Rättssäkerheten vid beskattning, m.m.

Motion 1999/2000:Sk801 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
Revisionsreglerna
Den 1 juli 1994 trädde rättssäkerhetsreformen i kraft, vilken
baserades på ett enigt kommittébetänkande, Rättssäkerheten
vid beskattningen (SOU 1993:62). Ett av de viktigaste
kraven på politiker och beslutsfattare som förs fram är att
beslut skall präglas av långsiktighet och förutsägbarhet. Det
finns därför all anledning att beklaga att den enighet som
fanns 1994, inte längre föreligger. Regler för revision och
kontroll måste präglas av en bra balans mellan olika aktörer.
Med de förändringar som riksdagen beslutade under våren
1997 (1996/1997:SkU23), ändrades balansen på ett sådant
sätt att det är nödvändigt för oss att återkomma med några av
de viktigaste yrkandena på detta område.
Tredjemansrevision
Det är enligt vår mening viktigt att påpeka att i enlighet med
rättssäkerhetsreformen skall en revision endast få företas i
syfte att kontrollera att ett företag eller annan näringsidkare
har fullgjort sin egen deklarations- eller uppgiftsskyldighet
på ett korrekt sätt. När man vill ha uppgifter från någon
annan än den som skall revideras får man förelägga sådan
tredje man att inkomma med uppgifter.
Socialdemokraterna har återinfört möjligheten att företa tredjemans-
kontroll genom revision. Men man nöjde sig inte med detta utan man gav
också skattemyndigheten befogenhet att inte underrätta om vem eller vilken
rättshandling granskningen avser. Det innebär att dessa tredjemansrevisioner
kan få karaktären av s.k. fishing expeditions.
I en demokratisk rättsstat får myndigheter aldrig ges godtyckliga befogen-
heter, utan de måste vara väl avgränsade och framgå av lag. En mycket viktig
princip vid integritetskränkande myndighetsutövning är att åtgärden står i
proportion till ändamålet. Den enskilde måste normalt veta vad som söks hos
honom och varför.
Vi anser att de bestämmelser om tredjemanskontroll som gällde mellan
åren 1994 och 1997 bör återställas.  Enligt dessa kunde tredjemanskontroll
begäras via ett föreläggande. Det fanns t.o.m. möjligheter att i enlighet med
bestämmelserna i tvångsåtgärdslagen företa överraskande tredjemans-
kontroller, dvs utan föregående föreläggande. Det var då fråga om en tvångs-
åtgärd, för vilken särskilda rättssäkerhetsgarantier gällde.
Tredjemansföreläggande
Riksdagen upphävde 1997 stadgandet i 3 kap. 50 a § andra
stycket LSK eller 3 kap. 5 § tredje stycket LPP.
Om den enskilde föreläggs att samla in uppgifter om tredje man kunde
denne enligt tidigare bestämmelser ställa handlingar till skattemyndighetens
förfogande i stället för att själv samla in uppgifterna. Det innebar att den
skattskyldige gavs en valrätt för att undvika onödiga kostnader i samband
med en sådan kontroll.
Eftersom vi har avvisat möjligheten att använda tredjemansrevision bör
tidigare bestämmelser fortsätta att gälla även vad gäller insamlingen av
begärda uppgifter.
Revision av löpande period
Genom att skattemyndigheten medgivits möjligheten att
även kontrollera det löpande beskattningsårets eller den
löpande redovisningsperiodens räkenskaper och andra
handlingar utvidgas revisionsinstitutet utanför sitt ändamål
och antar mer formen av s.k. fishing expeditions. En sådan
åtgärd strider också mot behovs- och
proportionalitetsprinciperna. Det är helt orimligt att tillåta
kontroll av bokföring, handlingar m.m. som inte har något
samband med att skatt- och uppgiftsskyldigheten har
fullgjorts.
Underrättelse om revision
Huvudprincipen i gällande bestämmelser är ju att skapa en
klar skiljelinje mellan samverkansrevision och
tvångsåtgärder. Den enskilde skall nämligen inte sväva i
tvivelsmål om det är fråga om det ena eller det andra. I det
senare fallet skall de i lag stadgade förutsättningarna för
tvångsåtgärder föreligga. Riksdagsmajoritetens beslut 1997
innebar att den enskilde underrättas om revision först i
samband med att man knackar på hos denne, för att på så sätt
få till stånd en överraskningsrevision utan föregående
domstolsprövning. På så sätt kringgås
rättssäkerhetsgarantierna.
Motsätter sig den skattskyldige en överraskningsrevision får skatte-
myndigheterna pröva om förutsättningarna för tvångsrevision är uppfyllda. I
den mån det kan anses föreligga sabotagerisk kan det bli fråga om ett
interimistiskt beslut. Ett sådant beslut fattas av granskningsledaren och på så
sätt undviks den föregående prövningen av länsrätten.
JO har i sitt remissvar uttalat att det inte är lämpligt att införa regler om
överraskningsrevision i ett samverkansförfarande eftersom den reviderade
kan komma i en situation med en uppenbar karaktär av tvång över sig.
Det kan inte vara rimligt att i en modern rättsstat ha den här typen av
regler.Vi anser därför att en överraskningsrevision alltid måste anses
innebära en tvångsåtgärd och därmed också omgärdas av särskilda rätts-
säkerhetsgarantier. Exempel på sådana rättssäkerhetsgarantier är att tvångs-
åtgärder normalt skall föregås av domstolsbeslut.
Tullagen
Tullrevision skall utformas efter motsvarande regler som för
skatterevisioner och vad som gäller beträffande tvångslagen.
Det innebär, i enlighet med vår inställning när det gäller
revisionsverksamheten, att motsvarande möjlighet till
tredjemansrevision, revision av löpande år samt
överraskningsrevision inte skall få förekomma i samband
med tullrevision. Vi föreslår därför att tullagen ändras i
enlighet med vad som anförts.
Skatte- och tulltillägg
Det finns ett stort antal företag som under de senaste åren har
fått vidkännas påförda skattetillägg som inte står i rimlig
proportion till förseelsens art. Den här typen av tillägg är för
närvarande föremål för utredning. Skattetillägg är en
administrativ sanktion som inte omfattas av samma
rättssäkerhet som andra sanktioner. Andra sanktionsformer
bör därför prövas.
Sedan den 1 januari 1995 gäller Europakonventionen som svensk lag,
vilken domstolarna är skyldiga att tillämpa. Det har i ett särskilt yttrande i
en
avslutad utredning anförts att det svenska skattetilläggsförfarandet strider
mot de krav som ställs i artikel 6 i Europakonventionen. Det finns således
flera skäl för att utreda frågan.
I avvaktan på att denna utredning skall bli klar vill vi förhindra att enskilda
företag drabbas på ett orättfärdigt sätt. Vi föreslår därför att skattetillägg
inte
får påföras avseende periodiseringsfel när det gäller såväl direkt som indirekt
skatt. En sådan förändring bör träda i kraft den 1 januari 2000.
Även tulltillägg drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig
proportion till en begången förseelse. Det handlar nästan uteslutande om icke
uppsåtliga fel i tulldeklarationer som upprättats under tidspress.
Inlämningsfristen för tulldeklarationer är endast 9 dagar. Tulltillägget bör
därför avskaffas den 1 januari 2000.
Det ankommer på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att från den 1 januari 2000 återinföra
tidigare regler avseende tredjemanskontroll, revision under löpande
period, underrättelse om revision, föreläggande, tredjemansföre-
läggande och tullagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattetillägg,
3. att riksdagen beslutar att avskaffa skattetillägg från den 1
januari 2000 när det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl
direkt som indirekt skatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar avskaffa tulltillägget från den 1 januari
2000 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 23 september 1999
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)
Margareta Cederfelt (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Anna Åkerhielm (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12
Yrkanden (8)