Översyn av rättspsykiatrin

Motion 2003/04:So438 av Hans Hoff och Sven-Erik Österberg (s)

av Hans Hoff och Sven-Erik Österberg (s)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen omedelbart ger psykiatrisamordnaren i uppdrag att kartlägga och snabbt ta fram nödvändiga åtgärder för att förbättra situationen inom rättspsykiatrin.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att psykiatrisamordnaren skyndsamt genomför en översyn av rättspsykiatrin med målsättningen att säkerställa och tydliggöra ansvaret för att människor ej skall komma till skada.

Motivering

Regeringen har tagit initiativ till att utse en psykiatrisamordnare som löpande ska lämna förslag om psykiatrins former och samverkan mellan kommuner, landsting och myndigheter. Förslaget är bra och ett steg i rätt riktning. Att belysa grundläggande problemen som finns inom psykiatrin är en viktig förutsättning för förbättringar inom den psykiatriska vården. Vi anser att det också finns starka skäl att särskilt se över hur den rättspsykiatiska vården fungerar.

Under en följd av år har rättspsykiatrin debatterats flitigt i Sverige. Ofta med anledning av tragiska händelser där gärningarna utförts av psykiskt sjuka som återfallit i brott. Under 2003 har det inträffat 11 mycket allvarliga brott av personer som bedömts som psykiskt sjuka och dömts till rättspsykiatrisk vård. En del av dem har återfallit i grova brott efter utskrivning och avslutad behandling. För att ge några exempel. Den 11 september höggs en femårig flicka ihjäl av en person som förra året vaktades dygnet runt men nu bedömdes vara så frisk att han inom en vecka skulle skrivas ut. I februari försöker en person hugga ihjäl en man med en yxa. Han hade nyligen skrivits ut från den rättspsykiatriska vården. Ett annat exempel är en man som skrivs ut och kort därefter tar gisslan på ett X 2000-tåg mellan Stockholm och Göteborg.

Denna bild av allvarliga brott som begås av personer med allvarlig psykisk störning visar att det finns en okunskap om vilka faktorer som leder till återfall och hur utskrivningsreglerna fungerar. Ett problem i detta sammanhang är ansvarsfrågan vid bedömning i samband med utskrivning. Vem har ansvar för patienten efter utskrivningen och att eftervården fungerar. Hur används tvångsåtgärder vid in- och utskrivning av patienten.

De som gjort sig skyldiga till brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning kan inte dömas till fängelse av våra domstolar. För denna grupp av människor handlar det istället ofta om frihetsberövande påföljd i form av rättspsykiatrisk vård. I dag är det länsrätten som avgör i de allra flesta av fallen om patienten är redo eller ej att skrivas ut och åter delta aktivt i samhällslivet. Beslutet som länsrätten fattar grundas i huvudsak på den bedömning som görs av ansvarig läkare. Någon regelbunden statistik förs inte över hur många personer som återfallit i brott efter att ha skrivits ut från rättspsykiatriska anstalter. Ansvariga myndigheter Rättsmedicinalverket eller Socialstyrelsen, men även Brottsförebyggande rådet, saknar således aktuella uppgifter.

De fakta som finns när det gäller återfallsfrekvensen baseras på en studie som Socialstyrelsen gjort. Studien ger ett nedslående resultat. Återfallen i brott är hög både under och efter vården oavsett vilken diagnos eller behandlingsinsats som givits. Nästan var tredje patient dömdes för nya brott under pågående vård under de 3,5 år som studerats. Det handlar bland annat om dråp, mord och sexualbrott. Mer än var femte av dem som skrevs ut under denna tid återföll i någon form av brott efter utskrivning.

Ett stort problem som studien tydliggör är att återfall i brott inte kunde hänföras till några vårdvariabler. Varken diagnos eller behandlingsåtgärder, under eller efter vårdtiden, kunde kopplas till risk för – eller frånvaro av – återfall. Däremot var samma faktorer som förutsäger återfall bland icke psykiskt sjuka kriminella kopplade till återfall i den undersökta gruppen, till exempel kort tid efter utskrivning, antal tidigare domar, låg ålder, återfall under vården och missbruk.

Vi anser att regeringen snarast bör agera genom att psykiatrisamordnaren ges uppdrag att kartlägga och snabbt ta fram nödvändiga åtgärder för att förbättra situationen inom rättspsykiatrin, utifrån ett helhetsperspektiv. Bland annat bör följande områden särskilt beaktas:

  • Behovet av en fördjupad kunskap om de faktorer som leder till återfall.

  • Vem som har ansvaret när patienter kort tid efter utskrivning eller beviljad permission återfaller i våldshandlingar.

  • Hur ska tvångsåtgärder vid inskrivning och utskrivning av patienter användas?

Stockholm den 1 oktober 2003

Hans Hoff (s)

Sven-Erik Österberg (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)