt med att denna
typ av optionsprogram ökar bör även skattesystemet anpassas till detta. Vad
som ovan anförts om en anpassning av skattelagstiftningen gällande
optionsprogram bör ges regeringen till känna.
Sammantaget innebär detta inte att storföretagen saknar betydelse eller att
de inte kommer att finnas i den nya ekonomin. Tvärtom kommer vi säkert att
se nya, mycket stora globala företag växa fram, men kanske mindre
långlivade än 1900-talets storföretag. Den avgörande framtidsfrågan är var
fröna till nya Ericsson, ABB eller Astra-Zeneca kan växa.
Under mycket lång tid har det offentliga systematiskt övertagit uppgifter
från det civila samhället. Om än med goda intentioner har det, i samverkan
med andra faktorer, försvagat det frivilliga engagemanget i centrala
välfärdsområden. Under senare tid har marknaden givits ett allt större
utrymme genom avregleringar och ett ökat deltagande i en globaliserad
ekonomi, inte bara i Sverige utan i de flesta av världens länder. Samtidigt
kvarstår många regleringar som hämmar såväl företagande som civilt
samhälle.
En verksamhet som blir allt vanligare i den nya tidens ekonomi är den
sociala ekonomin som har en snabb tillväxt både i Sverige och övriga Europa.
Den sociala ekonomin utgörs av demokratiskt styrda ekonomiska
verksamheter som varken försiggår inom den offentliga sektorn eller har
ekonomisk vinst som huvudsyfte för verksamheten. Den sociala ekonomin
utgör en tredje,"medborgarstyrd" sektor, vid sidan av de vinstmaximerande
delarna av marknadsekonomin och den verksamhet som bedrivs inom den
offentliga sektorn. Verksamheter inom den sociala ekonomin tillhör någon av
följande av kategorier och verksamheten kännetecknas av följande kriterier:
Kategori
- Kooperativa företag
- Föreningar med ekonomisk verksamhet
- Stiftelser med allmännyttiga mål
- Ömsesidiga försäkringskassor
Kriterier för verksamheten
- Medlemsnytta/samhällsmål
- Demokrati
- Människan går före målet
- Solidaritet som kitt
Kunskapen om den sociala ekonomin är låg inom den offentliga
förvaltningen, vilket ofta leder till att företagare inom detta område möts
med skepsis. Det är därför önskvärt att en bredare kunskap om den sociala
ekonomins möjligheter och styrkor förs ut till offentlig förvaltning.
Samtidigt finns en mängd regleringar som förhindrar denna typ av
företagande att utvecklas ytterligare. Arbetet med avregleringar, som ger
utrymme och skapar förutsättningar för den sociala ekonomin att växa
ytterligare, bör därför intensifieras. Vad som ovan anförts om
avregleringar som ger utrymme och skapar förutsättningar för den sociala
ekonomin bör ges regeringen till känna.
Den svenska upplevelsenäringen har under de senaste åren vuxit kraftigt
och har stor potential att utvecklas ytterligare. Genom att tillsätta en
parlamentarisk utredning med uppdrag att skapa en nationell strategi för
upplevelseturism kan denna utveckling påskyndas. Vad som ovan anförts om
utvecklande av en nationell strategi för upplevelseturism bör ges regeringen
till känna.
En fri konkurrens på en global marknad
Konsumentmakten kommer i framtiden att bli än starkare. Den tekniska
utvecklingen gör det redan idag möjligt för konsumenterna att, i större
eller mindre utsträckning, köpa det mesta de behöver via Internet om man
har tillgång till detta. Konsumenten har möjlighet att från ett större utbud
leta efter precis den produkt hon efterfrågar.
Detta förändrar även förutsättningarna för företagaren i och med att
konkurrensen ökar. Den globala ekonomin ställer även krav på en större grad
av konkurrensneutralitet i de skatter och regelverk som omger företagande.
Det gäller bland annat utformningen av skatter, arbetsgivaravgifter och
ytterligare avregleringar av befintliga monopol. Genom att söka harmonisera
skattenivåerna i Sverige med övriga EU kan ytterligare tillväxt och därmed
även välfärd garanteras. Sänkta skatter kan exempelvis ske genom en
skatteväxling, med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter på
miljöskadliga verksamheter. Vad som ovan anförts om ökad harmonisering
och konkurrensneutralitet av skatter och regelverk med övriga EU bör ges
regeringen till känna.
Att nå ut till marknaden
Den nya tekniken medför möjligheter för nya typer av företag inom
hittills okända branscher. Framtidens företag kan hitta sin affärsidé inom
smala nischmarknader, alltför smala för enbart den svenska marknaden
men med tillräcklig bärighet på den globala marknaden.
Detta förutsätter att företag på landsbygd och i småorter har lika tillgång
till den nya tekniken som företag i storstadsregionerna. Centerpartiets förslag
om en digital allemansrätt ger de lokala företagen i Småorts-Sverige
möjlighet att nå denna globala marknad. Vad som ovan anförts om en digital
allemansrätt bör ges regeringen till känna.
Den nya tekniken må ha oanade möjligheter. Dock har även den sina
begränsningar när det gäller att förflytta fysiska ting. Tillgången till god
fysisk infrastruktur när det gäller vägar, järnvägar och flygtransporter är av
yttersta vikt för det svenska näringslivet. Detta gäller inte minst om varor som
förmedlas via Internet skall kunna levereras.
Det finns ingen motsättning mellan dessa två typer av infrastruktur.
Snarare utgör dessa två ett komplement till varandra. En fullgod kvalitet på
såväl digital som fysisk infrastruktur i hela landet är nödvändigt för att
tillväxt
skall kunna garanteras. Staten bär ett ansvar för att så skall vara fallet. Vad
som ovan anförts om ökad tillgång till fullgod kvalitet på digital och fysisk
infrastruktur bör ges regeringen till känna.
Generationsskiften
Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid
generationsskiften och det är de efterkommande generationerna som får
problemen. Flera undersökningar har visat att endast en mindre del av
familjeföretagen når den andra eller tredje generationen. För dem som tror
på familjeföretagandet som idé och på familjeföretagandet som en viktig
del i näringslivet måste en sådan fortsatt utveckling ses som negativ. Både
skattereglerna och möjligheterna till finansiering har stor vikt för att en
familjeföretagare ska kunna föra över ägandet till nästa generation. Därför
måste reglerna utformas så att arbetande kapital kan hållas intakt även vid
arvsskiften. Vi föreslår därför att en särskild utredning tillsätts i syfte att
se över och förbättra möjligheterna till generationsskiften. Vad som ovan
anförts om att undanröja skatteproblem vid generationsskiften  bör ges
regeringen till känna.
Rekrytering av arbetskraft
Alltfler småföretag har svårigheter att rekrytera personal med rätt
kompetens trots att det fortfarande finns en hög arbetslöshet i landet. Den
senaste småföretagarbarometern visar att 25 procent av småföretagen
upplever brist på arbetskraft. Inom de mer expansiva branscherna - IT,
elektronik och uppdragsverksamhet - märks arbetskraftsbristen mest.
Men även byggbranschen visar på oroväckande höga siffror.
Detta är resultatet av en misslyckad arbetsmarknadspolitik som inte klarat
att matcha den efterfrågan som nu finns. Det finns stor anledning att förändra
arbetsmarknadspolitiken så att denna matchning i framtiden kan förbättras.
Det sker främst genom att arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning än i
dag decentraliseras och att resurserna som är kopplade till detta får användas
friare på det lokala planet.
Det krävs en ökad rörlighet på den svenska arbetsmarknaden såväl
geografiskt som inom yrkesgrupper. En del av de arbeten som försvunnit
kommer inte tillbaka, varför det är nödvändigt att omskola delar av
arbetskraften. Det är viktigt att denna omskolning matchar den lokala eller
regionala efterfrågan.
Möjligheterna till arbetspendling måste förbättras. Centerpartiet anser att
reseavdraget bör höjas väsentligt för resor till och från arbetet. På detta sätt
förstoras de lokala arbetsmarknaderna och tillgången till arbetskraft ökar.
Centerpartiet avser att i anknytning till vår skattemotion (Sk321) presentera
hur stor denna höjning bör vara.
Samtidigt är det viktigt att regionerna har möjlighet att bjuda på en bred
arbetsmarknad så att även eventuella medföljande personer har möjlighet att
finna arbete. Det är också  viktigt med ett brett kulturutbud så att en
meningsfull fritid kan erbjudas.
En åtgärd för att underlätta rekryteringen av arbetskraft är att sänka
arbetsgivaravgifterna. Centerpartiet föreslår i vår skattemotion (Sk321) en
sänkning av arbetsgivaravgifterna för enmansföretagare med 10 procent för
en lönesumma upp till 300 000 kronor och för övriga företag en sänkning
med 10 procent för en lönesumma upp till 2 miljoner kronor. Sänkningen
genomförs 2002. En sådan sänkning skulle innebära dels att kostnaderna för
att anställa arbetskraft skulle sjunka, dels att resurser frigörs för ge
kompletterande utbildning för de anställda för att säkerställa kompetensen.
Kompetensutveckling
För att svenskt näringsliv ska stå väl rustat på den globala arenan måste
utbildningsnivån öka hos arbetskraften på alla nivåer, från baskompetens
till spetskompetens.
I framtiden kommer omsättningen på kompetens att vara än snabbare än
idag. För en civilingenjör eller en sjuksköterska kan omsättningen på
kompetens handla om så korta perioder som fyra-fem år, innan kunskaperna
är för gamla och måste förnyas eller kompletteras.
Centerpartiet anser att det ligger i både arbetsgivarens och arbetstagarens
intresse att kompetensutveckling kommer till stånd. Ett system med
individuella kompetenskonton bör därför införas. Systemet ska ge möjlighet
för var och en som så önskar att själv, alternativt tillsammans med sin
arbetsgivare, spara till sin kompetensutveckling under skattemässigt
gynnsamma villkor.
Staten bör bidra genom att göra avsättningarna skattemässigt gynnade.
Staten kan också, vid sidan om en skattemässig subvention, behöva ikläda sig
en utjämnande funktion för dem som inte har råd att sätta av medel, såsom
arbetslösa eller löntagare med låg lön. Egenföretagare bör kunna kopplas till
kompetenskonton genom speciella regler. Vad som ovan anförts om införande
av individuella kompetenskonton bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2000
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Kenneth Johansson (c)
Lena Ek (c)
Åke Sandström (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11
Yrkanden (55)