Småföretagande

Motion 2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd)

av Maria Larsson m.fl. (kd)

1 Sammanfattning

Det privata näringslivet är grunden för vårt lands välfärd. Det är när människor vågar, vill och kan satsa i ett företagande som nya jobb skapas. Det är när jobben finns som tillväxt sker. Kristdemokraternas politik vilar på kunskapen om att arbete och välfärd åt alla bara uppnås om ansvarstagande individer, familjer och företag tillsammans tillåts växa med trygga och stabila spelregler. Politikens uppgift är att ge goda förutsättningar för ett vitalt näringsliv.

Kristdemokraterna ser det som särskilt viktigt att ge de små familjeföretagen goda utvecklingsmöjligheter. Vi ser positivt på ett nära och ansvarsfullt ägande. Företagare har en betydelsefull roll som är värd uppskattning och uppmuntran från samhällets sida.

I motionen presenterar Kristdemokraterna förslag som väsentligt kan förbättra situationen för Sveriges småföretagare. Våra förslag handlar om allt från vikten av förbättrade attityder till enklare regelverk och sänkta skatter. Vi föreslår ocksååtgärder som ökar tryggheten för småföretagaren, till exempel att trygghetssystemen ska gälla för företagare på samma sätt som för anställda.

Vidare föreslår vi en rad åtgärder som kan förbättra situationen vad gäller små och medelstora företags kapitalförsörjning.

2 Innehållsförteckning

1Sammanfattning1

2Innehållsförteckning2

3Förslag till riksdagsbeslut3

4Företagsamhet är grunden för välfärden4

5Förbättra attityderna till företagande4

6Förenkla reglerna5

6.1Avveckla regler som inte används6

6.2Nedsättning av socialavgifter6

6.3Periodiseringsfonder6

6.4Enklare att få F-skattsedel7

6.5Avskaffa den tredje sjuklöneveckan7

6.6Enklare självdeklaration för företagare7

6.7Enklare kontakter med myndigheter7

6.8Rättvisa försäkringssystem8

6.9Utforma miljöbalken utifrån småföretagens situation8

7Sänk skatterna8

7.1Ändra regler för och beskattning av fåmansbolag9

7.2Avvecklad förmögenhetsskatt9

7.3Underlätta för generationsskiften i familjeföretag9

7.4Sänk skatten på arbete10

7.5Inför riskkapitalavdrag10

7.6Inför etableringskonto11

7.7Slopa straffavgiften vid försenad deklaration11

8Stimulera tjänstesektorn11

8.1Sänkt skatt för köp av hushållstjänster11

8.2Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher12

8.3Fördubblad satsning på turismen12

9Lärlingsutbildning13

10Stärk rättsväsendet13

11Satsa på infrastrukturen13

12Avveckla offentligt ägande om det finns en privat marknad13

12.1Avveckla snedvridande företagsstöd14

13Små företag ska kunna delta i offentlig upphandling14

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om attityder till företagande.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enklare regler för företagen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt för köp av hushållstjänster.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.1

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stärkt rättsväsende.2

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade satsningar på infrastrukturen.3

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättvis konkurrens mellan offentlig och privat sektor.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avveckling av snedvridande företagsstöd.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om små företags möjligheter vid offentlig upphandling av stora volymer.4

  11. Riksdagen beslutar om en återgång till 14 dagars sjuklöneperiod.5

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av etableringskonto.1

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetslöshetsförsäkringen.6

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheterna.

1 Yrkandena 3-5 och 12 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 6 hänvisat till JuU.

3 Yrkande 7 hänvisat till TU.

4 Yrkande 10 hänvisat till FiU.

5 Yrkande 11 hänvisat till SfU.

6 Yrkande 13 hänvisat till AU.

4 Företagsamhet är grunden för välfärden

Ett gott småföretagarklimat är inte bara av värde för de eldsjälar som gör verklighet av sina drömmar. Företagsamhet utgör själva grunden för välfärdssamhället. Frukten av företagarnas arbete är att nya jobb skapas och att skatte­medel genereras till den gemensamt finansierade välfärd som vi alla håller högt, pengar som vi använder till skola och utbildning för de unga, till vård och omsorg för de behövande, till vägar och järnvägar för att nämna några områden.

Företagsamhet skapar kraft som förlöses i många små företag och är på sikt en stor tillgång för ett samhälle. Ett gott klimat där enskilda människors idéer och kreativitet får möjlighet att blomma ut är av största vikt. Över 700 000 företag har färre än fem anställda. Cirka 30 procent av arbetskraften i Sverige arbetar i dessa företag. Det är ur denna stora grupp småföretag som medelstora och stora företag ska växa fram. Tyvärr är denna utveckling katastrofalt dålig i Sverige på grund av det socialdemokratiska näringslivsklimatet. Inte ett enda nytt storföretag har vuxit fram i Sverige de senaste 30 åren. Däremot har många stora och medelstora företag flyttat från Sverige. Kristdemokraterna vill därför särskilt arbeta för de små företagens möjligheter att utvecklas.

Kristdemokraterna vill i den här motionen särskilt lyfta fram de små företagens behov, peka på Socialdemokraternas bristfälliga politik och föreslååtgärder för att förenkla vardagen för tusentals företagare runt om i landet och bidra till att skapa en god jordmån för nya och växande företag.

5 Förbättra attityderna till företagande

Under alltför lång tid har företagare från socialdemokratiskt håll enbart betraktats som outtröttliga skatteobjekt. Inte sällan har attityden varit att de flesta företagare är potentiella skattesmitare som behöver klämmas åt genom fler och hårdare regler. Detta har lett till ett ständigt växande regelverk och kontrollmaskineri.

Det är förödande för Sveriges fortsatta utveckling att Socialdemokraterna, i regeringsställning, har en så negativ grundinställning till företagande. Om man blir rik på att spela ishockey, sjunga eller spela bingo är detta berömvärt. Men om man som företagare under vissa perioder tjänar stora pengar är det inte alls lika berömvärt, detta trots att företagare skapar arbetstillfällen och ökade skatteintäkter i långt större utstäckning än idrottare, bingomiljonärer och underhållningsartister. I Sverige finns i dag bara hälften så många före­tagare som i flera andra länder på en jämförbar utvecklingsnivå. Det visar en studie som presenterats av Zlotan Acs, Magnus Henrekson och Stefan Fölster. Svenska män och kvinnor har svårt att spara ihop en nettoförmögenhet beroende på skattetrycket. Utan egna besparingar törs många inte starta eget företag.

Situationen för landets företagare är mörk. Enlig färsk statistik från Institutet för tillväxpolitiska studier (ITPS) försattes 4 204 företag i konkurs under det första halvåret 2004. Antal anställda i företag i konkurs uppgick till 12 245 personer. Bara i Stockholms län försattes över 1 632 företag i konkurs, vilket berörde 3 603 personer.

Trots en liten uppgång av nyföretagande under 2004 jämfört med 2003 uppvisade fem län minskningar inom industrisektorn i förhållande till motsvarande period 2003. Nedgången var allra störst i Örebro län, följt av Jämtland och Uppsala län. Fortfarande är antalet företag i Sverige mycket lågt i förhållande till befolkningens storlek, och de nya företag som startas ersätter bara företag som försvinner.

Statistik från ITPS visar att det utländska ägandet har fortsatt att öka, både mätt i antal företag och antal anställda. Totalt fanns det 10 100 utlandsägda företag med 564 200 anställda. Detta innebär att utlandsägda företag svarade för 23 procent av sysselsättningen i näringslivet 2003. Det är positivt att utländskt kapital kommer till Sverige, men i den allt hårdare internationella konkurrensen ökar samtidigt kraven på att de svenska företagen ligger i topp vad gäller innovationer, produktivitet och produktion. Detta måste understödjas av ett tidsenlig regelverk, en flexibel arbetsmarknad med bra rehabilitering och gynnsamma skatter. Annars riskerar företag att flytta från Sverige till andra länder. Om Sverige ska klara framtidens välfärd krävs fler nya företag som vågar anställa och vidareutvecklas. Kristdemokraterna vill stimulera och uppmunta företagande. Företagare måste få känna att de har en betydelsefull roll som är värd uppskattning och uppmuntran från samhällets sida.

6 Förenkla reglerna

Regelverket som omgärdar företagandet är enormt. Den totala omfattningen av företagsregler uppskattas till cirka 20 000 sidor, och de ökar för varje år.

Den av Socialdemokraterna tillsatta Småföretagsdelegationen lade fram 81 konkreta förslag till regelförenklingar 1998. Ännu idag är närmare två tredjedelar av förslagen inte genomförda. Kristdemokraterna anser att de flesta av delegationens återstående förslag kan och bör genomföras skyndsamt.

OECD har gjort beräkningar som visar kostnaderna för att administrera reglerna inom skatte-, arbetsmarknads- och miljöområdena. Exempelvis kostar det ett mindre företag (1-19 anställda) cirka 30 000 kronor per år och anställd, vilket är oacceptabelt mycket. Därför är det oerhört viktigt att regeringen skyndsamt uppfyller riksdagens beslut från december 2002 att gå igenom hela regelverket som företagarna har att förhålla sig till och att genomgången också leder till att det rensas upp i regelträsket.

6.1 Avveckla regler som inte används

Förutom att i förväg analysera konsekvenser av nya regler för små företag är det av största vikt att de regler som finns ses över. Socialdemokraternas arbete på området har knappt påbörjats. Den totala regelmängden som berör företagare måste minska. Kristdemokraterna anser att en så kallad solnedgångsparagraf bör införas så att företagsregler som inte använts i något fall på fem år eller mer kan slopas.

6.2 Nedsättning av socialavgifter

Sedan några år har alla företag fått göra ett avdrag på socialavgifterna med 5 procent av avgiftsunderlaget upp till en lönesumma motsvarande 852 000 kronor. Regeringen vill nu reducera detta belopp till 741 600 kronor. Kristdemokraterna motsätter sig denna försämring. Soloföretag och småföretag är ryggraden i svenskt företagande. Att försämra för dem är kontraproduktivt. Kristdemokraterna vill därför att nedsättningen ska ligga kvar på 852 000 kronor.

6.3 Periodiseringsfonder

Enskilda näringsidkare och handelsbolag kan liksom aktiebolag göra avsättningar i periodiseringsfond eller expansionsfond. Det innebär att beskattning förskjuts i upp till sex år. Avdragstaket är numera 25 procent av företagets vinst, som alltså får avsättas.

Vi anser att det är av avgörande betydelse att svenskt näringsliv kan genomgå strukturella förändringar utan att skattehinder eller byråkratiska hinder uppstår. Detta rör i förlängningen den svenska välfärden.

Kristdemokraterna anser inte att man genom en företagsombildning ska kunna undvika beskattning som man en gång gjort sig skyldig till. Däremot anser Kristdemokraterna att dagens system inte tar tillräckligt stor hänsyn till de likviditetsproblem som kan uppstå för den som önskar ombilda sitt enskilda bolag till ett aktiebolag. Detta är inte acceptabelt eftersom vi anser att den typen av företagsombildningar behöver kunna ske.

Kristdemokraterna har föreslagit att negativa belopp vid företagsomvandlingar ska kunna behandlas som kapitalvinst på aktierna det år då ombildningen sker, och den beräknade skatten ska kunna betalas under en femårsperiod. Det skulle kunna hindra de likviditetsproblem som annars helt säkert uppstår och som hindrar företagsombildningar. Riksdagen bör därför begära att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag i enlighet med detta synsätt.

6.4 Enklare att få F-skattsedel

Utan F-skattsedel är det svårt eller omöjligt att bedriva näringsverksamhet. Idag finns problem på det området. Bland annat kan den som utför tjänster åt sin förra arbetsgivare eller som bara har en uppdragsgivare ha svårt att få F-skattsedel. Utgångspunkten måste vara att alla seriösa entreprenörer som begär F-skattsedel ska tilldelas sådan. Dessutom är det ett stort problem att skattemyndigheten på vissa orter tar flera månader på sig för att hantera en ansökan om F-skattsedel.

6.5 Avskaffa den tredje sjuklöneveckan

Det så kallade Gnosjöupproret är ett exempel på hur stämningarna hos landets företagare är just nu. Beslutet att förlänga sjuklöneperioden till tre veckor är ett hårt slag mot landets företagare, och då speciellt mot de mindre företagen. De ökade kostnader som förslaget innebär kommer ovanpå det redan hårda klimat som man lever i. Företagare protesterar mot regeringens förslag om att låta arbetsgivarna ta en större del av kostnadsansvaret för sjukskrivningarna.

Sjuklöneförslaget var droppen som fick bägaren att rinna över - den droppe som gör att man inte vågar anställa ytterligare personal, den droppe som gör att man inte vågar eller vill genomföra generationsskifte i ett företag och i stället funderar på att sälja av, sälja ut och ge upp. Kristdemokraterna var självklart emot att införa den tredje sjuklöneveckan och anser att den omedelbart ska avskaffas.

6.6 Enklare självdeklaration för företagare

Nästan ingen av landets över 800 000 egenföretagare klarar av att deklarera på egen hand och de flesta tvingas ta hjälp av en expert. Problemen med självdeklarationen har samband med de krav som ställs på bokföring och bokslut och den krångliga utformningen av bland annat skattereglerna. Kristdemokraterna vill att självdeklarationen görs om så att de flesta egenföretagaren ska kunna överblicka regelverket och kunna deklarera själva.

6.7 Enklare kontakter med myndigheter

Många företagare upplever att myndigheter har dålig service och inte finns tillgängliga när de behövs. Det kan dessutom ta orimligt lång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet. Myndigheterna bör lämna bindande löften om hur lång tid det får ta att avgöra ett ärende.

Kristdemokraterna anser att myndigheterna måste betrakta företagare som sina kunder och därmed anpassa servicenivån därefter bl.a. när det gäller tiderna för tillgänglighet. Vidare bör statliga myndigheter och kommuner utse informationsansvariga kontaktpersoner för företagen för att rätt kunna hänvisa den som söker information. Myndigheterna bör i sina årsredovisningar redovisa hur service- och informationskraven klarats gentemot företagen när det gäller till exempel handläggningstider och väntetider i telefon.

24-timmarsmyndigheten har till uppgift att utarbeta gemensamma riktlinjer med råd och rekommendationer för utformning av bra och användbara webbplatser som ska ge service till medborgare och företag. Syftet är gott och nu återstår att se om 24-timmarsmyndighetens riktlinjer omsätts i praktisk handling bland landets myndigheter.

6.8 Rättvisa försäkringssystem

Det finns många områden där företagare har sämre villkor än anställda. Ett exempel på sämre villkor för företagare är reglerna om rätt till ersättning när man måste avstå från arbete för att ta hand om sjuka barn. Företagarens inkomster fördelas påårets alla dagar och blir därmed lägre än om den fördelas bara på arbetade dagar.

Att egenföretagare får lägre tillfällig föräldrapenning än anställda är ett tecken på att Socialdemokraterna hellre pratar om företagandets villkor än gör något åt saken. Kristdemokraterna anser att egenföretagare bör få samma rätt till ersättning som anställda i de olika försäkringssystemen.

Staten bör betala föräldraledigas semesterersättning.

Kristdemokraterna menar att den extra kostnad en arbetsgivare har för semesterersättning till såväl den föräldralediga anställda som till vikarien motverkar anställning av personer i åldrar där föräldraskap är troligt. Därför är det rimligt att semesterersättningen till föräldralediga betalas av Försäkringskassan genom arbetsgivaravgiften och inte belastar enskilda arbetsgivare.

6.9 Utforma miljöbalken utifrån småföretagens situation

Kristdemokraterna anser att miljöbalken bättre måste anpassas till de små företagens situation. Ett sådant arbete pågår i Miljöbalkskommittén. Miljöbalkens regelmängd bör bantas. Straffsatser och sanktionsavgifter måste bättre ta hänsyn till företagets storlek och graden av miljöfarlighet. Balken ska vara inriktad på beivrandet av miljöbrott, inte på pappersexercis. Då blir lagen hanterlig för ansvariga myndigheter och begriplig och förutsägbar för berörda företagare.

7 Sänk skatterna

Det ska inte vara ett helt företag att starta och driva en firma. Sverige har världens högsta skatter. Höga arbetsgivaravgifter, inkomstskatter som inte stimulerar till utbildning och arbete samt skatter som driver investeringsvilligt kapital ur landet är några problemområden.

7.1 Ändra regler för och beskattning av fåmansbolag

Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag vilka är ofördelaktiga jämfört med dem som gäller för andra företag, de så kallade 3:12-reglerna.

Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterst komplicerade. Ett särskilt problem gäller den utdelning ägaren tar ut, vad som ska ses som intäkt av kapital och vad som är inkomst av arbete, det vill säga lön. Fåmansbolagen missgynnas i förhållande till andra företag genom dagens regler.

Kristdemokraternas förslag till lösning på problemet innebär att man tillämpar en så kallad normallönemodell, vilket innebär att en schablonmässig normallönenivå på inkomsten utgör underlag för inkomstbeskattning och att resterande intäkter beskattas som kapital. Förslaget inbegriper även begränsningar för att undvika ett oskäligt utnyttjande av systemet. Socialdemokraterna bör snarast se till att modellen blir verklighet.

En utredning har presenterat ett förslag till förändringar av 3:12-reglerna. Förslagen är otillräckliga och kommer i sak inte att ta bort de orättvisor som 3:12-reglerna innebär. I förra årets regeringsförklaring utlovades en miljard kronor till förändringar av de så kallade 3:12-reglerna. Då anslogs 30 miljoner kronor. I årets presentation av budgetpropositionen sa finansminister Bosse Ringholm att en miljard kronor avsatts för att minska 3:12-beskattningen. I budgetpropositionen anslås emellertid endast 20 miljoner kronor år 2005 och 10 miljoner kronor år 2006.

7.2 Avvecklad förmögenhetsskatt

Förmögenhetsskatt betalas på fysiska personers nettoförmögenhet. Nivån är 1,5 procent på belopp som överstiger 1,5 miljoner kronor för ensamstående och två miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Sverige är ett av få länder som har kvar förmögenhetsskatt. I en internationaliserad ekonomi flyttar kapital lätt, därför gör internationaliseringen det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens.

Kristdemokraterna vill avveckla förmögenhetsskatten successivt. Till att börja med avvecklas effekten av sambeskattningen av förmögenhet. Förmögenhetsskatten reduceras till en procent 2006 och 0,75 procent 2007.

7.3 Underlätta för generationsskiften i familjeföretag

Kristdemokraterna ser positivt på det nära ägandet i form av familjeföretag. Det är ansvarsfullt, långsiktigt och uthålligt. Svenskt näringsliv står inför en stor utmaning de närmaste åren. Mer än hälften av företagen i Sverige är fortfarande familjeföretag. Bland dem finns en stor grupp fyrtiotalister som vill träda tillbaka. Dagens skatteregler gör det mycket svårt att överlåta företag inom familjen.

Orimliga skuldbördor uppstår då företaget överlåts inom familjen med resultat att de nya ägarna tvingas ta lån för att betala arvsskatten. För många blir alternativet att sälja till utomstående, inte sällan till utländska intressen. Kristdemokraterna vill avveckla arvs- och gåvoskatten.

Den familj som ägt ett familjeföretag har inte bara skapat arbetstillfällen för flera invånare på orten. Man har dessutom ofta stöttat ortens lokala förenings- och kulturliv. Ofta försöker man också så långt det är möjligt att avstå från permitteringar och uppsägningar under långkonjunktur och dålig lönsamhet. Solidaritet och känsla för sin hembygd är ofta kännetecknande för ett familjeföretag. Denna solidaritet går ofta förlorad om företaget går ägarfamiljen ur händerna. Nya ägare, kanske institutioner och utländska investerare, bryr sig ibland bara om lönsamhet och aktiekurser.

7.4 Sänk skatten på arbete

Skattesystemet måste ge incitament till arbete. Principen om lika lön för likvärdigt arbete får inte via skatte- och bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste gälla.

Kristdemokraterna anser att grundavdraget ska höjas i inkomstbeskattningen. Det är orimligt att beskatta låginkomsttagare så hårt som i Sverige. En bonuseffekt av en sådan åtgärd blir att lönebildningen förbättras.

Vidare vill vi minska marginalskatten genom att de kommande åren införa en statlig skattereduktion (förvärvsavdrag) mot beskattningsbara inkomster upp till 436 000 kronor per år. Dessutom avvecklar vi värnskatten och reducerar marginaleffekten med fem procentenheter för inkomster över den högre brytpunkten för taxerad inkomst. Det ska löna sig att arbeta, också om lönen inte är så hög.

7.5 Inför riskkapitalavdrag

Skatteregler och lagstiftning måste stimulera till investeringar. I en sund ekonomi resulterar sparande i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till investeringar i näringslivet.

Kristdemokraterna vill därför införa ett riskkapitalavdrag som innebär att personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet till skattereduktion för investeringar upp till 100 000 kronor per år. Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag.

7.6 Inför etableringskonto

I Danmark finns sedan 1965 möjlighet att skattefritt spara för att starta eget företag. På ett så kallat etableringskonto är insättningarna avdragsgilla och möjliga upp till 40 procent av nettolönen.

Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar i ett nystartat företag, efterbeskattas kontohavaren och denne får dessutom betala en ränta för den tid som pengarna varit obeskattade. Avdrag för insättningar på kontot kan göras upp till fyra år efter etableringsåret, men begränsat till 40 pro­cent av löneintäkten eller vinsten vid egen verksamhet.

Mellan 550 och 800 danskar har årligen de senaste fyra åren valt att göra insättningar på ett etableringskonto. Många nya företag har startats, och kommer att startas, tack vare etableringskontot. Kristdemokraterna vill införa etableringskonto också i Sverige.

7.7 Slopa straffavgiften vid försenad deklaration

I de nya skatteinbetalningsrutinerna med skattekonto finns en straffavgift vid försenad deklaration som drabbar framförallt småföretagen på ett orimligt sätt. Avgiften åläggs aktiebolag med 1 000 kronor per tillfälle och andra skattskyldiga med 500 kronor per tillfälle. Kristdemokraterna vill slopa straffavgiften för försenad deklaration. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar som momsbetalningen är försenad. Vi vill ocksåändra reglerna så att den dag som företagaren överfört beloppet ska räknas som betalningsdag.

8 Stimulera tjänstesektorn

Ett område som till följd av skattesystem och attityder hållits tillbaka är den privata tjänstesektorn. En mer offensiv politik krävs som förbättrar förutsättningarna för nya jobb i denna sektor. Mer av den verksamhet som i dag sköts av offentliga institutioner bör prövas att läggas ut på entreprenad för att höja effektiviteten och sänka kostnaderna.

8.1 Sänkt skatt för köp av hushållstjänster

Förutom att skattesystemet frestar många till lagbrott, leder det också till att sektorer av ekonomin där det egentligen både finns ett utbud och en efterfrågan inte kan växa. En sådan sektor är hushållstjänster. Här skulle en stor mängd vita jobb kunna uppstå om bara skattesystemet omformades så att köp av hushållstjänster görs tillgängliga för människor med normala inkomster.

Kristdemokraterna vill därför omgående införa den modell som vi presenterat i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet. Den innebär att en femtioprocentig skattereduktion införs, vid köp av hushållstjänster upp till 50 000 kronor per år.

8.2 Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher

Det krångel som det innebär att starta och driva företag har tidigare nämnts. Regelfloran drabbar inte bara den som driver företag utan avskräcker också många människor som funderar på att starta eget då de inser problemen.

Inom vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, till exempel taxi-, restaurang- och frisörnäringarna. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av sådana som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.

För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår Kristdemokraterna att man bör pröva en modell med schablonbeskattning. Den går ut på att näringsidkare ges en licens till vilken en lägsta avgift kopplas. Avgiften sätts efter det bedömda skattemässiga resultatet av verksamheten. För restaurangbranschen kan det till exempel vara golvytan och läget, för taxinäringen antalet fordon. Licensavgiften är ingen ersättning för de normala skatterna utan utgör en lägsta nivå för hur mycket skatter som ska betalas in.

Redovisas moms, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, etc. för högre belopp än licensavgiften räknas den redan inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den snedvridande konkurrensen kan därmed minska. Skattemyndighetens kontrollmöjligheter ökar dramatiskt med detta system.

Modellen finns redan utredd (Branschsaneringsutredningen SOU 1997:111) och kan lämpligtvis prövas först i en bransch i ett par regioner för att sedan utökas till flera.

En annan mer långtgående variant är att bara ta ut en licensavgift och inga ytterligare skatter på det aktuella företaget. En sådan modell skulle kanske i än högre grad slå ut den svarta ekonomin i de branscher som omfattas.

Också detta system med enbart licensavgifter och ingen övrig beskattning av ett företags vinst och arbetskraft bör prövas i en bransch i ett par regioner. Därmed kan de olika systemens effektivitet och konsekvenser jämföras.

8.3 Fördubblad satsning på turismen

För att Sverige ska kunna växa ordentligt som turistland krävs en ny öppenhet för turistföretagens situation och behov. Dessutom behövs en kraftig satsning för att sälja Sverige som turistland utomlands. Därför satsar Kristdemokraterna 100 miljoner kronor mer än regeringen på turistfrämjande åtgärder 2005, utöver satsningar inom ramen för närings- och skattepolitiken.

9 Lärlingsutbildning

Många hantverkaryrken håller på att dö ut i och med att många av de idag verksamma hantverkarna har uppnått pensionsåldern och återväxten i dessa yrken är liten eller obefintlig. Hantverkaryrken är dessutom en viktig del av vårt kulturarv. Behovet av ett fungerande lärlingssystem är därför stort. Inom många praktiskt orienterade yrken är det svårt att nyrekrytera ung arbetskraft.

Kristdemokraterna vill se ett eget program inom gymnasieskolans ram med en flexibel utformning och få centrala regler. Det är viktigt att lärlingsutbildningen knyts nära det lokala näringslivet, där praktik varvas med teori redan från första terminen.

10 Stärk rättsväsendet

Att driva småföretag innebär alltid ett risktagande. Förutom konkursrisk finns faran att drabbas av inbrott, stöld eller annan skadegörelse. Beräkningar visar att var tredje småföretagare i Sverige drabbas av brott varje år och att brotten kostar företagen 6,7 miljarder kronor per år. Detta är inte acceptabelt.

Kristdemokraterna arbetar för ett stärkt rättsväsende, för att förebygga och bekämpa brottsligheten. Därför satsar vi över en miljard kronor mer än regeringen till rättsväsendet de närmaste tre åren.

11 Satsa på infrastrukturen

Bra kommunikationer är en förutsättning för att små företag ska kunna transportera sina produkter och för att människor ska kunna resa effektivt oavsett var i landet företaget finns. Socialdemokraterna har sedan länge underlåtit att satsa på infrastrukturen med resultatet att trafikinfarkt råder i de större städerna och att många vägar i glesbygden inte längre är farbara.

Vi anslår därför 720 miljoner kronor mer än regeringen till vägar, järnvägar och farleder de närmaste tre åren.

Också Kristdemokraternas satsningar på sänkt diesel- och bensinskatt gynnar företagande i glesbygd.

12 Avveckla offentligt ägande om det finns en privat marknad

Kommuner och myndigheter bedriver i hög utsträckning verksamhet på de små företagens konkurrensmarknader. Exempel på detta är tvätteritjänster, fastighetsskötsel, gym, städning och catering. Detta pågår trots att kommunallagen i princip förbjuder kommuner och landsting att konkurrera på företagens marknader.

Kristdemokraterna anser att kommunalt och statligt ägande bör avvecklas på marknader där privata företag konkurrerar, eller skulle kunna konkurrera, och där inte sociala eller hälsomässiga restriktioner motiverar ett offentligt ägande.

12.1 Avveckla snedvridande företagsstöd

Många småföretag har problem med att offentligt stöd i olika former ges till deras konkurrenter. Det handlar om kommuner som bland annat gett penningbidrag, gratis eller subventionerad arbetskraft samt nedsatta lokalhyror. Sådana stöd är inte tillåtna enligt kommunallagen men förekommer ändå alltför ofta.

Det är främst små företag som råkar illa ut. Det är mycket svårt att överklaga ett kommunalt beslut som innebär stöd till en konkurrent. Om företaget som drabbas inte är kommunmedlem i kommunallagens mening är det omöjligt. Om beslutet om stöd tagits av ett kommunalt bolag går det över huvud taget inte att överklaga.

Kristdemokraterna vill ändra kommunallagen så att det blir lättare för företag att överklaga kommunala beslut om stöd i olika former till företag.

Med hänvisning till det som sagts ovan om kommunal näringsverksamhet och snedvridande företagsstöd anser vi att Konkurrensverket bör ges ett vidgat uppdrag att övervaka också kommunallagens efterlevnad. Om det framkommer att kommunen brutit mot lagen avseende otillbörlig näringsverksamhet bör en marknadsstörningsavgift kunna dömas ut.

13 Små företag ska kunna delta i offentlig upphandling

Samtidigt som det är angeläget att kommuner och landsting samordnar och effektiviserar sina upphandlingar och inköp, så måste också mindre företag kunna vara med och lägga anbud. När större volymer ska upphandlas bör därför dessa, om det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart, delas upp i mindre delar så att fler företag kan lägga bud.

Stockholm den 4 oktober 2004

Maria Larsson (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Mats Odell (kd)

Lars Lindén (kd)

Stefan Attefall (kd)

Annelie Enochson (kd)

Per Landgren (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (14)