Småföretagarnas rättssäkerhet

Motion 1996/97:L212 av Bengt Harding Olson (fp)

av Bengt Harding Olson (fp)
De små företagen visar redan i dag en inneboende styrka som
sysselsättningsskapare. För EU gäller att nettoökningen av
nya jobb i små och medelstora företag mer än väl har
kompenserat förlusten av jobb i stora företag mellan 1988
och 1995. Företag med färre än 100 anställda har stått för
nästan alla nya jobb inom näringslivet med en
nettotillväxttakt på 260.000 jobb per år. För Sveriges del har
under 1990-talet andelen sysselsatta inom småföretag i den
privata sektorn ökat från 48 till 54 procent.
Trots dessa relativt imponerande siffror ligger EU och Sverige som enskild
nation långt efter exempelvis USA. Våra siffror är också helt otillräckliga för
att ge de ca 600.000 arbetslösa i Sverige en chans till ett jobb.
Småföretagarna är uppenbarligen en resurs som absolut ej är fullt utnyttjad
i Sverige. Det beror på många saker bl.a. på den bristfälliga rättssäkerheten
för småföretagarna. Här ska tas upp några viktigare punkter.
Ensidigt rättssystem
Det är viktigt att anpassa rättssystemet mer till
småföretagandets villkor. I dag är lagreglerna  stelbenta och
inriktade på storföretag. Det finns många exempel och främst
då aktiebolagslagstiftningen som är skriven mest för
börsbolag. Det senaste exemplet är lagen om
företagsrekonstruktion, där riksdagens majoritet avslog ett
förslag till särskild småföretagarmodell. Det krävs en mera
flexibel lagstiftning som främjar småföretagandet.
Nu gäller det att öka den rättsvetenskapliga  forskningen angående små-
företagarnas villkor och insatserna för att reformera lagstiftningen så att den
fungerar i ett srnåföretagarperspektiv. Man kan inte bara önska en småföre-
tagarexpansion  utan att samtidigt skapa rättsliga villkor som fungerar i ett
sådant perspektiv.
Orimlig regelmassa
Ett av de stora hindren som identifierats för ökad
konkurrenskraft är den omfattande och ökande regelmassan.
Visserligen är det långt ifrån alla som direkt berör företagen
men den oerhörda regelmassan visar att företagen lever i en
osund miljö som hämmar deras verksamhet. En uppskattning
av antalet företagsregler ger vid handen att de uppgår till inte
mindre än 20.000 sidor. För  småföretagen är  detta än mer
bekymmersamt än för de stora företagen. Detta beror bl a på
att de små företagen har en mycket liten administration i
företaget. Oftast bara en person.  Den omfattande
regelmassan gör det lätt att gå  fel med dryga böter,
skadestånd eller i värsta fall fängelse som påföljd.
Behovet av regelförenklingar och avregleringar understryks nu senast i en
tysk studie. Studien visar att den relativa kostnaden för administrativa bördor
per anställd är 20 gånger större i ett litet företag jämfört med ett större
företag. Administrativa problem som hänför sig till arbets-, miljö- och
skattelagstiftningen är enligt studien särskilt komplexa.
Liknande resultat framkommer i The UNICE  Regulatory Report. Den
svenska delen bygger på svar från 613 svenska företag varav över 90 procent
småföretag. En avgörande slutsats som kan dras från denna rapport där
företag från 14 europeiska länder deltagit är att regleringar är ett stort
hinder
för de svenska företagens möjligheter att förbättra sin konkurrenskraft. De
lagstiftningsområden som anses ha de mest negativa effekterna på företagens
konkurrenskraft är i nämnd ordning skattelagar, arbetsrättslagar och
miljölagar.
Bristande laglydnad
En viktig lag för småföretagare är lagen om offentlig
upphandling som ju ålägger stat, landsting och kommuner
skyldighet att göra sina upphandlingar på den öppna
marknaden. Detta för att uppnå bästa möjliga pris särskilt till
skattebetalarnas fromma. Men här finns många syndare mot
lagen eftersom både landsting och kommuner tycks närmast
strunta i lagen. Många småföretagare får inte ens chansen att
konkurrera om avtalet.
Skydd för företag som vill klaga på myndigheters upphandlingsbeslut finns
visserligen rent formellt men man måste då ha den lille företagarens utsatta
position med i beräkningen. En tvist med en myndighet eller annat offentligt
organ kan lätt leda till att företaget får svårt att göra sig gällande i
fortsättningen.
Det är självfallet viktigt att kräva laglydnad av alla men särskilt måste
kravet riktas mot offentliga organ och deras tjänstemän.
Kommunalt hot
Den kommunala bolagiseringen är ett annat och tilltagande
hot och då i flera avseenden. Först och främst demokratiskt
hotfullt genom att insynen alltjämt är dålig. Men även
moraliskt hotfullt genom att kommunpolitiker som sitter på
flera stolar frestas till "övertramp" . Dessutom
företagsekonomiskt hotfullt genom illojal konkurrens mot
småföretagare. Den radikala lösningen är givetvis att
avveckla den kommunala bolagiseringen.
Rättsligt hot
Rättsliga "hot" mot småföretagaren kommer främst från
skattehåll och då särskilt på tre punkter som riskerar att
underminera hela strukturen i 1994 års rättssäkerhetsreform.
Skatteflyktskommittén föreslår bl.a. godtyckliga överraskningsrevisioner
utan domstolsbeslut med möjligheter till planlöst letande hos varje företag om
uppgifter avseende andra människor och företag (tredjemansrevision), utan
misstanke eller domstolssanktion. Härmed rubbas allvarligt balansen mellan
skattemyndigheter och företagare. Land skall med lag byggas och detta måste
gälla även skattesystemet. Lagstiftningsmisstag måste rättas till med ny
skattelagstiftning och inte med en generalklausul som öppnar för godtyckliga
bedömningar och analog tillämpning av bristfälliga skatteregler. Skattetillägg
"utdöms" orättvist i många fall. Det slår alldeles för hårt särskilt mot
småföretagare och de rättsliga möjligheter som finns att underlåta
skattetillägg åsidosätts av skattemyndigheterna på ett fullständigt
oacceptabelt sätt.
En annan form av orättvisa ligger inbyggd i förmånsrättsordningen vid
konkurs. Småföretagarna som leverantör är placerade i strykklass. De får
oftast ingen som helst utdelning sedan främst banken tagit sitt. Detta är ett
hot mot småföretagarnas ofta bräckliga ekonomi.
Felaktig
myndighetsverksamhet
Alla människor gör väl fel ibland och då får man stå för det.
Det är rimligt och lätt att förstå. Men vid felaktig
myndighetsverksamhet är det sämre ställt med
ansvarstagandet som tydligt framgick av  praktexemplet med
den  rikskände bilhandlaren Halvard Alvgard.
Myndigheternas skadeståndsansvar måste förbättras men arbetet går segt i
departementet, vilket jag påpekar i en särskild motion.
Nödvändiga initiativ
Till en början är det oerhört viktigt att minska småföretagens
regleringsbörda och att anpassa den nödvändiga regleringen
även till småföretagen. Genom att minska effekterna av
regleringsbördan så ges företagen större möjligheter att satsa
på utveckling av nya produkter och nya marknader.
I det långa loppet kommer en attitydförändring att ha den största effekten
på förbättringen av regleringsprocessen. Denna förändring kan främjas
genom att man modifierar tillvägagångssättet vid arbetet på ny lagstiftning i
Sverige. Det finns många viktiga åtgärder som bör vidtagas för att förbättra
lagstiftningsprocessen och här kan endast nämnas några sådana. Nya och
juridiskt bindande procedurer för tidig och effektiv konsultation av
näringslivet och andra berörda parter bör utvecklas. Som en mekanism för
förbättring av kvalitén på framtida regleringar kan antagas checklistor som
verkligen följs och redovisas. Man bör utvecklas och införa nya objektiva
metoder för bedömning av effekterna, som bygger på traditionella kostnads-
och intäktsanalyser. Alla nya lagförslag bör testas på småföretag och inget
förslag skall få läggas fram utan att en "lackmustest" gjorts på
småföretagareffekterna av förslaget. Samtidigt bör man alltid överväga att
använda alternativ till lagstiftning såsom ekonomiska drivfjädrar, effektiv
självreglering eller frivilliga överenskommelser med företag. För övrigt är det
självklart att man måste utveckla och införa system för utvärdering av
beslutade och genomförda regleringar. Det övergripande målet är att
regelmassan ska rensas och förenklas.
Sedan är det mycket angeläget att skapa konkurrensneutralitet på
marknaden. Här gäller det främst att effektivisera upphandlingslagstiftningen
och dess tillämpning samt avveckla bolagsbildningen på kommun- och
landstingsområdena. Detta utvecklar jag närmare i en särskild motion.
Vidare är det nödvändigt att småföretagarna inte känner sig helt rättslösa i
samhället. Så är nu fallet på skatteområdet och i konkurssammanhang. Därför
krävs ny lagstiftning för att undanröja orättvisorna särskilt på dessa områden.
Dessutom är det självklart att myndighetsoffer som ofta är småföretagare
hålles åtminstone ekonomiskt skadeslösa när de oförskyllt drabbats av
myndighetsfel.
Sammanfattningsvis måste man konstatera att rättssäkerheten för
småföretagare är oacceptabelt dålig och vill politiker satsa på småföretagare
är det hög tid att gå från ord till handling särskilt beträffande
rättssäkerheten.
Vad som nu måste till är mer eller mindre en kulturrevolution i synen på
srnåföretagen och deras ägare.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anpassat rättssystem,
2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenkling av regelmassan,1
3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om effektivare upphandlingsregler,2
4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal bolagisering,3
5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rimliga skattetilläggsregler,4
6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förmånsrätt för leverantörsfordringar,
7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre skadeståndsregler vid felaktig myndighetsverksamhet.

Stockholm den 6 oktober 1996
Bengt Harding Olson (fp)









































1 Yrkande 2 hänvisat till NU.
2 Yrkande 3 hänvisat till FiU.
3 Yrkande 4 hänvisat till KU.
4 Yrkande 5 hänvisat till SkU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)