Politik för fler jobb och bättre integration

Motion 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M)

av Erik Bengtzboe (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera lagen om anställningsskydd med ökat fokus på trygghet och kompetens och inte enbart tidigare anställningstid och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera Arbetsförmedlingen och införa en jobbpeng och en avreglering på området som möjliggör för fler aktörer att förmedla jobb och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de tröskeleffekter som i dag finns i försörjningsstödet och andra bidrag ses över med fokus på att underlätta steget från utanförskap till arbete och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera det organiserade flyktingmottagandet, med fokus på effektiva insatser för integration, och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en företagsregelkommitté med uppgiften att identifiera regelförändringar som underlättar för svenska företag att växa, anställa och exportera varor och tjänster och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett införande av ett startjobbskatteavdrag där de första arbetsinkomsterna i livet görs skattefria för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Inbördeskriget i Syrien, krig i Ukraina, Islamiska staten som härjar i Irak och arabiska våren som på många ställen blivit vinter. Oroligheterna i världen har avlöst varandra de senaste åren. Inte sedan andra världskriget har lika många människor varit på flykt som nu. Detta sätter stor press på världssamfundet, och Sverige har tagit ett stort ansvar i flyktingmottagandet. Samtidigt är det ingen hemlighet att många kommuner pressas hårt för att så bra som möjligt kunna understödja med allt från bostäder till utbildning och arbete.

Ett framtidsparti som Nya Moderaterna måste ha svar på de utmaningar vi ställs inför. Vi som värnar om vår öppenhet och tror på kraften hos människor, har ett ansvar att våga se nya lösningar på dagens utmaningar och att våga ompröva gamla sanningar.

Nyckeln till integration i alla samhällen är språk och arbete. Möjligheten att kunna kommunicera med sin omgivning, och att få känna att man är med och bidrar samtidigt som man får möjligheten att stå på egna ben. Idag är dock utanförskapet i Sverige alldeles för stort. Så väl ungdomar som nyanlända har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Höga effektivitetskrav från arbetsgivare gör att man inte vågar satsa på den som inte redan bevisat sig effektiv på arbetsmarknaden.

Det är dags att vi fattar ett beslut. Antingen måste vi i framtiden tolerera att vissa grupper, permanent eller semipermanent, ställs vid sidan av. Eller så ser vi till att skapa ett Sverige där faktiskt alla får plats, där alla behövs, och där alla får möjligheten att stå på egna ben.

Svaret borde vara det senare, men det kommer att kräva förändringar, och lösningar för en förbättrad integration går inte att nå utan ett stort mått av arbetslinje. Utmaningarna går inte att bortförklaras, utan vi har stora strukturella problem på arbetsmarknaden som innebär att till exempel ungdomar, utlandsfödda, personer med kort utbildning och de med funktionsnedsättning under lång tid haft svårt att etablera sig på svensk arbetsmarknad.

Här har också svenska politiker av olika partitillhörigheter länge stått utan bra svar. Principen sist in – först ut i LAS är ett exempel på stelbenta regelverk som gör det svårare för de som är nya på arbetsmarknaden. Förändringar behöver ske för att tryggheten på arbetsmarknaden ska komma fler till del.

En väg vore turordningsregler som utgår från kompetens snarare än anställningstid. Det skulle underlätta för nya att ta sig in på arbetsmarknaden, samtidigt som de som idag har stor anställningstrygghet inte behöver känna att den är knuten till att man stannar på exakt samma arbetsplats. Det underlättar också företagens förmåga att möta den globala konkurrensen framgångsrikt så att fler jobb skapas. Vi behöver reformera LAS för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen (AF) är den statliga myndighet som borde vara arbetssökandes främsta vän i utanförskap. Tyvärr beskriver alldeles för många istället förmedlingen som ett hinder. AF är uppbyggt i en annan tid, när arbetsförmedlande handlade om just arbetsförmedlande. Så ser inte dagens arbetsmarknad ut, och det är hög tid att AF moderniseras för att kunna möta de mångfacetterade krav som dagens och framtidens arbetsmarknad ställer. För att underlätta stödet till arbetssökande och de som söker personal borde funktionen utgå från en jobbpeng som fastställs efter den enskilde arbetssökandes förutsättningar och som sedan kan användas på valfri arbetsförmedling.

En flora av flertalet, kvalitetssäkrade arbetsförmedlingar över landet som får betalt för just din förmåga att se till att människor får ett arbete skulle förändra inställningen på hur arbetsförmedlingarna arbetar, och samtidigt möjliggöra för specialiserade arbetsförmedlingar för olika grupper och branscher.

Sjukdom, fattigdom och krig är exempel på saker som drabbar människor som inte går att kontrollera och som kan få oerhörda konsekvenser för den enskilde. Försörjningsstödet och andra bidrag är för många viktiga livlinor när man försöker starta ett nytt liv eller när livet inte kanske blev som man tänkt sig. Tyvärr finns det fog att tro att utformningen av dagens bidrag och stöd också har en förmåga att låsa fast människor i utanförskap.

Tröskeleffekter av absurda proportioner inträffar som för många gör det ekonomiskt meningslöst, till och med till en förlust ibland, att börja arbeta, när försörjningsstödets utformning inte fungerar, för sig eller i kombination med andra bidrag, såsom exempelvis bostadsbidrag och föräldrapenning. Med en familj på två vuxna är effekterna av att en får ett jobb nästintill försumbar, och i vissa fall till och med negativ.

Vi behöver se över hur de olika bidragen fungerar tillsammans med ett tydligt fokus på att underlätta ekonomiskt för människor att ta steg mot en helt egen försörjning. Det kan exempelvis göras med enklare avtrappningar av bidrag som gör att man kanske inte förlorar hela bidraget direkt då man börjar arbeta, men behöver arbetas igenom noga.

Startjobbskatteavdrag kan vara en annan möjlighet som gör det enklare att gå från utanförskap till sitt första arbete. De närmsta åren förväntas antalet flyktingar som rör sig i världen på grund av krig och förföljelse inte att minska. Oroligheter fördriver människor från sina hem, från sina familjer och de liv som de känner. Sverige har här tagit ett stort ansvar, och det ska vi fortsätta göra.

De senaste åren har dock den politiska debatten tagit en märklig vändning där flyktingar i allt större utsträckning ses som en börda och inte som en chans till en nystart och som den tillgång de faktiskt utgör. Självfallet ska detta läsas med förbehåll för den obeskrivliga tragedi som en flykt faktiskt innebär.

När integration diskuteras förmedlas ofta känslan av att det i tilltagande grad handlar om att fördela bördan av förvaring för människor, snarare än ett fokus på hur man på bästa sätt ska ge människor det stöd de behöver för att så snabbt som möjligt lära sig svenska och få ett arbete. Tydligaste exemplet utgörs av företrädare från allehanda politiska partier som argumenterat för att fler kommuner behöver ta ett större ansvar, med målet att sprida flyktingar över landets 290 kommuner. Detta med goda intentioner, men det är feltänkt. Flyktingar är ingen börda, utan en tillgång, och fokus från vår sida bör ligga på hur vi så effektivt som möjligt underlättar integration. Detta kräver andra insatser i framtiden än idag.

Förutsättningarna för ett effektivt integrationsarbete ser olika ut i Sveriges 290 kommuner när det gäller förmåga att kunna lösa svenskundervisning, skolgång, högre utbildning och tillgång till såväl bostäder som jobb på en välfungerande arbetsmarknad. Vi bör därför se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera hur det organiserade flyktingmottagandet ser ut, med fokus på effektiva insatser snarare än en fördelning av människor mellan kommungränser.

Till sist bör det även konstateras att tillväxt på arbetsmarknaden är beroende av välmående och växande företag som vågar utveckla nya tjänster och produkter och som vågar anställa fler på växande och nya arbetsplatser. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden skapar dynamik där människor får komma till sin rätt, men det räcker inte allena om inte heller fler företag känner att man kan och vill växa.

De regler och lagar som ibland tynger svenska företag med vad som ofta uppfattas som onödig byråkrati och stjäl tid från tiden att driva företagen har uppkommit av goda skäl, men är kanske inte längre ändamålsenliga. Ett rejält omtag kring företagen och andra arbetsgivares villkor behöver tas, med en ordentlig översyn med målet att kraftigt underlätta för svenska företag att växa, anställa och exportera.

Med ovanstående föreslår jag riksdagen att besluta om att tillkännage för regeringen om att lagen om anställningsskydd moderniseras med fokus på ökad trygghet för fler med fokus på kompetens och inte enbart tidigare anställningstid, att Arbetsförmedlingen reformeras med införandet av en jobbpeng och en avreglering av området som möjliggör för fler aktörer att bedriva arbetsförmedling, att de tröskeleffekter som idag finns i försörjningsstödet och andra bidrag ses över med fokus på att underlätta steget från utanförskap till arbete, att se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera det organiserade flyktingmottagandet, med fokus på effektiva insatser snarare för integration, att en företagsregelkommitté tillsätts med uppgiften att identifiera regelförändringar som underlättar för svenska företag att växa, anställa och exportera varor och tjänster.

Erik Bengtzboe (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-05 Hänvisad: 2015-10-13
Yrkanden (6)