Personval

Motion 2001/02:K267 av Per Bill (m)

av Per Bill (m)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att riksdagskandidater endast får ställa upp i en valkrets.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de större valkretsarna i storstadsregionerna delas in i samma valkretsar som landstingen.

Inledning

Väljaren, inte partiorganisationen, skall vara uppdragsgivaren. Så är i stor utsträckning dessvärre inte fallet idag när partierna trots personvalsinslagen till stor del bestämmer vilka som skall representera väljarna. Personval är viktigt för framtiden för att öka närheten till och förtroendet för politiken. Ett bra steg i rätt riktning togs i senaste valet 1998, men det återstår mycket att göra för att få ett personvalssystem som förtjänar namnet. Ett nomineringssystem gör i dag att en mycket liten andel av väljarna bestämmer vilka som skall representera de olika partierna. Det är av största vikt att personvalet får en mer framträdande roll för att innebära en god möjlighet att förnya demokratin. Mycket av detta ansvar ligger på de olika partiernas företrädare. Rätt hanterat kan personvalsinslaget föra väljare och politiker närmare varandra, och det kan också bidra till att vitalisera partierna. Det handlar om att man som politiker måste vara och agera på ett sådant sätt att man vinner människors förtroende. Personvalet bör därför bygga på att långsiktigt förtroende och direkta kontakter mellan kandidater och väljare byggs upp. Det är för den som kandiderar en fråga om inställningen till den egna personen, till politikerrollen och till människor. Riktig kontakt med människor kräver en öppen och prestigelös attityd.

Dagens personvalsmöjligheter

Enligt den nya vallagen har väljarna möjlighet att i alla val kryssa för den kandidat man helst vill se vald av alla dem som står på en partivalsedel. Genom personvalet kan listans ordning bekräftas av väljarna, men listans inbördes ordning kan också ändras.

En kandidat i ett kommunalval som på detta sätt får stöd av minst 5 procent av partiets totala antal väljare i valkretsen och en kandidat som i riksdagsvalet vinner stöd av minst 8 procent av partiets totala antal väljare i valkretsen placeras i en särskild grupp vid sammanräkningen. I de kommunala valen gäller dessutom en spärregel. Minst 50 röster krävs för att bli personvald, oavsett hur många procent detta motsvarar.

Mandaten fördelas i första hand till de kandidater i denna grupp som klarar spärren. Den som får flest personvalsröster vinner och blir därmed personvald. Det gör att samtliga kandidater på en valsedel har möjlighet att bli valda. Det gör också att fler kandidater än det finns mandat att fördela kan lyckas passera spärren. Så skedde också i flera fall i 1998 års riksdagsval, vilket utvecklas nedan. I fall där ingen kandidat uppnår ett tillräckligt antal personvalskryss gäller listans ursprungliga turordning.

Personvalets resultat i senaste valet

Personvalsinslaget fick genomslag i valet, fast inte tillräckligt. Ca 30 procent av väljarna kryssade för en kandidat till riksdagen. En siffra man skulle kunna önska vore högre. 88 av riksdagens ledamöter sitter nu med direkta mandat från människor i sina valkretsar.

Tyvärr lyckades inte fler än tolv personer som stod utanför valbar plats bli personvalda till riksdagen. Ett litet och stapplande steg i rätt riktning. I tabellen nedan kan man se hur personvalet föll ut i respektive valkrets.

Andel av väljarna som använde sig av möjligheten att rösta på person. Uppdelat på valkrets och parti.

S

M

V

Kd1

C

Fp

Mp

Stockholms kommun

24

332

352

29

27

30

302

Stockholms län

18

18

17

30

303

273

19

Uppsala län

26

31

23

44

37

35

26

Södermanlands län

26

37

26

41

39

36

354

Östergötlands län

20

33

19

32

33

25

304

Jönköpings län

29

45

29

48

48

43

305

Kronobergs län

21

31

35

37

48

26

24

Kalmar län

23

29

27

38

46

28

20

Gotlands län

33

39

34

42

58

38

384

Blekinge län

21

36

23

35

39

31

28

Malmö kommun

316

27

22

24

27

32

19

Skåne läns västra

39

25

27

35

37

43

22

Skåne läns södra

18

30

23

35

39

36

23

Skåne läns norra och östra

23

35

24

36

40

41

22

Hallands län

29

31

31

40

40

38

26

Göteborgs kommun

32

27

33

46

34

39

30

Västra Götalands läns västra

26

28

27

44

42

37

27

Västra Götalands läns norra

24

31

26

38

37

35

295

Västra Götalands läns södra

24

33

26

38

37

32

23

Västra Götalands läns östra

31

40

34

46

43

42

315

Värmlands län

22

34

26

39

45

42

33

Örebro län

23

34

27

40

44

42

25

Västmanlands län

22

25

28

28

43

26

24

Dalarnas län

37

35

33

46

46

30

29

Gävleborgs län

29

31

26

43

47

35

26

Västmanlands län

26

36

25

39

40

38

40

Jämtlands län

38

38

31

43

50

36

30

Västerbottens län

33

41

29

40

43

43

29

Norrbottens län

28

34

26

37

43

32

28

1 Alf Svensson var förstanamn på Kristdemokraternas rikslista, som fanns i samtliga valkretsar tillsammans med lokala listor.

2 Carl Bildt, Gudrun Schyman och Birger Schlaug var förstanamn i Stockholms kommun.

3 Lennart Daléus och Lars Leijonborg var förstanamn i Stockholms län.

4 Birger Schlaug var, förutom i Stockholms kommun, förstanamn i Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län.

5 Marianne Samuelsson var förstanamn i Jönköpings, Västra Götalands läns norra samt östra valkrets.

6 Göran Persson var förstanamn i Malmö kommun.

Inför valet var bilden i media entydig – personvalet skulle svårligen få något genomslag att tala om. Att 88 riksdagsledamöter passerade spärren med goda marginaler visar att personvalet fick genomslag. Önskvärt hade varit att antalet hade varit större.

Ytterligare 17 personer passerade 8-procentsspärren utan att bli valda. Det berodde på att de fick färre röster än en konkurrerande kandidat och att ytterligare mandat inte fanns att fördela. Sammanlagt klarade alltså 105 personer 8-procentsspärren till riksdagen.

Ett allvarligare problem var att informationen inför personvalet i bästa fall kan kallas bristfällig. Riksskatteverket hävdade i informationsbroschyren till alla hushåll att den som var nöjd med en listas utseende inte behövde kryssa för någon kandidat, utan kunde lämna in listan som den var. Ställt på sin spets innebar detta att listornas förstakandidater inte kunde bli personvalda om väljarna följde Riksskatteverkets råd.

Eftersom mandaten i första hand fördelas bland kandidater som klarat spärren och endast i andra hand fördelas efter listordning kunde detta mycket väl leda till att partiernas toppkandidater slogs ut på grund av felaktig information. Om man är nöjd med listans utseende bör man tvärtom utnyttja kryssmöjligheten för att markera detta. Situationen förvärrades av att en företrädare för Riksskatteverket i radio flyttade fram positionerna och hävdade att om man är nöjd med listans utseende så skall man inte kryssa för någon kandidat. Detta uttalande närmar sig obstruktion av demokratin och är ett allvarligt övertramp av en tjänsteman. Det kan inte uteslutas att informationen påverkat utgången av personvalet.

Personvalet innebär en verklig chans för politiken att modernisera gamla kampanjformer och interna belöningssystem. Min vision är hårdraget att personvalet på sikt kan komma att avskaffa valrörelserna som vi är vana att se dem. Argumentet för detta är enkelt. Det tar så oändligt mycket längre tid att etablera en relation till människor i den egna valkretsen och verkligen nå ut med vem man är och vad man står för än den traditionella intensivvalrörelsens tre veckor. När september månad kommer har de flesta människors personliga val av politiker förhoppningsvis redan avgjorts. Det gäller därmed att vara utåtriktad varje dag i sitt politiska arbete, inte bara de sista veckorna inför ett val. I dag måste respekt förtjänas av varje politiker personligen. Det är i grunden en mycket positiv utveckling.

Hur går vi vidare?

Personvalet bör få större möjligheter att påverka vilka representanter som skall sitta i riksdag, kommuner och landsting. Tyvärr visade det sig att det fanns flera orsaker till att personvalet inte fick det genomslag som det förtjänar. Regler borde förhindra att mer namnkunniga och kända namn kandiderar i flera valkretsar, något som skedde under senaste valet, vilket fick till följd att personvalsmöjligheterna i realiteten försvann för många kandidater.

I stora valkretsar var det svårt att få genomslag för personvalsmöjligheterna. Avståndet mellan väljare och deras företrädare är för stort. De flesta vet inte vilka som företräder dem i riksdagen. I Stockholms län t.ex. krävs det nästan 20 000 personröster för att kunna bli personvald i de större partierna. Mindre valkretsar i dessa stora valkretsar skulle kunna minska avståndet mellan väljare och företrädare. Införandet av samma valkretsar i riksdagen som i landstinget borde i de större riksdagsvalkretsarna kunna minska detta avstånd och ge personvalsmöjligheten chansen den förtjänar.

Detta skulle kunna ge större intresse för valen, och förtroendet för politikerna skulle öka då uppdragen blir tydligare från väljarna. En utveckling som jag tror att alla vill ha.

Stockholm den 28 september 2001

Per Bill (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11
Yrkanden (2)

Avsändare