Regionalpolitik

Motion 1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp)

av Barbro Johansson m.fl. (mp)

1 Regionalpolitik som en helhet

Svensk regionalpolitik har sin grund i 1964 års regeringsförslag om en statlig lokalise­ringspolitik. Likvärdig standard oavsett boendeort var honnörsordet. I början av 1970-talet steg ambitionsnivå, och ett bevarande av boendemönster införlivades i regional­politikens mål. Under 1980-talet blev regionalpolitiken mer direkt tillväxt­inriktad, som en följd av nedläggningar inom varvsindu­strin och stålindustrins minskade betydelse.

Miljöpartiet de gröna lägger i denna motion fram ett regionalpolitiskt helhets­tänkande, men tänker att lägga en mer detaljerad motion som svar på den väntade regionalpolitiska propositionen.

Regionalpolitiken handläggs idag av en mängd olika myndigheter, exempelvis länsstyrelserna, NUTEK, Glesbygdsverket, kommunerna, Arbets­marknadsstyrelsen, Boverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket. Det är mycket troligt att en ökad samordning skulle ge både effektiviseringsvinster och mer möjligheter, som skulle komma de berörda regionerna till godo.

De senaste åren har Sverige i flera avseenden blivit mer ojämlikt. Regionalpolitiskt har många skillnader förstärkts. Arbetslösheten har slagit avsevärt hårdare mot vissa regioner än andra, och skillnaden i arbetslöshetsnivå mellan norra delen av Sverige och längre söderut är minst lika hög som när regionalpolitiken en gång infördes. Introducerandet av ny teknik har skett i olika tempo i olika delar av landet. Kommunikationerna är mer välutvecklade i vissa delar av landet än andra. Denna utveckling mot ett Sverige med allt större regionala skillnader ökar behovet av ett regional­politiskt helhetsgrepp. Alternativet är ett accepterande av en situation med konstant hög arbetslöshet, utflyttning, avfolkning och nedläggning av centrala offentliga verksamheter i vissa delar av landet. En sådan obalans måste undvikas då regional balans främjar samhällsekonomisk tillväxt enligt regeringens prop 1994/95:161 Regionalpolitiskt huvudmål.

Vårt regionalpolitiska huvudmål är att människor oavsett bostadsort skall ges likvärdiga möjligheter att arbeta, utvecklas och få del av samhällets resurser och service. När det gäller tillgång till arbete, högre utbildning och goda kommunikationer återstår mycket för att skapa rättvisa och valfrihet över landet som helhet.

Det är ofta de mest produktiva och exportinriktade delarna av landet som är i behov av en aktiv och stark regionalpolitik. En viktig orsak är att de enorma vinster, som skapas i exempelvis Norrlands inland, sällan åter­investeras inom regionen utan istället förs ut till statskassan och till huvudkontor i andra delar av landet. Trots att stora delar av vår välfärd fortfarande skapas i glesbygden betraktas den ofta som improduktiv, en kostsam börda för de tätbefolkade delarna av landet. Miljöpartiet de gröna ser landsbygd och glesbygd som en betydelsefull resurs i utvecklingen mot ett långsiktigt, hållbart samhälle enl Agenda 21-konventionen.

Den stora EU-marknaden innebär att Sverige mer och mer blir ett utkantslän. Den mest dynamiska utvecklingen och den ekonomiska makten tenderar att samlas i stormaktens centrum. På samma vis som utkantslänen inom Sverige tvingas kämpa för sina intressen så måste Sverige kraftfullare än idag hävda periferins intressen gentemot centralmakten i Bryssel.

Nu åren kring tusenårsskiftet sker en formering av starka konkurrenskraftiga regioner i Syd-och Västsverige, samt i Mälardalen. Dessa områden har breda kontaktytor med andra regioner ute i Europa. De följer med i den snabba omdaningen från jordbruks- och industrisamhälle till ett samhälle där kunskap och information blir främsta konkurrens­medlen. Vissa län och regioner i Sverige saknar av olika orsaker egen kraft och dynamik för att åstadkomma större och mer slagkraftiga regioner. Här bör riksdagen vara på sin vakt mot snabbt ökade regionala klyftor inom landet. De regionala högskolorna har en nyckelroll i den nya regionalpolitik, som nu mer och mer ersätter de gamla företags­stöden. Människor med god utbildning och med kunskap om ekologiska sammanhang blir allt viktigare som positiv konkurrensfaktor mellan länder och regioner. Utbyggnad av elektroniska motorvägar för hela landet får en växande betydelse för jämlika villkor.

Sverige har haft mindre regionala klyftor än t ex länder i Sydeuropa genom att Sverige har drivit en generös socialpolitik och därmed utjämnat levnadsvillkoren mellan olika bygder. A-kassa och förtidspension har inneburit att människor har kunnat bo kvar i periferin trots bristen på arbetstillfällen. Men den nyligen införda skatteutjämningen har nu slagit hårdare mot norra Sverige.

De regionala klyftorna tenderar att öka, så att ytterområdena får det svårare framöver, när storstäderna blir expansiva i de närmaste årens högkonjunktur. Områden med svag arbetsmarknad drabbas på grund av att det sociala skyddsnätet glesas ut, och det blir allt svårare att klara sig kvar i glesbygden.

Storstäderna lider nu inte av en så hög bostadsbrist, att den kan öka en utflyttning. Under kommande högkonjunktur och under åren fram till år 2010 beräknas folkomflyttningen mot de tre storstadsområdena fortsätta och rent av accelerera. Enbart de 20 kommunerna i Stockholms län beräknas öka sin befolkning med över 200 000 under denna tidsrymd. Miljöpartiet anser att utlokalisering av statlig verksamhet till regionala centra ute i landet bör utredas. Vi anser även att satsningen på de regionala högskolorna bör förstärkas ännu mer för att bromsa och motverka den pågående och snabba koncentrationen.

Vi vill därför att det tillsätts en särskild utredning för att belysa behovet av och inriktningen av forskning och utveckling, utbildning och rådgivning om landsbygden och dess utvecklingsfrågor samt att ett sammanhållet forskningsprogram för lands­bygdens roll i samhället utarbetas utifrån denna utredning.

2 Miljöanpassad glesbygd

Stad och land är kommunicerande kärl. Staden klarar sig inte utan en levande landsbygd. Landsbygden behöver marknadsplatser för sina råvaror. Sverige har stora landytor. Vi ingår även som en del av det stora skogsbältet längs Norra ishavet. Miljöpartiets vision av det uthålliga biobaserade samhället borde kunna förverkligas och göra vårt land till föredöme. Men då måste unga människor kunna bo kvar och försörja sig på vår landsbygd. De förser staden med ekologiskt odlad mat, med biobränslen till värmeverk och fordon. Eko- och kulturturism och annan rekreation blir även en framtidsbransch för vår landsbygd. Landsbygdens avigsidor i form av långa bilresor samt många enstaka uppvärmningskällor, bör motverkas genom satsningar på upprustning av det mindre vägnätet, satsningar på pendeltåg, samt mer miljövänliga och mer energisnåla eldningsformer.

3 EU-stöd helt otillräckligt

I debatten inför folkomröstningen om EU-medlemskap menade EU-förespråkarna att ett medlemskap skulle innebära fördelar för de eftersatta regionerna i Sverige. Det stöd som hittills har kommit Sverige till godo har dock enligt vår mening inte varit lika effektivt som om Sverige som icke-medlem avstått från att betala in medlemsavgift till EU och därefter fördelat medlen självt, efter beslut i riksdagen. Vidare kräver EU-stödet en medfinansiering om50–70 %, vilket ger en total offentlig finansiering om drygt 15 miljarder kronor för perioden 1995–1999.

Vi är oroade över tendenser, som innebär att det regionalpolitiska stödet koncentreras till regioner som innefattas i de av EU bestämda bidrags­berättiga­de regionerna. Detta slår hårt mot exempelvis glesbygd i södra Sveriges skogsområden.

EU:s grundprincip att statsstöd i EU är förbjudet om den snedvrider konkurrensen har ställt till en del problem för Sverige, inte minst när det gäller företagsstödet i de nordliga delarna av landet. Då företagsstödet alltid varit den största delen av den lilla regional­politiken har den omställning av detta, som EU-medlemskapet inneburit, varit mycket kännbart för många.

Regionalforskaren Ronny Svensson anser att det direkta regionalstödet – oavsett om det kommer direkt från Sverige eller kanaliseras via EU – är av mindre betydelse för gles­bygdens utveckling. Det avgörande är den offent­liga sektorns totala satsningar. Åtstramningspolitiken som nu sker för att anpassa Sverige till EMU drabbar glesbygden hårdare än andra delar av landet, vilket i sin tur ökar behovet av regionalstöd, som dock inte kan kompensera för en generell åtstramningspolitik.

Jordbrukspolitiken inom EU tenderar att gynna spannmålsodling på de stora slätterna och missgynna det småskaliga mjölk- och valljordbruket i skogs- och mellanbygderna. Regler för mjölkkvoter och miljöstöd har krånglats till i onödan av svenska Jordbruks­verket och bör förenklas.

Idag finns ingen utredning på vad EU inneburit för glesbygden och inte heller vad ett eventuellt medlemskap i EMU kommer att betyda för glesbygden. Detta behöver utredas.

4 Utveckla näringslivet i glesbygd

Det är viktigt att företagande i glesbygd är nära knuten till bygden. Som nu är fallet ökar företag med anknytning från andra delar av landet och även utländskt ägande ökar. Knytningen till bygden är inte så stark och risken för att företaget flyttar ut blir större. Viktigt är också att förutsättningar finns för att de som utbildas på de regionala högskolorna anställs av företag i området. Satsningar på nyföretagande inom framtids­branscher, som t ex miljöteknik spelar roll. Det ekologiska samhället måste byggas lokalt och de lokala strukturerna får därför inte raseras.

De stora sparkraven som ligger på tingsrätter, kronofogdar och försäkringskassor leder till att servicen försvinner från mindre orter. Avregle­ringen av post, televerksamhet och järnväg innebär minskad politisk styrning och ökad strävan mot effektivitet, storskalighet och koncentration.

Insatserna bör inriktas på att bygga upp kompetens och stärka lokal och regional näringslivsutveckling. Särskilt vill vi stödja en ökad satsning inom småföretag och utveckling av informationsteknologin.

5 Lokal mobilisering

Genom att ta till vara människors initiativkraft och engagemang för sin egen närmiljö skapas möjligheter till en positiv utveckling av företagande och sysselsättning. En lokal mobilisering har uppkommit spontant på många platser för att möta och eliminera effekterna av de nedskärningar, inom såväl privat som offentlig sektor, som de drabbats av. Dessa underifrån-rörelser behöver stöd och inte styrning från statsmakten. Inte sällan har här kvinnor spelat en framträdande roll och tagit okonventionella grepp över utvecklingen.

Den relativt blygsamma satsningen för att underlätta kvinnors nyföretagande bör förstärkas. Mycket talar för att just kvinnor kan leda utveck­lingen mot en starkare och stabilare näringslivsutveckling inom gles­bygden de närmaste decennierna. Sannolikt är också en ökad satsning för att stödja kvinnors företagande i lands- och glesbygden en förutsättning för att återskapa en livskraftig utveckling i dessa regioner. Medel för regional utveckling bör avsättas till lokala och regionala resurscentra för kvinnor.

6 Offentlig service på landsbygden

För att inte utarma de mindre bygderna vill Miljöpartiet behålla de lokala skolorna och inte centralisera utbildningen på pregymnasial nivå. Skolorna fyller en flerfaldig funktion genom att vara både arbetsplatser och kulturbärare för den lokala orten.

Nu när riksdagen har beslutat om en bibliotekslag är det viktigt att landsbygden får behålla sina bibliotek och vi vill utrusta dem med modern datakommunikation för att sprida tillgängligheten av datorer. En ökad satsning på lokala utbildningar formade utifrån lokala behov ser vi också som ett område, som kan expandera utan att förorsaka stora kostnader för statskassan, men som kan främja den lokala näringslivsutvecklingen.

Det av regeringen uppsatta villkoret för att sysselsättningsbidrag skall beviljas, att minst 40 % av de nya arbetstillfällena går till vardera könet, har inte uppfyllts. I exempelvis Gävleborgs län var andelen kvinnor endast 19 %. Vi anser det otillfredsställande att det i budgetpropositionen helt saknas konkreta förslag för hur 40 %-nivån skall uppfyllas.

En ökad satsning på lokal förädling av råvaror och tillgångar inom landsbygd och glesbygd bör vara ett viktigt inslag i regionalpolitiken. En ökad förädlingsgrad inom trävaru- och livsmedelssektorerna bör kunna ske relativt snabbt med rätt insatser. Målet är att stärka lands- och glesbygd och att uppnå en ökad självtillit och minskat beroende av statsmakt och regionala centra.

7 För tillbaka vinsterna

Den långsiktiga målsättningen för regionalpolitiken bör vara att den skall göra sig själv onödig och avskaffas. Att öka självtilliten i de regioner som idag erhåller regional­politiska stöd bör därför vara ett viktigt inslag i den förda politiken. Ett sätt att uppnå detta kunde vara att vinsterna från det som produceras i större utsträckning återbördas till de områden de kommer ifrån. I motsvarande grad skulle de ordinarie regionalpoli­tiska anslagen kunna minska. Därmed skulle regionernas egenfinansiering kunna öka, samtidigt som vinster från energiproduktion direkt återkopplas till de egna regionerna.

8 Investera i modern, miljöanpassad infrastruktur

Miljöpartiet de gröna vill genomföra en kraftfull satsning på bättre järnvägs-, post- och telekommunikationer och en fortsatt upprustning av grusvägar.

Miljöpartiet de gröna vill satsa på investeringar inom järnvägssektorn, bland annat för att öka tillgängligheten till mindre tätorter inom glesbygd.

De nya snabbtågen har väsentligt förkortat restiden mellan de större huvudorterna, men samtidigt har många stationer i landsbygden förlorat möjligheterna att utnyttja tåget för person- och godsbefodran. Därför vill Miljöpartiet att möjligheten till regional snabbtågstrafik för personbefordran mellan andra orter än huvudorterna utreds.

Ostkustbanan skall byggas ända upp till Haparanda. Projektering och arbete bör snarast påbörjas längs hela bansträckningen. Ostkustbanan är ett oerhört viktigt inslag för att förbättra kommunikationerna och konkurrenskraften för Norrland som helhet.

Inlandsbanan är också den en underskattad resurs. Med en rejäl upprustning skulle banan ha goda möjligheter att utvecklas till att bli en centralförbindelse mellan norra och södra Norge likväl som för de svenska inlandskommunerna. Den norska transportvägen genom Sverige kommer sannolikt att få en alltmer ökande betydelse de närmaste decennierna. Miljöpartiet de gröna anser att Inlandsbanan skall rustas upp och att diskussioner bör föras med norska staten och den norska motsvarigheten till SJ och Banverket, om hur detta skall ske och hur finansiering skall gå till.

Miljöpartiet de gröna anser att alltför mycket resurser inriktas på stora motorvägar och alltför lite på det finmaskiga vägnätet på landsbygden. Det här är en felsatsning, som minskar möjligheterna att bo kvar i glesbygd och bosätta sig där och som i sin tur leder till högre kostnader för att hålla service till dem som ändå vill leva kvar på landsbygden. Vi vill överföra resurser från motorvägssatsningar till underhåll av landsbygdens vägar och anser också att stöd till enskilda vägar bör utgå.

9 IT för glesbygden

Telenätet blir en alltmer betydelsefull kommunikationsväg. Många tjänster levereras via telenätet och i och med datorisering och informationsteknologi blir bra kvalitet och billiga tjänster på telenätet en allt viktigare konkurrensfaktor. Här har stora delar av Sverige en betydande nackdel jämfört med Stockholm. AXE-systemet är exempelvis i det närmaste helt utbyggt i Stockholm, medan bara hälften av hushållen i övriga landet på flera ställen har tillgång till systemet. Satsningarna på att bygga om och modernisera telenätet måste påskyndas för glesbygden så att hela landet får tillgång till den nya informationsteknologin.

Även posten behöver förbättras i glesbygden. Tendenserna mot nedläggning av alltfler postkontor och kraftigt försämrad service är inte acceptabla. Posten har över hela landet infört post-i-butik, vilket har inneburit att främst kvinnor har förlorat sina jobb som postkassörskor. I Göteborg och i kranskommunerna varslas postpersonal om uppsägning och detta i en tid, när arbetslösheten är den högsta någonsin i modern tid och där möjligheterna är små för de uppsagda kvinnorna att få ett nytt arbete. Riksdagen bör uttala tydligare krav på Posten om att en god service skall finnas för hela landet, oavsett bostadsort. En utredning bör tillsättas för att undersöka om den ökade konkurrensen inom området lett till försämrade möjligheter för Posten att fullgöra allmänhetens krav på god service i hela landet. Om så är fallet kan det vara rimligt att genom avgifter från konkurrerande företag tillse att dessa kostnader fördelas över branschen i sin helhet.

10 Skatteavdrag för dyrare transporter

I glesbygden är bilen ofta en nödvändighet. Det finns inga kollektiva alternativ och det är ofta långt till närmaste matvaruaffär eller postkontor, liksom det kan vara långt till det dagliga arbetet. Miljöpartiet vill därför kompensera glesbygdsbor för höga skatter på drivmedel genom t ex ett särskilt skatteavdrag.

11 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om landsbygdens behov av FoU, utbildning och rådgivning,1

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättandet av ett sammanhållet forskningsprogram för landsbygdens roll i samhället,1

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om utlokalisering av statlig verksamhet till regionala centrum ute i landet,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förstärkt satsning på de regionala högskolorna,1

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förenkling av reglerna för miljöstöd och mjölkkvoter,2

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om vad EU-medlemskapet har inneburit för glesbygden och vad ett eventuellt medlemskap i EMU kommer att betyda för glesbygden,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om möjligheterna till regionala snabbtågsförbindelser,3

  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning och framtida utveckling av Inlandsbanan,3

  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast påbörja projektering och arbete med Ostkustbanan för sträckning längs Norrlandskusten till Haparanda,3

  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om underhåll till landsbygdens vägar och stöd till enskilda vägar,3

  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala utbildningar efter lokala behov,1

  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående lokala gruppers behov av stöd utan styrning,

  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påskynda moderniseringen av telenätet i glesbygden,3

  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tydligare krav skall ställas på Posten för att ge god service i hela landet,3

  15. att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en utredning för att undersöka vad den ökade konkurrensen för Posten och dess många uppsägningar inneburit för minskade möjligheter att fullgöra allmänhetens och riksdagens krav på god service i hela landet.3

Stockholm den 6 oktober 1997

Barbro Johansson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Elisa Abascal Reyes (mp)

Roy Ottosson (mp)

Ronny Korsberg (mp)

Per Lager (mp)

Eva Goës (mp)

1 Yrkandena 1, 2, 4 och 11 hänvisade till UbU.

2 Yrkande 5 hänvisat till JoU.

3 Yrkandena 7–10, 13–15 hänvisade till TU.

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1997-10-06 Hänvisning: 1997-10-10 Bordläggning: 1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (30)