Regelrådet

Motion 2015/16:2632 av Maria Malmer Stenergard (M)

av Maria Malmer Stenergard (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en stoppregel för konsekvensutredningar hos Regelrådet och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departementens remitteringsskyldighet till Regelrådet bör regleras i förordning och tillkännager detta för regeringen.

 

Bakgrund

Svenska företag behöver ägna mindre tid åt administrativt krångel så att de kan frigöra mer tid för kärnverksamheten. Beslutsfattare bör därför hela tiden sträva efter att minska regelkrånglet. Alliansregeringen hade som målsättning att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regelverk med 25 %. Även om målet inte har uppnåtts, har arbetet bidragit till att underlätta för företagarna. Inte minst har detta skett tack vare Regelrådets arbete.

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Rådets ledamöter utses av regeringen. Regelrådet har till uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Rådet ska också på begäran från regelgivare granska konsekvensutredningar till förslag från EU som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige.

Inför en stoppfunktion för Regelrådet för att garantera konsekvensutredningarnas kvalitet

Regelrådet har dessvärre sett att konsekvensutredningarna i många fall inte håller tillräckligt hög kvalitet för att man ska kunna bedöma hur förslag till regler kan komma att påverka företag. Rådet har bedömt att för perioden 2009–2014 har endast 30 procent av konsekvensutredningarna från departementen och 45 procent av konsekvensutredningarna från myndigheter hållit tillräckligt god kvalitet (Sex av tio regelförändringar tar inte hänsyn till företag, Lennart Palm, Leif Melin och Eleonor Kristoffersson, Dagens industri, 19 januari 2015).

Med anledning av detta har Rådet självt föreslagit en sorts stoppfunktion innebärande att konsekvensutredningar som inte håller måttet ska återremitteras till Regelrådet och att förslagen inte ska kunna gå vidare till beslut förrän konsekvensutredningarna håller tillräckligt hög kvalitet. Jag föreslår att Riksdagen ställer sig bakom det förslaget. Ska vi på allvar kunna komma tillrätta med regelkrånglet måste alla regelverk som drabbar företag innehålla en fullständig konsekvensutredning.

Departementens skyldighet att remittera till Regelrådet bör regleras i förordning

Det har också visat sig att Regelrådet inte alltid får möjlighet att granska förslagen till nya regler. Myndigheter är enligt förordning skyldiga att remittera förslag som kan påverka företag till rådet, men för departement styrs remitteringsskyldigheten till Regelrådet enbart genom Regeringskansliets interna riktlinjer, Riktlinjer för Regeringskansliets remittering till Regelrådet.

Regelrådet har vid ett antal tillfällen uppmärksammat att remisser från Regeringskansliet som Regelrådet borde ha fått, inte har remitterats till Regelrådet (Regelrådets slutrapport 2009–2014).

Därför bör även departementens skyldighet att remittera till Regelrådet styras genom förordning.

Det tar tid och resurser att ta fram väl genomarbetade regelverk som i så liten utsträckning som möjligt bidrar till administrativa bördor för företagen. Men den möda som läggs ner kommer företagen, och därmed jobben och samhället, till gagn. Riksdagen bör därför ställa sig bakom förslagen om att införa en stoppfunktion för att garantera kvaliteten på konsekvensutredningarna samt att i förordning reglera departementens skyldighet att remittera förslag till Regelrådet.

Maria Malmer Stenergard (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-06 Hänvisad: 2015-10-13
Yrkanden (2)