Ökad kunskap om ADHD/DAMP

Motion 2003/04:Ub267 av Inger Nordlander m.fl. (s)

av Inger Nordlander m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kunskapsnivån inom alla berörda yrkesgrupper måste höjas kring neuropsykiatriska funktionshinder, t ex ADHD/DAMP.

Motivering

Det europeiska handikappåret (2003) sätter fokus på tillgängligheten för och kampen mot diskriminering av handikap. Ett neuropsykiatriskt handikapp kan ses som ett dubbelt handikapp. Man ser inte handikappet utanpå, vilket många gånger kan förvärra diskrimineringen av personen. Utvecklingsneurologiska störningar som ADHD och DAMP avser tillstånd hos barn med avvikande utveckling och/eller generella inlärningssvårigheter. Obehandlad DAMP och ADHD har tyvärr en ganska dyster prognos. Många obehandlade och missförstådda pojkar med ADHD växer upp och är närmast predestinerade till ett kriminellt och våldsamt liv. Missbruk är mycket vanligt, eftersom det fungerar som ett slags ”självmedicinering”.

Fick alla barn med dessa störningar den hjälp som numera finns tillgänglig skulle våra fängelser kanske inte vara lika överfulla. Fick alla vuxna omkring dessa barn den kunskap som numera finns tillgänglig, t ex i form av Socialstyrelsens kunskapsöversikt, skulle mycket vara vunnet: att förstå problematiken, att lära sig metoder som underlättar för barnen, att som vuxen sluta med att moralisera över barnens funktionshinder, som naturligtvis inte har med vare sig dumhet eller dålig uppfostran att göra, utan med bristande funktioner i hjärnan.

Det är möjligt att identifiera barn med neuropsykiatriska och utvecklingsneurologiska tillstånd tidigt under deras skolgång med relativt enkla undersökningsinstrument. Med kunskap om den dystra prognos som tidigare studier av till exempel ADHD visat, finns alla skäl att utveckla omhändertagandet av denna stora grupp barn såväl inom sjuk- och hälsovård som inom förskola och skola. Sverige har en unik kompetens inom området och, möjligheterna att förstå frågor om arv och miljö liksom hjärna och beteende beror av fortsatt framgångsrik forskning.

De kunskaper som nu sammanställts i Socialstyrelsens kunskapsöversikt om adhd hos barn och vuxna, och som därmed utgör en kraftfull markering från statens sida, måste spridas och ligga till grund för ett förbättrat omhändertagande av dessa grupper.

Det är viktigt att förskola, skola, utbildningsinstitutioner, barnavårdscentraler, läkarstationer, sjukhus m fl tidigt får kunskap. En förstående och stödjande omgivning kan förhindra att funktionshindret utvecklas till ett allvarligt handikapp. Okunskapen kan leda till felaktiga beslut, felaktig behandling och orättvis eller kränkande särbehandling. Kunskapen måste öka i samhället om de olika funktionsnedsättningarna, vilka konsekvenser de kan föra med sig och hur de kan kompenseras.

Ett första steg till förbättrad kunskap, och en möjlighet till attitydförändring till dessa funktionshindrade för att underlätta deras vardag, vore att sända ut rapporten till alla tänkbara instanser. Att översätta rapporten till mer lättläst svenska kan vara en annan väg. Det kan också ske genom att producera utbildningsmaterial för olika ändamål: förskola, grundskola, gymnasier, lärar- och vårdutbildningar m fl. Kunskap är nyckeln till förändrade attityder.

Stockholm den 1 oktober 2003

Inger Nordlander (s)

Eva Arvidsson (s)

Maria Hassan (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)