Skatteförvaltningen

Motion 1999/2000:Sk824 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp)

av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp)
Vikten av effektiva skatter
För att rättvisa skall råda är det viktigt att de skatter som finns i
görligaste mån betalas på ett korrekt sätt. Denna uppgift vilar tungt på
Riksskatteverket (RSV) och de tio regionala skattemyndigheterna. Det är
hur väl de utför sitt arbete i förhållande till sina givna resurser som avgör
om det ur likabehandlingssynpunkt råder skatterättvisa i Sverige. Det
finns tyvärr allvarliga uppgifter om att effektiviteten och rättvisan inte är
vad man kan önska. Enligt RSV:s egen årsredovisning har den så kallade
produktivitetsutvecklingen för hela beskattnings-, uppbörds- och
indrivningskedjan bromsats upp. Detta måste tas på allvar.
Bespringsgränsen är nådd
Många av de senaste årens besparingar inom statsförvaltningen har
motiverats av att ny teknik har utvecklat produktiviteten. Datoriseringen
har sparat många skattekronor åt medborgarna. Frågan är om det dock
inte gått för långt inom skattemyndigheterna. I flera regioner och på
många skattekontor har effekterna av ålagda bespringskrav sannolikt gått
ut över kvalitén i verksamheten. Den omfattande och snabba
datoriseringen hos skattemyndigheterna var sannolikt inte så bra
förberedd som man kanske kunde önskat. Av RSV:s årsredovisning
framgår dessutom att t ex kontrollverksamhetens omfattning sjunker
stadigt sedan 1996.
Det måste löna sig att vara hederlig
Varje år går staten och kommunerna till följd av den bristande
effektiviteten hos skattemyndigheterna miste om stora skatteintäkter. Det
så kallade skattefelet brukar ibland uppskattas till omkring 90 miljarder
kronor per år. Det motsvarar fem procent av BNP eller nio procent av
den totala skatteuppbörden. Lägger man därtill avancerad ekonomisk
brottslighet till följd av brist på resurser för kontroll gäller det sannolikt
ännu högre belopp.
Det handlar inte bara om att i princip få in mer skattepengar i enlighet med
gällande lag, utan det handlar lika mycket om att  hederliga medborgare skall
skyddas mot att andra skor sig på hans eller hennes bekostnad, att försvara en
sund marknadsekonomi och rättvisa villkor för småföretagare   och att
upprätthålla ursprungliga normer och ambitioner i välfärdspolitiken. I ett
liberalt samhälle skall människor som arbetar, eller driver företag, och
betalar skatt känna sig förvissade om att de behandlas på lika villkor som
andra. De måste känna sig förvissade om att skatterna de betalar hamnar rätt.
Det är allmänt känt att svartjobb inom sektorer som hantverk och hushålls-
arbete är vanligt förekommande. Det rör sig dels om småföretagare och
hantverkare som byter tjänster med varandra, dels om privatpersoner som
medvetet köper tjänster "utan kvitto", som t. ex. bilreparationer eller
städning. I vissa fall köper människor "svart" utan att veta om det   t.ex. hos
frisören, på restaurangen eller i taxin.
Det skall vara lätt att göra rätt är en god devis. Det gäller både ur
konkurrenssynpukt och ur mer praktisk administrativ sådan. För små-
företagare i tjänstebranscher som riktar sig främst till privatpersoner -
restauranger, taxi, snickerifirmor etc   är det svårt att vara ärlig om
konkurrenterna pressar sina priser genom att t ex anlita svart arbetskraft,
fiffla med taxametern eller avstå från att redovisa alla inkomster. Självfallet
spelar reglerna i skatte- och bidragssystemen en stor roll för människors
benägenhet att handla rätt och riktigt.
Det är t. ex. uppenbart att skattereglerna för hushållstjänster upplevs som
helt orimliga av de flesta, tröskeln för att köpa tjänsterna svart blir därför
låg.
Vår politik   skattelättnader för hushållstjänster, slopad förtida moms,
sänkta arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn    innebär viktiga steg
mot ett skattesystem där ett hederligt beteende lönar sig bättre. Våra förslag
om att minska och förenkla regler som rör företagandet minskar också
riskerna för missförstånd om vad som faktiskt gäller.
Vi anslår i vårt budgetförslag 100 miljoner kronor mer än regeringen för
nästkommande budgetår. Detta för att underlätta för ökad produktivitet i hela
beskattningskedjan hos våra skattemyndigheter.
 Rättssäkerhet för medborgarna
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det finns en
tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Det ligger i alla
medborgares intresse att skattemyndigheterna har ambitioner att
motverka skattefusk. För oss liberaler är det emellertid centralt att denna
strävan inte kränker den enskildes integritet och rättssäkerhet. Den s k
generalklausulen avskaffades av den förra borgerliga regeringen.
Därefter har den återinförts   och skärpts   av Socialdemokraterna. Vi
anser att den står i strid med fundamentala principer som syftar till att
förhindra godtycklig maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig
och helt oförutsägbar för de skattskyldiga.
I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna ska vara fasta och klara så att
medborgarna därigenom kan förutse och förstå konsekvenserna av sitt
handlande. Människor måste ha förutsättningar att känna till var gränsen går
mellan tillåtet och förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om
bestämmelserna överträds. För företagandet kan generalklausulen ha
negativa effekter. Många affärer genomförs efter snabba beslut. Om det då
rådet en osäkerhet om de skattemässiga konsekvenserna, kan det medföra att
ett företag hellre avstår från att genomföra en viss affär. Möjligheten att
begära förhandsbesked från skattemyndigheten ska självklart utnyttjas men
dessa kan ibland dra ut på tiden. Generalklausulen bör därför avskaffas.
Skattetilläggen
Det är inte lätt att göra rätt. Idag. Därför upplever många enskilda och
företagare de närmare 100 000 beslut om skattetillägg per år som
orättvisa. En del har lämnat fel uppgifter när de deklarerat. Andra har
skönstaxerats. Skattetilläggen tas ut med 40 procent på undanhållen
inkomstskatt och 20 procent på moms. Det krävs inget som helst uppsåt
för fusk utan det står skattemyndigheten fritt att påföra ett skattetillägg.
Den utvidgade användningen av skattetillägg och  förseningsavgifter
utan något tradidtionellt processinslag kan anses strida mot
Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Folkpartiet anser att
rättsläget på detta område snarast måste klarläggas.
Skattebrottsenheterna
Sedan en tid finns särskilda skattebrottsenheter hos skattemyndigheterna
som skall biträda åklagarna vid förundersökningen av skattebrott och
vidta andra åtgärder mot skattebrott. Härigenom kan åklagarna välja
mellan att låta skattebrottsenheten eller polisen utföra arbetet. Folkpartiet
var av rättssäkerhetsskäl mycket tveksamt till tanken om
skattebrottsenheter hos skattemyndigheterna. Förslaget innebar ett avsteg
från den ordning som hittills gällt, nämligen att den brottsutredande och
brottsbeivrande verksamheten hålls åtskild från den statliga förvaltningen
i övrigt. Härigenom riskeras att den brottsutredande verksamheten inte
bedrivs på ett objektivt sätt och med utgångspunkt i statsmakternas
kriminalpolitiska ställningstaganden. Vi förutsätter att regeringen noga
följer de praktiska erfarenheterna av den nya organisationen och föreslår
de förbättringar som kan komma att behövas. Vi förutsätter att
regeringen skyndsamt till riksdagen kommer att redovisa vad som
framkommit vid denna utvärdering. Skattemyndigheterna får i sin
brottsutredande verksamhet använda automatiserad behandling av
personuppgifter. Skattemyndigheten får också rätt att inrätta särskilda
underrättelseregister.
Vi anser att skattebrottsenheterna vid skattemyndigheterna behöver kunna
behandla en stor mängd information om brott inom skatteområdet.
Utredningar om skattebrott och bokföringsbrott är många gånger
komplicerade och kan röra ett flertal fysiska och juridiska personer. För att
kunna göra detta på ett rationellt sätt krävs naturligtvis datorstöd   att
bearbeta informationen manuellt i sådan brottsbekämpande verksamhet låter
sig sannolikt inte göras.
Även om det i varje enskilt fall väl låter sig motiveras att ge myndigheter
rätt att behandla personuppgifter med automatisk databehandling är det
tydligt att den totala omfattningen av samlandet och bearbetandet av
personuppgifter kränker den enskildes integritet. Enligt Folkpartiet
liberalernas uppfattning måste medborgarnas fri- och rättigheter beträffande
skyddet för den enskildes integritet bli föremål för en övergripande översyn
av en parlamentarisk kommitté.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om redovisning till riksdagen om utvärdering av de
nya skattebrottsenheterna,
2. att riksdagen till utgiftsområde 3 A 2 Skattemyndigheterna för
budgetåret 2000 anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen före-
slagit eller således 4 489 494 000 kr.

Stockholm den 5 oktober 1999
Johan Pehrson (fp)
Karin Pilsäter (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12
Yrkanden (4)