Rättsväsendet

Motion 1998/99:Ju918 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
Kriminalpolitisk inrikning
Den kriminalpolitiska inriktningen bör enligt Miljöpartiet de grönas mening
grundas på en helhetssyn och på en inriktning av den allmänna politiken som
leder till social trygghet, en rättvis fördelning och ett samhälle som vilar på
solidaritet mellan människor. Hänsynen till brottsoffren är också en del av
helhetssynen. Miljöpartiet har alltså i fråga om den huvudsakliga inriktning-
en av kriminalpolitiken ingen annan uppfattning än den som framförs av
regeringen.
2 Kontrollsamhället
Kontrollsamhället är här och utvidgas med en rasande fart på grund av den
tekniska utvecklingen. Riksdagen har tagit beslut om ett antal utvidgade
tvångsmöjligheter för polisen och fler nya förslag kommer att behandlas
kommande mandatperiod.
Den personliga integriteten måste skyddas. Registrering av personer bör
omgärdas med en stor restriktivitet. Det är viktigt att insynen i registrerings-
verksamheten är omfattande och att en parlamentarisk kontroll fortlöpande
ser över denna typ av verksamhet.
Miljöpartiet begär en samlad analys där konsekvenser för enskildas
integritet och samhällets utveckling på grund av dessa förslag belyses. Det
gäller bl.a. lag om allmän kameraövervakning 1997/98:64, Polisens register
1997/98:97, Hemlig kameraövervakning 1995/96:85 och Buggnings-
utredningen (SOU 1998:46). I sådan analys bör även följderna av det
internationella samarbetet utvärderas, det gäller då framför allt samarbetet
mellan EU och USAs federala polis, FBI, om hemlig teleavlyssning.
3 Polisväsendet
3.1 Inledning
Miljöpartiet vill inledningsvis uppmärksamma ett antal förslag från regering-
en som vi själva har arbetat för under föregående mandatperiod:
att insatserna mot vardagsbrottsligheten skall öka,
att det problemorienterade arbetssättet skall genomsyra polisens arbete,
att polisutredningar måste bli bättre och snabbare,
att genomsnittstiden från brottsanmälan till avgörande kortas,
att en nationell strategi för miljöbrott kommer att presenteras i slutet av
1998,
att regeringen konstaterar att miljöbrotten utgör en särskild form av
ekonomisk brottslighet,
att rekrytering och utbildning av chefer inom polisväsendet moderniseras,
att polisutbildningen har satts igång och reformerats,
att särskild uppmärksamhet skall ägnas våld mot kvinnor samt övergrepp
mot barn.
3.2 Polisstyrelser
Polisen intar en särställning i samhället. Detta beror inte enbart på polisens
befogenhet att utöva tvång utan mera på att polisens verksamhet berör i stort
sett alla samhällsområden. Miljöpartiet anser med anledning av detta faktum
att alla de partier som företräds i den svenska riksdagen ska representeras i
Rikspolisstyrelsen. Detsamma bör gälla för samtliga politiska partier som är
representerade i kommunfullmäktige alternativt landstinget, dvs. att dessa
partier skall vara företrädda i polisstyrelser.
3.3 Öppethållande på polisstationer
Miljöpartiets strävan är att polisstationer ska vara öppna dygnet runt samtliga
dagar. Det ska för allmänheten vara självklart att få hjälp på bemannade
polisstationer som kan rycka ut i sitt ansvarsområde. De centrala kommuni-
kationscentralerna som byggts upp till dyra kostnader motverkar idén med
närpoliser och har inneburit alldeles för långa utryckningstider. Vid utryck-
ning ska det vara poliser som känner till både befolkningen i området och
inte minst geografin så att polisen snabbt kan vara på plats och göra en ade-
kvat bedömning utifrån sin lokala kännedom.
3.4 Glesbygdsstöd
Polisverksamheten i glesbygder har speciella problem med ofta stora geogra-
fiska områden att bevaka. På grund av dessa omständigheter anser Miljöpar-
tiet att det vid resursberäkningar till de olika polisdistrikten ska beaktas ett
särskilt glesbygdsstöd.
3.5 Evenemangskostnader
Vid stora idrottsevenemang och konserter som kräver stora polisinsatser bör
arrangörerna betala för polisens medverkan. Nu belastas den lokala polis-
myndigheten vilket kan innebära att den ordinarie planerade övertiden tas i
anspråk vid ett arrangemang eller att andra planerade verksamheter får stry-
kas.
3.6 Medborgarvittnen
Vid häktet i Göteborg finns medborgarvittnen till hands för att öka insynen
och övervaka gripandet av misstänkta. Till gagn för alla parter eftersom det
inte leder till anklagelser i efterskott, utan incidenter har bättre
förutsättning-
ar att klaras upp. Eftersom polisen i storstäderna utför ett större antal omhän-
dertaganden än poliser på andra orter anser Miljöpartiet att Stockholm och
Malmö ska införa medborgarvittnen. I Stockholm har anmälningar om polis-
våld föranlett misstro mot polisen som i viss mån kan förhindras genom
tjänstgörande medborgarvittnen.
3.7 Administrativ personal
Miljöpartiet förutsätter att de nya resurserna som ska användas till att säker-
ställa ändamålsenlig personalstruktur för att bekämpa vardagsbrottsligheten
även används för att anställa administrativ personal. Eftersom det i bespa-
ringstider sades upp ett stort antal administrativa tjänster, och detta fick
till
följd att poliser fick göra det administrativa  arbetet istället innebar det i
praktiken färre polistjänster i ordinarie polisarbete. För att frigöra alla
polis-
resurser krävs det därför en ändamålsenlig personalstruktur. Eftersom det
inte står något om administrativ personal i texten vill vi tydliggöra vad Mil-
jöpartiet menar med uttryckssättet "ändamålsenlig personalstruktur".
3.8 Säkerhetspolisen
3.8.1 Registernämnden
Insynen i Säkerhetspolisens arbete ska öka och den hemliga SÄPO-
förordningen ersätts av öppna regler om vad som säkerhetspolisen får och
inte får registrera. Samtidigt kommer den nya polisregisterlagstiftningen att
göra Säkerhetspolisens register mer tillgängligt för allmänheten. Fortfarande
finns emellertid endast företrädare för Moderaterna och Socialdemokraterna
representerade i Registernämnden som är den instans som har insyn och
befogenheter. Miljöpartiet anser att alla till riksdagen valda partier ska ha
representanter i en, för demokratifrågor, så viktig nämnd.
3.8.2 Omorganisation av SÄPO
Eftersom det kalla kriget är över och omvärlden förändrats anser Miljöpartiet
att säkerhetspolisen måste omorganiseras. Arbetsuppgifter som sköts av
kriminalpolisen sammanfaller med säkerhetspolisens uppgifter och borde
kunna integreras i den öppna polisen. Vi har tidigare föreslagit en neddrag-
ning av säkerhetspolisens budget. Eftersom ingen neddragning eller överfö-
ring har skett i årets budgetförslag vill vi att regeringen utreder en
överföring
och en nedbantad säkerhetspolis. I budgetförslaget för åren 2000 och 2001
gör Miljöpartiet en neddragning med 100 miljoner kronor för vardera åren
som överförs till den öppna polisen.
4 Prioritering av olika slags brottslighet
4.1 Våld mot homosexuella
Regeringen anger att kampen mot våldsbrott ska vara en prioriterad uppgift
för polisen. Tyvärr är våld och hot mot homosexuella vanligt. Miljöpartiet
anser att det är viktigt att motarbeta negativa attityder till homo- och bisexu-
ella. Ingen människa ska utsättas för hot, våld, trakasserier eller diskrimine-
ring på grund av sin sexuella läggning. Vi hävdar att förbudet i lagen mot
hets mot folkgrupp även ska gälla sådan hets som riktar sig till homo- och
bisexuella. Denna fråga utvecklas mer ingående i en separat motion.
4.2 Narkotikabrottslighet
Miljöpartiet har en mycket restriktiv syn på narkotika. Vi är oroade över den
tilltagande mängden narkotika som införs till Sverige och kräver ökad gräns-
kontroll. Folkhälsoinstitutet och Centralförbundet för alkohol- och narkoti-
kautvecklingen konstaterar att alltfler ungdomar provar narkotika och att det
har skett en attitydförändring bland ungdomar samt att inställningen till
droger och användandet av dem liknar den i andra europeiska länder. Det
pågår en internationell trend där drogliberaliseringen sprider sig. Miljöpartiet
anser att det är utomordentligt viktigt att kämpa för den nuvarande svenska
restriktiva synen på narkotikafrågan. Problembilden idag ser emellertid an-
norlunda ut eftersom blandmissbruket ökar. Det blir allt vanligare att alkohol
och läkemedel kombineras som komplement till narkotika, och det blir än
mer komplicerat att vidta åtgärder. Den narkotikakommission som regering-
en tillsatt har till uppgift att kartlägga dagens narkotikasituation och komma
med förslag till åtgärder. Vi avvaktar kommissionens arbetsresultat.
4.3 Arbetsmiljöbrott
Regeringen anslår ett engångsbelopp på 200 miljoner kronor till polisorgani-
sationen för år 1999 för att möta särskilda behov i storstäderna.
I Stockholm och Göteborg finns stora brister i hanteringen av
arbetsmiljöbrott. Varken resurser eller tillgången på utbildad personal har
funnits i tillräcklig utsträckning för att hantera brott mot arbetsmiljölagarna.
Detta har resulterat i att anmälningar lagts på hög och ärenden som
uppenbarligen skulle ha lett till fällande dom lagts ner eller preskriberats.
Det
krävs en annan behandling av och inställning till arbetsmiljöbrotten så att de
får större dignitet. Brotten leder oftast till bötesstraff men straffen är
viktiga
för att kunna säkerställa den anställdes arbetsmiljö. Det är viktigt att
yrkesinspektörerna ser att deras åtalsanmälningar tas på allvar och behandlas
på ett korrekt sätt. Faran är annars att yrkesinspektörerna inte fortsätter och
tar konflikter med ansvariga för företaget om polis- och åklagarmyndig-
heterna har en bristfällig hantering av arbetsmiljömålen.
4.4 Ungdomsvåld
Barn är via TV, video och dataspel exponerade för våld som aldrig tidigare.
Under vår generation sker en indoktrinering i våldstänkande trots att demo-
krati bygger på att konflikter ska lösas utan våld. Miljöpartiet anser att det
kommersiella våldsutbudet ska saneras. Den grundläggande yttrandefriheten
kommer i konflikt med lagstiftning på detta område. Därför har det trots
undersökningar och varningar inte införts begränsningar. Det är vuxenvärl-
dens ansvar att förhindra att barn översköljs med våldsbudskap och ingen
rättighet finns för kommersiella intressenter att tjäna pengar på denna verk-
samhet. Miljöpartiet föreslår att en utredning tillsätts för att inventera
vålds-
utbudet som är tillgängligt för barn/ungdomar samt förslag på hur denna
verksamhet kan saneras och regleras.
Ungdomars alkoholkonsumtion har betydelse för våldsbrott. Alkoholen
kan vara en utlösande faktor när det gäller våldsbrott samt döva rädslan så att
inte våldsoffret går undan och även påverka våldsutövaren att inte bry sig om
konsekvenserna. Berusningsdrickandet bland ungdomar har ökat. Ett förslag
på förebyggande insatser bör tas fram och sändas ut till kommunerna som de
kan omvandla till åtgärdsplaner.
5 Åklagarväsendet
5.1 Ekonomisk brottslighet
Miljöpartiet anser att alla miljöbrott enligt 29 kap. miljöbalken som begås i
näringsverksamhet bör räknas och behandlas som ekonomisk brottslighet.
Skälet är att näringsidkare gör vinster i verksamheten på grund av att miljö-
regler inte följs och åtgärder inte vidtas. Vid sidan av skador eller minskat
skydd för hälsa och miljö blir effekten att konkurrensen mellan de som be-
driver näringsverksamhet snedvrids.
5.2 Ekobrottsmyndigheten bör handlägga miljöbrott
Den kunskaps- och kompetensutbyggnad som är nödvändig för att effektivi-
sera handläggningen av miljöbrott samt uppnå miljöbalkens mål kräver att
handläggningen av miljöbrott organisatoriskt samlas inom respektive polis-
och åklagarmyndighet.
Den nybildade Ekobrottsmyndigheten bör som grundregel handlägga alla
miljöbrott enligt 29 kap. miljöbalken som begås i näringsverksamhet, i de län
där Ekobrottsmyndigheten har ansvar för åklagarverksamheten. I de län där
Ekobrottsmyndigheten inte har ansvaret för åklagarverksamheten bör
Ekobrottsmyndigheten under Riksåklagaren samordna åklagarverksamheten
som rör miljöbrott.
I sammanhanget skall särskilt betonas vikten av att nybildade Ekobrotts-
myndigheten engagerar personer med specialkompetens inom miljöområdet.
6 Domstolsväsendet
6.1 Effektivare och mer flexibelt domstolsväsende
Domstolarnas inre organisation måste reformeras. Domstolsväsendet måste
ha en lokal och folklig förankring. Bl.a. bör notarietjänstgöringen utgå och
en allmän praktik införas. Ett flexiblare praktiksystem medför dels att fler
jurister kommer in på arbetsmarknaden, dels en ökad möjlighet till speciali-
sering inom olika verksamhetsgrenar. Inrättandet av fasta tjänster, t.ex. be-
redningsjurister samt biträdande domare, bör utgöra basen i beredningsorga-
nisationen och ersätta domarutbildningen.
6.2 Vittnen och målsägande
Miljöpartiet förutsätter att Domstolsverkets förslag på förändringar, som
verket presenterat som ett åtgärdsprogram, genomförs.
7 Kriminalvården
7.1 Psykologisk behandling
Rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg påvisar i en studie att över hälften
av dem som hamnat på häktet lider av en psykisk störning. Med rätt vård
skulle de ha en chans att bryta sig ur missbruk och kriminalitet. Flera av de
undersökta är personer som döms till fängelse och återfaller i brott när de
frigivs. Den psykiska störningen leder till missbruk som i sin tur leder till
kriminalitet. Med rätt psykologisk behandling skulle antalet återfallsbrott
kunna minskas. Det räcker ej att endast behandla missbruket utan det krävs
även en adekvat medicinsk behandling.
Interner med ADHD får ingen vård alls. Det är endast en liten del av de
häktade som har en psykisk sjukdom som berättigar till rättspsykiatrisk vård i
stället för fängelse. Lösningen är inte att döma fler till rättspsykiatrisk vård
utan att starta behandlingsprojekt ute på fängelserna. Även permissioner bör
ske i någon form av socialt träningsperspektiv.
Även vid en studie om störningar i hjärnan hos våldsbrottslingar leder
resultatet till att konsekvensen borde vara att utveckla behandlingsmetoder
för att de intagna våldsbrottslingarna ska kunna hantera livet utanför
fängelset och förebygga återfall i brott. Det är viktigt att inom kriminal-
vården utveckla kognitiva behandlingar där det ingår strategier för att
bemästra hotfulla situationer som komplement till missbruksbehandling och
allmänt psykosocialt stöd.
Eftersom regeringen vill prioritera adekvat vård och behandling för intagna
med psykiska störningar är det viktigt att uppmärksamhet riktas på ovan
nämnda situationer och behandlingsformer.
7.2 Livstidsstraffet
Livstidsstraffet har blivit allt längre och ovissheten om hur långt straffet ska
bli ökar. Eftersom politiska företrädare (regeringen) bestämmer benådning av
livstidsdömda varierar strafftiden över tid och politisk syn. De livstidsdöm-
das situation på fängelserna utesluter ofta en konstruktiv plan för vistelsen.
Milljöpartiet anser att alla straff ska vara tidsbestämda.
8 Brottsoffer
Miljöpartiet stöder förslagen i brottsofferutredningen SOU 1998:40 och
förväntar sig att regeringen presenterar en proposition under våren -99.
9 Lag om ändring i polislagen (l984:387)
9.1 Tillsynen över polismyndigheternas verksamhet
Regeringen föreslår att Länsstyrelsens del av tillsynsansvaret upphör och att
Rikspolisstyrelsen ensam skall ha ansvaret för tillsynen av polisverksamhe-
ten.
Miljöpartiet anser att ordinär tillsyn över polisen även måste utövas av
något eller några av polisväsendet oberoende organ inom den statliga förvalt-
ningsorganisationen.
En betydande andel av de beslut rörande enskilda som fattas av
polismyndigheterna och av enskilda polismän kan inte överklagas. Det gäller
till exempel olika slag av tvångsingripanden med stöd av rättegångsbalken,
polislagen och lagen om omhändertagande av berusade personer. För den
enskilde kan ett polisingripande innebära ett stort ingrepp i den personliga
integriteten.
I en rättsstat måste polismyndigheternas maktutövning mot enskilda bli
föremål för en kontinuerlig och effektiv tillsyn. För att allmänhetens
förtroende för polisen skall kunna upprätthållas är en sådan tillsyn en
nödvändig förutsättning. Det räcker ej med den extraordinära tillsyn som
bedrivs av JO och JK.
En tillsyn enligt regeringens förslag som utövas av det högsta organet
inom polisväsendet kan i allmänhetens ögon framstå mer som ett statligt
styrinstrument än som en verksamhet inriktad på att slå vakt om den
enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Med den roll som polisen har i
samhället är det utomordentligt viktigt att polisen inte blir en sluten
organisation där styrning, reglering och tillsyn sker inom den egna sektorn.
Miljöpartiet anser att tillsynen över polisverksamheten till viss del bör
åläggas Rikspolisstyrelsen men att det är viktigt att den externa tillsynen av
polisens verksamhet förstärks. Tillsynen måste också ske av en utomstående
sakkunskap som står fri i förhållande till den verksamhet som skall granskas.
Att samma befattningshavare inom Rikspolisstyrelsen förenar rätten att
meddela föreskrifter med skyldigheten att utöva tillsyn uppfyller inte det
krav på oberoende som tillsynsarbetet förutsätter. Frågan om hur tillsynen av
polismyndigheternas verksamhet bör utformas bör närmare utredas.
10 Polisnämnder och närpolisråd
Regeringen föreslår att det bör finnas möjligheter att inrätta polisnämnder
också i fortsättningen och att nämnderna endast inrättas i polisdistrikt som
delats in i polisområden.
Miljöpartiet anser att det ska inrättas polisnämnder i polisdistrikt som
delats in i polisområden. Polisnämnder utgör i dessa distrikt ett stort
demokratiskt värde - att i nära anslutning till den lokalt operativa verk-
samheten få medborgerlig insyn i och påverkan på verksamheten. En
polisnämnds betydelse för närpolisverksamhetens förankring, utveckling och
effektivitet bör inte underskattas. Polisnämndernas uppgift bör vara att
mottaga och överföra information samt erhålla vissa beslutsbefogenheter i
ärenden som berör nämndens område. I polisnämnd bör inte ingå
länspolismästare eller dennes ställföreträdare utan annan ansvarig polischef.
I de län som inte har indelat polisdistriktet i polisområden bör närpolisråd/
brottsförebyggande råd upprättas. Dessa bör ha en rådgivande funktion.
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:511)
om omhändertagande av berusade personer m.m.
Miljöpartiet har inga principiella invändningar mot att lagen även tillåter en
kriminalvårdsmyndighet att utöva tillsyn över en omhändertagen enligt 6 §.
Följderna av lagändringen kan emellertid leda till en ökad nedläggning av
den lokala polisens arrestlokaler. Detta innebär ökade transporter av
omhändertagna personer, vilket leder till att en större del av polisernas
arbetstid går åt till rena transporter.
Det problemorienterade arbetssättet förutsätter lokala, närvarande poliser
som i så stor utsträckning som möjligt kan planlägga sin arbetstid. Om endast
centralt belägna häkten, till vilka det fordras lång resväg, finns att tillgå
blir
de enskilda polisernas arbete än mer sönderstyckat.
Lagändringen kan även leda till att fler polisstationer stängs kvällar och
helger. Miljöpartiet motsätter sig denna utveckling.
12 Fördelning på anslagsområden
Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområdet 4
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
4
Rättsväsendet
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
21919
22175
22567
0
0
0
Anslag
A1
Polisorganisationen
11460
11363
11576
100
100
A2
Säkerhetspolisen
514
534
548
-100
-100
B1
Åklagarväsendet
620
622
631
B2
Ekobrottsmyndigheten
199
233
237
C1
Domstolsväsendet m.m.
3057
3118
3160
D1
Kriminalvården
3639
3823
3890
E1
Kronofogdemyndigheterna
1310
1331
1351
F1
Brottsförebyggande rådet
44
46
39
F2
Rättsmedicinalverket
169
172
175
F3
Gentekniknämnden
2
2
2
F4
Brottsoffermyndigheten
13
13
13
F5
Ersättning för skador på grund av
brott
75
76
78
F6
Rättshjälpskostnader
781
806
831
F7
Diverse kostnader för rättsväsendet
20
20
21
F8
Avgifter till vissa internationella
sammanslutningar
8
8
8
F9
Bidrag till brottsförebyggande arbete
7
7
7

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en konsekvensanalys av polisens utökade be-
fogenheter att kontrollera medborgarna och speciellt då vad detta
innebär för den personliga integriteten,1
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
gällande bestämmelser att alla riksdagspartier skall finnas repre-
senterade i Rikspolisstyrelsen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
gällande bestämmelser att samtliga politiska partier i kommun- och
landstingsfullmäktige skall finnas representerade i polisstyrelser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om öppethållande på polisstationer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om glesbygdsstöd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om evenemangskostnader,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medborgarvittnen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om administrativ personal,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Registernämnden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en omorgaisation av Säkerhetspolisen,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
16 kap. 8 § brottsbalken att bestämmelsen även innefattar hets mot
homosexuella, 1
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning som skall inventera tillgängligt
våldsutbud för barn och ungdomar och lämna förslag till hur denna
verksamhet kan saneras och regleras, 1
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ta fram ett förslag på förebyggande insatser
mot ungdomars alkoholkonsumtion,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöbrott enligt 29 kap. miljöbalken,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Ekobrottsmyndighetens handläggning av mil-
jöbrott,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett effektivare och mer flexibelt domstolsvä-
sende,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om psykologisk behandling,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om livstidsstraffet,
19. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur en
oberoende tillsyn av polismyndigheternas verksamhet bör utformas
innan en ändring i polislagen godtas,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
polislagen att det inrättas polisnämnder i polisdistrikt som delats in i
polisområden,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring i lagen om omhändertagande av beru-
sade personer,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning på anslag inom utgiftsområde 4
Rättsväsendet för åren 2000 och 2001 enligt tabell.

Stockholm den 27 oktober 1998

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)
Kia Andreasson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Barbro Johansson (mp)
Mikael Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Lars Ångström (mp)
Matz Hammarström (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03
Yrkanden (45)