Näringspolitiken

Motion 1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

av Gudrun Schyman m.fl. (v)
En bra näringspolitik måste bidra till följande mål
Ekologiskt hållbar produktion Förnyelse och utveckling
av olika näringar Utveckling i hela landet Arbete åt
både män och kvinnor Arbete för både låg- och
högutbildade.
Vi tar i andra motioner upp stöd till glesbygdsnäringar,
kvinnor och kompetensutveckling i svenskt näringsliv.
Det behövs förvisso tillväxt i svensk ekonomi, men den
nödvändiga tillväxten måste vara ekologiskt anpassad.
''Världen befinner sig på den hittills brantaste
tillväxtkurvan i historien. Under detta århundrade har
världens befolkning tredubblats, den ekonomiska
aktiviteten ökat 20 gånger, förbrukningen av fossila
bränslen 30 gånger och den industriella produktionen 50
gånger. Den branta tillväxtkurvan innebär ett ständigt
ökande hot mot själva möjligheten att leva på jorden.''
Detta säger EG-kommissionen i sitt förslag till nytt
handlingsprogram för miljön.
Denna insikt måste prägla all politik även vid djup
lågkonjunktur och hög arbetslöshet. Mildrade eller
uppskjutna krav på miljöstörande eller energikrävande
produktion är inte förenlig med ett sådant synsätt och vi
delar EG-kommissionens slutsats, att ''snarare än att
försämra konkurrensförmågan kan skärpta miljökrav
faktiskt öka denna genom att utlösa tekniska förbättringar
och innovationer''.
Företagen måste ta hänsyn till miljön. För företag och
enskilda handlar det om att bekämpa resursslöseriet.
Företagen måste se över sina energi- och råvaruuttag och de
som inte prioriterar miljön kommer att försvinna.
Forskning för nya produkter måste ha resurssnålhet som
ledstjärna. Råvaru- och materialbalanser måste upprättas
och livscykel- och kvittblivningsspecifikationer måste göras.
Allt måste utmynna i miljökonsekvensanalyser och
miljökonsekvensbeskrivningar av de produkter man vill
producera. Detta skall vara lika naturligt som att göra en
vanlig ekonomisk kalkyl.
Målet måste vara att inlemma industrisamhället i ett
fungerande ekologiskt system. Tillväxt kan innebära
förnyelse av industrin och kan leda till miljöförbättringar
men kan också skapa en större miljöförstörande enskild
konsumtion.
Svensk industri står inför flera krävande utmaningar:
Att förändra industriproduktionen i ekologiskt hållbar
riktning.Att ta tillvara möjligheterna för tillväxt inom
området miljöteknik.Produktionen måste ställas om från
linjär till cirkulär. Utsläppen från industrin måste ner
ytterligare. De verksamheter som inte klarar miljökraven
måste avvecklas.
Vi kräver att regeringen lägger fram konkreta förslag om
hur ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas. Vi föreslår att
medel från miljöavgifter fonderas för att skapa
arbetsplatser i nya miljövänliga verksamheter.
Från vaggan till graven
Det är hög tid för industrin att satsa på förebyggande
miljöarbete. Från vaggan till graven-tänkande måste prägla
produktionen. När man gör en teknikförändring måste man
förutse konsekvenserna på alla områden, inte bara de
tekniska och ekonomiska.
Varje investering måste föregås av en allsidig
miljökonsekvensutredning. Man skall följa upp sin produkt
och till och med ställa krav på sina ev. underleverantörer att
de lever upp till företagets miljöprogram.
Det måste till ett samarbete mellan myndigheter,
miljöorganisationer, fack och industri. Den övervakande
processen måste kompletteras med externa miljörevisorer
som kan ge information till bl.a. allmänheten om hur det
står till med miljön i företaget. Vi anser att frågan om
externa miljörevisorer bör utredas.
Miljöteknik, en tillväxtbransch
Den globala marknaden för miljöteknologi kommer
enligt en rapport från OECD att tillväxa med 5,5% per år
under de kommande åtta åren. Marknaden hade 1990 ett
årligt värde på ca 200 miljarder dollar och kommer att öka
till 300 miljarder dollar år 2000.
På en rad områden har Sverige möjlighet att bli ett
ledande land när det gäller miljöanpassad produktion. Det
gäller utveckling av kollektiva färdmedel, en mer
miljöanpassad bil och utveckling av elektroniska
kommunikationsmedel, men också miljövänliga bränslen.
Behoven av investeringar i ny miljövänlig teknik och
anläggningar inom i stort sett alla områden är gigantiska i
Östeuropa. Svenska företag kan göra viktiga insatser för att
bygga upp det nya Östeuropa om finansieringsfrågorna kan
lösas. Regeringen bör göra en sådan översyn över reglerna
för exportfinansiering så att svenska företags satsningar på
bl.a riskfyllda miljö- och infrastrukturprojekt i östra
Europa underlättas.
I länder som Japan och Tyskland satsar man stort och
framsynt på miljöteknikområdet. Vi bör i Sverige för att
inte hamna på efterkälken inom den gigantiska marknad
som finns inom både arbetsmiljöteknik och annan
miljöteknik satsa på stora nationella program där man kan
samla storföretag, småföretag,entreprenörer, innovatörer,
universitet, NUTEK med flera aktörer till gemensamma
långsiktiga och uthålliga projekt. Vänsterpartiet föreslår
sådana program.
Satsa på utveckling
Sverige har halkat efter övriga OECD-länder när det
gäller andelen högteknologiska produkter som tillverkas i
landet. Svenska företag fångar inte upp nya FoU-intensiva
produkter. Svenska uppfinningar utvecklas i allt större grad
utanför landet och av utländska företag. Uppfinnare på de
stora företagen får endast en bråkdel av den vinst som deras
uppfinningar genererar och fristående uppfinnare, som vill
utveckla sina produkter, har svårt att göra det i Sverige.
Villkoren för uppfinnare måste förbättras genom att
återinrätta näringsbidraget. Stödet till uppfinnarföreningen
får inte minskas.
Småföretagen
Små och medelstora företag har en central roll i svenskt
näringsliv. Mer än 99% av alla företag har färre än 200
anställda.I takt med att storföretagen internationaliseras
alltmer kommer de små företagens betydelse för Sveriges
framtid att öka.
En viktig del av det marknadsekonomiska systemet är
etablering av nya företag. Om det är fler anställda i nya
företag än i nerlagda fungerar systemet väl på detta område.
I ett modernt industriland krävs en successivt strukturell
anpassning av industrin och att hänsyn tas till den
förändrade omvärlden. Ökningen av sysselsättningen sker
främst i småföretagen och vid snabba förändringar i
omvärlden kan de snabbt ställa om sig och möta nya krav.
Nya produkter föds ofta och förverkligas i småföretagen.
Det är därför viktigt att näringspolitiken stimulerar
bildandet av nya företag och utvecklingen av små och
medelstora företag.
Det kooperativa företaget
Producent- och konsumentkooperativa företag kan
förväntas få ökad betydelse i framtiden. Med tanke på
speciella förutsättningar som gäller för kooperativa
företagsformer bör dessa ägnas större uppmärksamhet i
näringspolitiken.
Underleverantörerna
Kraven på underleverantörer har skärpts under det
senaste decenniet. Storföretagen kräver perfekta produkter
och exakta leveranser. Man har också pressat priserna hårt
och hotat med billigare utländska konkurrenter. Många
underleverantörer klarar inte detta och man är hårt bunden
till ett eller få stora företag. Krisen i bilbranschen har slagit
hårt mot många små och medelstora företag, som är helt
beroende av leveranser till Saab och Volvo. Det är viktigt
att näringspolitiken underlättar överlevnaden och
utvecklingen i underleverantörsledet. Vänsterpartiet anser
att den s.k. VT-delegationen får möjlighet att återuppta sitt
arbete. För detta behövs ett anslag på 50 miljoner kronor.
Riskkapitalsituationen
Företagen är beroende av att kapitalförsörjningen
fungerar tillfredsställande. Bank- och finanskrisen har fått
till följd att bankerna är överdrivet försiktiga med sin
utlåning. Detta har i sin tur medfört onödiga konkurser.
Kreditsystemet måste börja fungera på normalt sätt igen.
Staten bör direkt som bankägare och indirekt via
Bankstödsnämnden kräva att bankerna bedriver normal
utlåning till företagen och att de inte genom ett stort
räntegap låter kunderna betala bankkrisen.
Det har under det gångna året fattats beslut om
riskkapitalbolag och inrättande av Industri- och
nyföretagarfonden. Det är för tidigt att bedöma effekterna
av dessa förändringar, men det är viktigt att
utvecklingsfonderna även efter utredning får behålla
möjligheten att låna ut pengar. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.
Samarbete för småföretag
Inför EES-avtalets ikraftträdande saknar ofta de små
företagen resurser för att kunna konkurrera på
Europamarknaden. De stora företagen kan ha egna
försäljningskontor inom EG. Det har inte de små resurser
till. Staten bör ta initiativ till att det över hela landet bildas
nätverk där småföretag kan samarbeta om försäljning,
dataservice, forskning och utveckling.
Statliga företag
Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika
ägarformer, privat, kooperativt och samhällsägt. Det
svenska näringslivet domineras av starkt koncentrerat
privat ägande. Statligt ägande kan vara en rimlig motvikt till
denna privata maktkoncentration. Statligt ägande är främst
motiverat inom strategiska sektorer av näringslivet.
Ägandet bör vara aktivt. Anställda i statliga företag kräver
inflytande över sina arbetsplatser, men de kräver också
engagerade och aktiva ägare.
Regeringen har ingen förståelse för statligt ägande. Den
vill sälja ut i första hand 35 namngivna statliga företag,
däribland stora delar av den svenska basindustrin.
Regeringen har också fått riksdagens bemyndigande att
sälja ut dessa företag när och på det sätt man finner
lämpligt.
Vänsterpartiet avvisar denna utförsäljningspolitik. Vi
anser det självklart att riksdagen skall höras vid varje större
förändring av statens ägande och att riksdagens
bemyndigande därför skall återkallas.
Näringspolitik -- anslagsfrågor
Stöd till småföretag
Vänsterpartiet anser att det fortsatt är motiverat med
selektiva stöd till småföretag. Uppfinnarverksamhet,
design, kvinnligt företagande och ansträngningar att öka
kompetensen i småföretag, t.ex. genom att erbjuda
arbetslösa civilingenjörer projektanställning, anser vi värda
ökat stöd. För detta anslår vi 90 000 000 kronor utöver
regeringens förslag till småföretagsutveckling m.m.
Sveriges geologiska undersökningar. Geologisk
undersökningsverksamhet
SGU behöver tillskott på minst 10 000 000 kronor för att
kunna fullfölja sitt karteringsuppdrag. Vänsterpartiet vill
anvisa dessa medel.
Teknisk forskning och utveckling
Teknisk forskning och utveckling är grundläggande för
förnyelse av svenskt näringsliv. Vänsterpartiet har avsatt ett
utrymme på 250 000 000 kr utöver regeringens förslag och
vi återkommer i samband med den forskningspolitiska
propositionen med preciseringar av hur dessa medel skall
fördelas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bra näringspolitik,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas enligt vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur
medel från miljöavgifterna kan fonderas för nya
arbetstillfällen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
externa miljörevisorer enligt vad i motionen anförts,1
5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
reglerna för exportfinansiering enligt vad i motionen
anförts,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag på program
om miljöteknik enligt vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till uppfinnare och
uppfinningar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om småföretagen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kooperativt företagande,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om underleverantörerna,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kapitalförsörjningen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsfonderna,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
utveckla nätverk för småföretagen enligt vad i motionen
anförts,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statliga företag,
15. att riksdagen beslutar återkalla bemyndigandet vad
gäller regeringens rätt att sälja statliga företag, enligt vad i
motionen anförts,
16. att riksdagen till Näringsdepartementet för
budgetåret 1993/94 till utveckling av småföretag anslår 90
000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit enligt vad i
motionen anförts,
17. att riksdagen till Industriell utveckling inom
verkstadsteknikområdet anslår 50 000 000 kr för VT-
delegationens verksamhet,
18. att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning,
geologisk undersökningsverksamhet m.m. anslår 10 000 000
kr utöver vad regeringen föreslår,
19. att riksdagen till Teknisk forskning och utveckling
anslår 250 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår.

Stockholm den 26 januari 1993

Gudrun Schyman (v)

Bertil Måbrink (v)

Rolf L Nilson (v)

Björn Samuelson (v)

Lars Werner (v)

Eva Zetterberg (v)

Berith Eriksson (v)
1 Yrkande 4 hänvisar till JoU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10
Yrkanden (38)