Översyn av lagen om stöd till trossamfund

Motion 2013/14:Kr342 av Barbro Westerholm (FP)

av Barbro Westerholm (FP)
FP0408

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av lagen om stöd till trossamfund.

Motivering

Statens stöd till trossamfunden regleras i två lagar och en förordning – lagen om trossamfund (SFS 1998:1593), lagen om stöd till trossamfund (SFS 1999:932) samt förordningen om statsbidrag till trossamfund (SFS 1999:974). Idag kan trossamfund erhålla statligt stöd, däremot kan stöd inte utgå till organisationer som utgår från en humanistisk grundsyn och som bygger på annan grund än religiös tro.

I Norge ser man annorlunda på detta. Där får det norska Humanistförbundet med över 70 000 medlemmar ett stöd på närmare 60 miljoner kronor om året. På Island blev Humanismföreningen Sidmennt formellt registrerad som landets första ickereligiösa livsåskådning den 3 maj 2013. Det innebär bl.a. att Sidmennt får del av den så kallade kyrkoskatten.

I gällande lagtext står att trossamfunden skall bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Kravet på gudstjänst tycks emellertid inte gälla längre då buddhister numera får stöd trots att i vart fall den traditionella buddhismen (theravada) inte förrättar några gudstjänster.

Vidare framhålls att statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och är stabilt och har egen livskraft.

Religiösa trossamfund är att betrakta som livsåskådningssamfund där den religiösa tron är en drivkraft, men inte den enda. De har också social betydelse för dem som berörs. Den betydelsen finns också hos andra livsåskådningssamfund som samtidigt lever upp till FN:s olika konventioner om mänskliga rättigheter.

Livsåskådning och livsåskådningsorganisationer kan definieras på följande sätt och därmed särskiljas från andra organisationer: En livsåskådning är en deskriptivt och normativt sammanhängande verklighets­uppfattning och värdegrund. En livsåskådning innebär således en specifik filosofisk uppfattning om verklighetens beskaffenhet och en specifik moralisk värdegrund. Dessa två kriterier definierar kristna, muslimska och sekulärhumanistiska livsåskådningsorganisationer, men inte andra typer av föreningar eller intresse­organisationer som t ex miljörörelser, kvinnoorganisationer, politiska organisationer mm.

Mot bakgrund av ovanstående anser jag att regeringen bör tillsätta en utredning om hur stödet till trossamfund kan vidgas till att omfatta också andra livsåskådningssamfund, förutsatt att deras verksamhet baseras på FN:s olika konventioner om de mänskliga rättigheterna i likhet med vad som är fallet i Norge och på Island.

Stockholm den 13 september 2013

Barbro Westerholm (FP)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 2013-09-26
Yrkanden (1)