Nordiskt samarbete

Motion 2001/02:U223 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

av Göran Lennmarker m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjliggöra medlemskap i Nordiska rådet för Estland, Lett-land och Litauen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen i övrigt anförs om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.

Motiv för våra förslag

Moderata samlingspartiet vill med fortsatta reformer av Nordiska rådets arbetsformer göra rådet till en dynamisk och kraftfull församling med fokusering på aktuella frågor med nordisk anknytning. En förutsättning för att det nordiska samarbetet skall lyckas är att det förankras bättre i de nationella parlamenten och att intresset för de nordiska frågorna delas av en större krets parlamentariker än de 87 som ingår i Nordiska rådet.

Nordiska rådet bör enligt närhetsprincipen enbart syssla med det som är relevant för det nordiska samarbetet. Många Europafrågor, både i närområdet och inom EU, liksom många nationella frågor har en nordisk dimension. Därför bör de flesta nationella parlamentariker och EU-parlamentariker från de nordiska länderna involveras. Detta kan ske i ett flertal strukturer.

Medlemskap för Estland, Lettland och Litauen

Under ett flertal år har de baltiska länderna deltagit i Nordiska rådets arbete. Det är nu hög tid att vi välkomnar dessa länder in i samarbetet som fullvärdiga medlemmar.

Estland, Lettland och Litauen är välkomna som medlemmar i organisationer som Europarådet, EU och Nato – men inte av Nordiska rådet. Detta trots att det saknas en enhetlig definition av vad Norden innebär. Varken språkliga eller befolkningsmässiga kriterier kan avgöra vem som är nordisk. Histo-riskt sett har även de baltiska staterna kopplingar till såväl Sverige som Finland och Danmark. Geografiskt sett ligger de längre norrut än Danmark, och väsentligt närmare det nuvarande samarbetets geografiska centrum än såväl Grönland som Island. Begreppet Norden formas helt enkelt av dem som använder det.

Vid Baltiska församlingens möte i Riga i juni 2001 gjorde Estland, Lett-land och Litauen ett gemensamt uttalande där man önskade ett fördjupat samarbete med Nordiska rådet. Man vill redan nu kunna delta i olika samarbetsinstitutioner där så är möjligt. Frågan om ett medlemskap bör snarast tas upp på Nordiska rådets dagordning.

Vi anser att det är angeläget för länderna i Nordiska rådet att vårda och intensifiera kontakterna med våra baltiska grannländer, och det är svårt att i längden göra detta och samtidigt förneka dem att delta fullt ut i samarbetet. Det kan inte i längden vara meningsfullt för dessa länder att försöka arbeta gemensamt med en organisation som ständigt håller sig på armlängds avstånd. Slutligen är risken att Estland, Lettland och Litauen säger tack, men nej tack.

Sverige skall därför verka för att, efter samråd med representanter för Estland, Lettland och Litauen, möjliggöra medlemskap i Nordiska rådet för dessa länder.

Nordens politiska torg

Under några dagar årligen samlas Nordens ledande parlamentariker samt regeringsledamöterna till en bred diskussion om för Norden centrala frågor. En sådan uppläggning bör göra det möjligt för partiledare och andra ledande företrädare att delta i rådsarbetet. Viktiga frågor att diskutera är säkerhetspolitik, Europafrågor, ekonomisk politik, miljö och andra tunga nationella frågor.

Kretsen av valbara utökas med de folkvalda EU-parlamentarikerna. Sveriges riksdag kan t.ex. nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl riksdagens ledamöter som svenska Europaparlamentariker.

Riksdagsledamöternas samarbetsorgan

Nordiska rådet skall främja ett kontinuerligt samarbete mellan de nationella parlamenten. Det kan ske genom att de traditionella utskotten i de olika nor-diska parlamenten samarbetar med varandra. Ordförandelandets utskott ut-övar ett aktivt ledarskap och ansvarar för den politiska agendan. Ett år har t.ex. det svenska utrikesutskottet ansvar för att aktualisera frågor och sam-mankalla till möten med motsvarande utskott i de andra länderna.

Initiativen tas i de nationella utskotten och frågorna bereds av dessa ge-mensamt. Förslag lämnas till rådets styrelse för beslut i Nordiska rådet. Ord-förandelandets utskottskansli har det administrativa ansvaret för samarbetet inom sitt område under ett år.

Aktiva partigrupper och effektiv rådsstyrelse

De 87 ledamöterna i Nordiska rådet skall agera främst genom sina partigrup-per och inte i nationella delegationer. Partigrupperna skall kunna initiera förslag, som bereds av rådsstyrelsen.

Rådsstyrelsen består av proportionellt valda företrädare från partigrupperna. Alla medlemsländer skall vara företrädda i styrelsen. Rådsstyrelsen skall hantera den gemensamma administrationen och ekonomin. Den skall också bära ansvaret för de organ som är direkt underställda Nordiska rådet.

Det är angeläget att Nordiska rådet arbetar effektivt. Samarbetet skall ge god valuta för pengarna. Administrationen av det löpande utskottsarbetet skall åvila ordförandelandets utskottskanslier/parlament. Fler parlamentariker kommer att involveras, vilket kan kosta mer, samtidigt bör administrationen kunna minskas.

Ärenden för rådets behandling initieras enligt följande:

  • genom regeringarna

  • genom utskotten i de nordiska parlamenten

  • genom partigrupperna.

Fördjupa samarbetet med Ryssland

För att ytterligare fördjupa samarbetet och kontakterna i regionen runt Östersjön bör även de åtta områdena i nordvästra Ryssland (federationssubjekten Kaliningrad, Pskov, Novgorod, S:t Petersburg, Leningrads oblast, Karelen, Murmansk och Archangelsk) i stigande utsträckning engageras i arbetet i Nordiska rådet. Det torde föreligga ett ömsesidigt intresse av kontakter och utbyte av erfarenheter inom ett flertal områden.

Fortsatt förändringsarbete

Det fortsatta förändringsarbetet av Nordiska rådet bör bedrivas enligt de riktlinjer som vi här redogjort för. Vårt förslag har flera fördelar: Relevanta nationella parlamentariker och Europaparlamentariker involveras inom sina ansvarsområden. De verkligt ledande politiska företrädarna samlas till en betydelsefull politisk överläggning varje år. Nordiskt samarbete blir en angelägenhet för alla parlamentariker och inte enbart för vissa särskilt utvalda. Onödiga och irrelevanta samarbetsformer och möten rensas ut.

Stockholm den 28 september 2001

Göran Lennmarker (m)

Bertil Persson (m)

Liselotte Wågö (m)

Sten Tolgfors (m)

Karin Enström (m)

Roy Hansson (m)

Birgitta Wistrand (m)

Gustaf von Essen (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Lars Tobisson (m)

Henrik S Järrel (m)

Lennart Fridén (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11
Yrkanden (4)