Patentansökan

Motion 2000/01:L802 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s)

av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om patentansökan.
Motivering
Hur långt sträcker sig en patentansökan? Måste patent sökas i de länder
det skall gälla i eller räcker det att söka patent i ett land, exempelvis i EU,
för att det skall gälla i hela EU? Vad gäller i USA - räcker det att lämna
in en patentansökan i USA för att patentet sedan skall gälla  hela USA?
Måste ansökningsavgift för patenten betalas i varje land som man ansöker
om patent i?
Frågorna är många och de ovanstående är exempel på frågeställningar som
företagare och uppfinnare ställer sig. Andra aspekter är kostnadsfrågorna, inte
minst de rättsliga, samt utlämnandet till andra som man kanske inte känner så
väl att hantera just min uppfinning.
Varje land har sitt eget patentsystem. För att uppnå patentskydd i flera
länder måste därför ansökan göras i vart och ett av de enskilda länderna.
Verkan av ett patent är territoriellt begränsad, dvs. ett svenskt patent ger
skydd endast i Sverige mot tillverkning, försäljning, import m.m. av den
patenterade produkten. Patenträtten grundas alltså på en
territorialitetsprincip.
Emellertid finns det regler som underlättar erhållande av patentskydd i
andra länder. Särskilt gynnsamma är de regler som gäller europeiska patent,
men även på global nivå finns bestämmelser på området.
Europeisk patenträtt
Den europeiska patentkonventionen (European Patent Convention, EPC),
som trädde i kraft 1977 och har tillträtts av nitton stater, däribland
samtliga EU-medlemmar, har lett till inrättandet av ett europeiskt
patentverk, EPO (European Patent Office). Detta patentverk prövar
ansökningar som görs enligt konventionen (europeiska
patentansökningar) och beviljar patent (europeiska patent) som omfattar
de stater som sökanden har angivit i sin ansökan. De nationella
patentverken avlastas därmed prövningen av Europapatentansökningarna.
Rättsverkningarna av det europeiska patentet regleras dock genom den
nationella patentlagen, och det är de nationella domstolarna som har
behörighet att avgöra tvister i anledning av patentet. Samma europeiska
patent kan således komma att tolkas olika i olika medlemsstater.
För svenskt vidkommande finns bestämmelser om det europeiska patentet i
11 kap. patentlagen (1967:837).
Global patenträtt
Sedan länge finns det internationella konventioner på patentområdet.
Pariskonventionen från 1883 har tillkommit för att underlätta
internationella patentansökningar. Alla ledande industrinationer är
anslutna till konventionen, som reglerar hela det industriella rättsskyddet.
Konventionen innehåller ett förbud mot diskriminering av utländska
sökande, samt vissa inte särskilt vittgående minimiregler beträffande
innehållet i de nationella patentlagarna. En viktig bestämmelse i
konventionen gäller s.k. konventionsprioritet, vilket innebär att den som
har ansökt om patent i ett konventionsland får räkna dagen för sin
ansökan som inlämningsdag också i de övriga konventionsländer där han
söker patent. De senare ansökningarna måste dock göras inom ett år från
det att den första ansökan gavs in. Denna bestämmelse innebär således att
en sökande har ett år på sig att planera sitt internationella patentskydd.
Samarbetskonventionen (Patent Co-operation Treaty, PCT), som trädde i
kraft 1978 och till vilken Sverige som en av numera 89 stater i alla
världsdelar är anslutet, innebär att sökanden samtidigt kan söka patent i flera
av de anslutna länderna genom att inge en s.k. internationell patentansökan
(PCT-ansökan). Svenska PRV (Patent- och registreringsverket) är en av de
myndigheter som har fått behörighet att motta PCT-ansökningar. I ansökan
skall sökanden ange vilka länder den skall omfatta.
Prövningen av PCT-ansökningar sker i två avgiftsbelagda steg -
nyhetsgranskning samt prövning av patenterbarhet. Nyhetsgranskningen
syftar till att klargöra om det redan finns patent på området, medan
prövningen av patenterbarhet gäller frågan om uppfinningen uppfyller
lagstiftningens krav på tekniska uppfinningar.
När de två inledande ansökningsfaserna är avklarade, kan sökanden
fullfölja ansökningen i de länder där patent önskas. Sökanden bifogar då
rapporterna från det internationella ansökningsförfarandet. De nationella
myndigheterna är dock inte bundna av det internationella
granskningsresultatet. I regel godtas dock den internationella
nyhetsgranskningen.
Fullföljandet av PCT-ansökan underlättas av att det är möjligt att söka
patent i grupper av länder. En sådan grupp utgörs av de europeiska EPC-
länderna. Vidare kan patent sökas gemensamt för länder i OSS (Oberoende
staters samvälde), samt för två grupper av afrikanska länder.
Ansökan om patent i USA behandlas av US Patent and Trademark Office.
Beviljade patent gäller i hela USA.
Kostnadsaspekter
När det gäller internationella patentansökningar är såväl det
internationella som det nationella förfarandet avgiftsbelagt. Med ledning
av prisuppgifter från PRV kan konstateras att de båda faserna vid
prövningen av en PCT-ansökan kostar ungefär 24 000 kr, om åtta länder
designeras och ansökan avser endast en uppfinning.
Översättningskostnader och kopiekostnader tillkommer. Vidare
tillkommer kostnader för de olika nationella prövningarna. Enligt uppgift
från PRV kan kostnaderna för en nationell patentansökan uppgå till
mellan 30 000 och 50 000 kr. Om grupper av länder designeras torde
totalkostnaden bli lägre. I och för sig är det möjligt att inte använda PCT
och i stället vända sig direkt till varje land. I regel bli dock detta dyrare,
om det inte rör sig om mycket få länder.
Även kostnaderna för ett europeiskt patent kan bli höga, särskilt beroende
på översättningskostnader. EU-kommissionen har gjort en uppskattning av
kostnaden för ett europeiskt patent som skall gälla i åtta medlemsstater,
varvid såväl översättnings- som förnyelsekostnader har beaktats. Kostnaden
för ett sådant patent skulle i dagsläget uppgå till 49 900 euro, dvs. ca 418 000
kronor. Motsvarande kostnad i USA och Japan är 86 000 kronor respektive
138 000 kronor.
Bl.a. mot bakgrund av de höga kostnaderna för europeiska patent, föreslog
EU-kommissionen den 5 juli 2000 att EU:s medlemsstater antar ett
gemenskapspatent (Community Patent). Enligt förslaget skulle
gemenskapspatentansökningar bara översättas till EPO:s arbetsspråk,
engelska, tyska och franska, vilket skulle reducera kostnaderna. Vidare skulle
endast EG-domstolen eller någon underdomstol till denna domstol vara
behörig att avgöra tvister rörande gemenskapspatent. Gemenskapspatentet
skulle regleras i en EG-förordning.
Ovanstående redovisning utav förfaringssättet vid en patentansökan visar
klart på att ytterligare initiativ vore önskvärt från svensk sida i att
underlätta
både på hemmaplan och på det internationella planet samt på EU-nivån.
Företagare och uppfinnare med flera andra borde få statlig support i olika
former för att säkerställa ett patent. Många gånger handlar det om större
företag som klarar sig själva. Många gånger handlar det om enskilda som inte
har tid, resurser och juridisk kompetens för att säkerställa sitt patent. Det är
ett nationellt intresse att vara med och underlätta för företagandet i dessa
frågor.
Med anledning av ovan skrivet hemställer vi att riksdagen ger regeringen
tillkänna vad som i motion framförs om det nationella intresset av att ge
statlig support på lämpligt sätt.

Stockholm den 3 oktober 2000
Siw Wittgren-Ahl (s)
Ronny Olander (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11
Yrkanden (2)