Stockholmsregionens näringsliv

Motion 1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s)

av Mats Hellström m.fl. (s)
I motion 1992/93:A440 av Mats Hellström m.fl. (s)
''Stockholmsregionens näringsliv'' tog vi upp frågor av
största betydelse för Stockholmsregionens och Sveriges
framtid. De rörde i första hand de stora
strukturförändringarna i regionens näringsliv som inte
uppmärksammats tillräckligt, och deras oroande
konsekvenser för landets och regionens välfärd,
ekonomiska tillväxt och internationella
konkurrensförmåga. I motionen lade vi förslag om åtgärder
för att komma till rätta med problemen och lägga grunden
för en långsiktigt hållbar utveckling. Några av våra förslag
på utbildnings- och forskningsområdet togs senare upp i
regeringens propositioner om högskole- och
forskningspolitiken och godkändes av riksdagen. Våra
andra förslag återstår ännu att genomföra.
Till dessa hör förslaget om en samlad strukturplan för
Stockholmsregionen och åtgärder för att motverka den
sociala segregationen baserade på Storstadsutredningens
betänkande, investeringar i framtidsinriktade
kommunikationer, ytterligare satsningar på högskolor och
forskning, initiativ för etableringar av FN-organ för vatten-
och luftvårdsfrågor samt ett antal förslag med syfte att
underlätta regionens egen näringspolitik och motverka
utslagning av byggnadsindustrin och utflyttning av för
regionen viktig serviceverksamhet.
Den verklighetsbild som vi tecknade i motionen står sig
än i dag, och många av de problem som vi tog upp har
snarare fördjupats. Vi påpekade att inte bara vår gamla
Stockholmsindustri till stor del försvunnit utan att även
många av de moderna industriföretagen utvecklats svagt de
senaste åren, och att Stockholm står inför risken att
upphöra att vara en industristad i framtiden med alla de
destruktiva följder av social, kulturell och ekonomisk art
som man kan se i segregerade storstäder i flera andra
länder. I en storstad -- sådan som Stockholm hittills varit
och ännu är -- med varierad arbetsmarknad, med både
industri och tjänstenäringar, med en mångfald av små och
medelstora företag i olika branscher och bara ett begränsat
antal verkligt stora arbetsställen, ökar människornas
möjligheter till individuell utveckling, förtätas det sociala
kontaktnätet och läggs grunden för samförstånd och fredlig
utveckling på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
En nationell strategi och strukturplan för
Stockholmsregionens näringsliv
I den inledningsvis nämnda motion 1992/93:A440 tog vi
upp såväl långsiktiga strukturfrågor som åtgärder för att
motverka lågkonjunkturens utslagningar och sociala
skadeverkningar. Här tar vi enbart upp de långsiktiga
framtidsfrågorna. Konjunkturoch stimulanspolitiken
behandlas i andra motioner.
Huvudstadsregionen är den viktigaste kontaktpunkten
mellan det nationella ekonomiska systemet och den
internationella marknaden, i synnerhet för import av ny
kunskap och dess introduktion i svenskt näringsliv. Med en
levande industri där forskning och teknisk utveckling aktivt
främjas, kan också en större andel av den internationella
produktionen av moderna och avancerade varor och
tjänster komma till Sverige och vårt land undgå risken att
på sikt förvandlas till en från utlandet styrd producent av
råvaror och råvarubaserade halvfabrikat.
Regering och riksdag har ansvar för utvecklingen i hela
landet och får inte falla för frestelsen att se ekonomisk
tillväxt och social stabilitet i Stockholmsregionen som en
nackdel för övriga landet. En stark huvudstadsregion är ett
nationellt intresse, och regionalpolitiken får inte uppamma
motsättningar. Stockholm konkurrerar med utländska
storstäder, ofta stödda av en medveten nationell
storstadspolitik. Sveriges regering och riksdag får i det läget
inte försumma att slå vakt om och utveckla sin
huvudstadsregion. Det är positivt för hela landet.
Vi citerar ur förra årets motion:
Stockholm har en annan sammansättning av näringslivet
än Sverige i allmänhet. Inga råvaruberoende tunga
industrier, och få stora exportföretag. Höga kostnader och
brist på högutbildad arbetskraft har påskyndat näringslivets
omvandling. De för vår region karakteristiska många
småföretagen har visat en flexibilitet och förnyelseförmåga
som storföretagen inte haft. Inget annat län i Sverige har så
stort nyföretagande, särskilt i de moderna näringarna. --
Stockholm har gått främst i utvecklingen mot ett
kunskapssamhälle. Våra industriföretag har tidigt
förvandlats till systemföretag med stora krav på närhet till
universitets- och högskoleforskning, ett nätverk av
serviceföretag, varierad och stark arbetsmarknad och goda
internationella kommunikationer. -- Yrkesskicklighet,
kunnighet hos arbetare och tjänstemän och hög
forskningsinsats karaktäriserar dessa näringar.
Dessa förhållanden är en viktig förutsättning för
utvecklingen, men de måste stödjas av en nationell,
regional och kommunal politik som underlättar en fortsatt
förnyelse av näringslivet och ökad internationell
konkurrenskraft. Storstadsutredningen påvisade detta och
lade fram konkreta förslag. Stockholms Handelskammare
har för några år sedan kommit till delvis likartade slutsatser
i sitt s.k. 2000-program. Fackföreningsrörelsen har lagt
fram genomarbetade förslag. Mälardalsrådet publicerade i
höstas en vision för ett starkt näringsliv i framtidens
kunskapssamhälle. Stockholms mark- och
lokaliseringsbolag (SML) lade i vintras fram ett program för
näringsliv och sysselsättning i Stockholm.
Länsstyrelsen har nyligen i en undersökning av
utländska företagsetableringar i Stockholmsregionen
kunnat konstatera att en stor och varierad marknad med
många företag och kunder i olika branscher, goda lokala och
internationella kommunikationer och en kompetent
arbetskraft gör regionen attraktiv. För den arbetskraft
företagen efterfrågar, är en god miljö och livskvalitet med
bra bostäder, skolor, kultur och kommunal service m.m.
viktiga för att locka till bosättning.
Ett exempel på en ny idé att pröva i sammanhanget vore
att stödja de små och medelstora företagens tillgång till
''intellektuell infrastruktur'', bl.a. genom teknikimport.
Genom en ''teknikimportchef att hyra'' som en
motsvarighet till Exportrådets mycket framgångsrika
verksamhet med ''exportchef att hyra'' skulle företagen
själva få möjlighet att bedöma i vad mån de vill bygga upp
egen kompetens på detta särskilt i Stockholmsregionen
viktiga område eller förlita sig till extern expertis.
Ett annat exempel på ett stöd särskilt för de små och
medelstora företagen i en alltmer internationaliserad
marknad vore att bygga upp en slags mäklarfunktion i
Stockholm, dvs. en kompetent hemmabas vid sidan av de
skyltfönster som vi skaffar oss i Bryssel och andra centra
utomlands.
Ett tredje exempel av helt annat slag vore att
målmedvetet bygga upp flera fristående ''thinks tanks''. Vi
har egentligen bara en enda sådan i Sverige, nämligen
Institutet för framtidsstudier. Det är mycket kvalificerat och
har ett gott internationellt anseende, men det vore nyttigt
att komplettera det med flera likartade centra för
okonventionellt och långsiktigt tänkande. Sverige lär vara
ett av de konsulttätaste länderna, men de
uppdragsberoende konsultföretagen är inte uppbyggda för
sådan verksamhet som kräver en långsiktigt stabil
finansiering, och motsvarande kommunala och regionala
samhällsorgan blir nu alltmer kortsiktiga och
konsultorienterade i takt med att beställar/utförarkonceptet
slår igenom i den kommunala sektorn.
Det saknas alltså ingalunda analyser och konkreta
förslag. Regeringen bör bygga vidare på dessa och i samråd
med staden och regionen samt näringslivet och de fackliga
organisationerna ta initiativ till en strukturplan för att
stärka näringslivets och i synnerhet de strategiskt viktiga,
framtidsinriktade små och medelstora företagens
utvecklingsförutsättningar i huvudstadsregionen.
Det är naturligt att i ett sådant arbete hämta in
internationella erfarenheter och dra nytta av lyckade
exempel. Vi vill t.ex. peka på flera tyska regioners mycket
medvetna och framgångsrika satsningar på kultur som
lokaliseringsfaktor. Ett annat exempel är
Hamburgregionen, som på relativt kort tid lyckats
förvandla sig från en hamn- och sjöfartsstad till ett
nordeuropeiskt centrum för tjänster och media. Detta har
skett bl.a. genom ett samarbete mellan framsynta och
aktiva samhällsorgan och näringslivet.
Förbättrade kommunikationer i nätverkssamhället
I förra årets motion tryckte vi på kommunikationernas
betydelse för att göra en region attraktiv. Det gäller, som
framgår av länsstyrelsens undersökning, både de lokala och
regionala och de internationella förbindelserna. Arlandas
möjligheter att utvecklas till ett nordligt internationellt
kommunikationscentrum med sitt goda läge i förhållande
till Fjärran Östern och Nordamerika och dess frihet från de
svåra stockningar och den dåliga miljö som utmärker de
kontinentala flygplatserna måste tas till vara. För att till
fullo utnyttja Arlandas goda möjligheter måste järnvägen
Stockholm-Arlanda knytas ihop med det snabbtågsnät som
nu byggs ut runt Mälaren och banan förlängas norrut mot
Uppsala.
Regeringens fasthållande vid att se Arlandajärnvägen
isolerat som ett privatiseringsexperiment och göra den till
ett internationellt upphandlingsprojekt riskerar att
äventyra hela den så viktiga järnvägssatsningen i
Mälarregionen och i realiteten försämra regioninvånarnas
kollektivförbindelser och åtkomst till Arlanda.
För Storstockholms interna kommunikationer har
genom Dennisöverenskommelsen ett samlat program lagts
fram och förankrats hos de största politiska partierna i
regionen, men förslagen gäller enbart spår- och
vägförbindelser. Sådana investeringar är av största vikt för
att kombinera tillgänglighet och god miljö, men de måste
kompletteras med framsynta satsningar på hamnar,
farleder, flyg och -- kanske framför allt -- elektronisk
infrastruktur.
Vi föreslog som ett exempel att högskoleenheter och
teknikintensiva företag på Södertörn skulle knytas samman
med ett bredbandsnät. Det är bara ett första steg mot det
som i USA kallas ''electronic highways'', för vilket den
federala regeringen lagt fram ett nationellt program. Också
inom EU står en kraftig upprustning av de elektroniska
förbindelserna i centrum, även om vi här hemma mest
uppmärksammat gemenskapernas stöd för investeringar i
höghastighetståg och motorvägar.
Universitetskanslern och hans medarbetare har i en
tidningsartikel för kort tid sedan framhållit den avgörande
betydelse som de elektroniska nätverken har för
näringslivets konkurrensförmåga och individernas
utveckling, och de betonar att ''en väl fungerande
informationsstruktur kommer att vara viktigare i
kunskapssamhället än infrastrukturen i vägar och
järnvägar''. De pekar på hur viktig en koordinering av
samhällets behov och den industriella utvecklingen har varit
för t.ex. dagens mobiltelefonindustri och den farmacevtiska
industrin, och de ser det som fullt möjligt att nå liknande
resultat genom att satsa på de elektroniska
informationsnäten, finansierat exempelvis med medel ur
den strategiska forskningsfonden. Sverige skulle kunna bli
den ledande nationen i Europa att införa och använda
höghastighetsnät. De pekar på SIREN-projektet, som är ett
försök att skapa ett lokalt höghastighetsnät inom
Stockholmsregionen, vilket skulle kunna förverkligas till
rimliga kostnader.
Universitetskanslerns förslag kan ses som en
vidareutveckling av vårt förslag i förra årets motion, och
Stockholmsregionen med dess speciella förutsättningar i
fråga om tillgången till elektronikindustri och den utbredda
användningen av elektronik och data i näringsliv, samhälle
och hushåll är en naturlig utgångspunkt för att starta
utvecklingen av en svensk ''electronic highway'' som den
första länken i ett nätverkssamhälle.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett skyndsamt
initiativ i detta syfte.
Utbildning, kunskap, forskning -- avgörande för
Sveriges framtid
I förra årets motion lade vi under denna rubrik fram ett
antal förslag till konkreta satsningar. Några av dessa --
Näringslivshögskola Syd, Fysikcentrum, studentbostäder
m.m. i Vetenskapsstaden vid Brunnsviken och upprustning
av Karolinska Institutets laboratorier och campus i Solna --
har regeringen och riksdagen sedermera stött och fattat
beslut om.
Vårt förslag om en samlad lärarhögskola i Södertälje har
dessvärre avvisats efter beklagliga turer i
riksdagsbehandlingen. Frågan har därefter lagts på is. I
stället för en snabb byggstart av bra lokaler i Södertälje, får
Lärarhögskolan nu vänta ytterligare på besked och därmed
tvingas stanna kvar i sina nuvarande dåliga lokaler. Det är
den sämsta tänkbara situationen för HLS.
I stället för att sätta i gång nödvändiga arbeten i
nuvarande lokaler har regeringen åter aktualiserat
lokaliseringsfrågan. En förläggning i Södertälje är enligt vår
mening en bra lösning både för Stockholmsregionen och för
hela södra Mälardalen. Därför anser vi att riksdagen bör
besluta att Högskolan för Lärarutbildning (HLS) ska
lokaliseras till Södertälje.
Två andra av våra förslag -- Centrum för fördjupad
forskarutbildning för central- och östeuropeiska forskare
vid Novum i Huddinge samt Centrum för kommunikation,
kognition och logistik där -- har förts vidare i utredningar
inom landstinget och hos berörda parter, och vi lägger på
nytt samma förslag.
Skälet för ett Centrum för fördjupad forskarutbildning
för central- och östeuropeiska forskare har samband med
vårt ansvar för att dessa länder får rimliga möjligheter att
utveckla egna forskningscentra av hög kvalitet. De skulle
genom ett sådant centrum vid Novum få direkt tillgång till
biomedicinskt orienterad forskning på högsta
internationella nivå.
Skälen för ett Centrum för kommunikation, kognition
och logistik har stärkts väsentligt sedan vi lade fram
förslaget. Vi hänvisar dels till universitetskanslerns
ovannämnda förslag dels till den pågående utvecklingen av
högre utbildning och forskning vid Novum.
Landstinget har beslutat att samla sin hälsohögskola
(f.d. vårdhögskola) till Novum i stället för att som nu ha den
utspridd på fem olika adresser i Stockholmsområdet. I
samband därmed struktureras den om och knyts närmare
den akademiska utbildning och forskning som redan finns
vid Novum med främst Karolinska Institutet men också
Universitetet i Stockholm och KTH som huvudmän.
Universitetsstyrelsen har uttalat sig för att ett nytt
universitet tillskapas i regionens södra delar, eftersom
Frescatiområdet efter ett fåtal kompletteringar måste
betraktas som fullbyggt. Det är emellertid en lång process
att bygga upp ett nytt universitet, och landstinget har
beslutat utreda ett universitetscenter som en lämplig
utvecklingsform. Tanken är att staten och landstinget
gemensamt skulle utgöra huvudmän för universitetscentret,
som skulle dels erbjuda service för högskoleutbildningen
och studenterna i området, dels ta initiativ till den fortsatta
utvecklingen genom utredningar om nya utbildningar och
forskningsfält, förslag om finansiering etc.
Hälsohögskolan blir tillsammans med redan befintlig
högre utbildning och forskning vid Novum och i övriga
Södertörnskommuner kärnan i en helt ny akademisk miljö
i södra Stockholmsregionen. Genom kombinationer över
högskole- och fakultetsgränser, och genom en satsning på
elektronik och data och internationella nätverk kan en för
Sverige helt ny profil utvecklas inte bara för vård- och
omvårdnadsområdet med inriktning mot förnyelse och
förändring utan också mot ny pedagogik och nya
kommunikationer mellan människor. Med ett Centrum för
kommunikation, kognition och logistik stärks denna
förnyelse.
Stockholmsregionens näringsliv är, som anförts,
kunskapsorienterat och kräver tillgång till välutbildad
arbetskraft och närhet till forskningsinstitutioner. Detta
gäller inte minst näringslivet i länets södra delar, men dessa
hämmas särskilt mycket av obalansen i utbudet på högre
utbildning och forskning i regionen. I den södra länsdelen
finns hälften av länets ungdom i högskoleåldrarna men bara
en tiondel av utbildningsplatserna. Obalansen har också lett
till att övergången från gymnasieskola till högskola är
mycket låg på Södertörn, långt lägre än i den övriga
regionen och i samtliga nordiska huvudstadsregioner.
Det är ett allvarligt slöseri med mänskliga resurser och
ställer samtidigt till med svårigheter för vårt alltmer
kunskapsberoende näringsliv. Novum och Huddinge
universitetssjukhus har på landstingets initiativ tillkommit i
trafikknutpunkten Stockholm syd för att ge ungdomen på
Södertörn och i hela södra Mälardalen bekväm tillgång till
högskoleutbildning och forskning. Detta är inte bara ett
regionalt och kommunalt utan även ett nationellt intresse.
När nu landstinget fortsätter sina satsningar genom den
samlade hälsohögskolan vid Novum och utredningarna om
ett nytt universitetscenter där, bör regeringen ge dessa
ansträngningar ett starkt stöd.
FN-organ och EU-organ
Stockholmsregionen måste sålunda befästa och utveckla
sin roll som norra Europas centrum för högteknologi,
utbildning och forskning. Forskning kring mänsklighetens
stora överlevnadsfrågor är ett forskningsfält, där regionen
har goda möjligheter att hävda sig.
Det gäller dels i det globala perspektivet, där jord,
vatten och luft är centrala, dels i mer vardagliga
sammanhang, där olika former av källsortering,
återanvändning och energihushållning är exempel. I en
sådan omgivning bör också ett FN-organ för vatten- och
luftvårdsfrågor kunna finna sig väl till rätta. Regeringen bör
därefter verka för att ett sådant organ lokaliseras till
Stockholm.
Stockholm har genom Sveriges insatser i det globala
miljövårdsarbetet skaffat sig internationell respekt, och
Stockholm Environment Institute kan ge inspiration för ett
FN-engagemang.
Det är också angeläget att den europeiska integrationen
utvecklas på olika sätt. Inte minst gäller det att få till stånd
en ökad andel utländska investeringar och etableringar.
Ett sätt att stärka Europaintegrationen är att -- vid ett
svenskt EU-medlemskap -- verka för att få ett EU-organ
etablerat i Stockholm. Det är angeläget att förberedelser för
ett sådant arbete inleds.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad nationell
strategi och strukturplan för näringslivet i
Stockholmsregionen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag baserade på
Storstadsutredningens betänkande i fråga om att motverka
den sociala segregationen,
3. att riksdagen hos regeringen begär utredning av
möjligheten att som stöd för små och medelstora företag i
Stockholm inrätta ett projekt ''teknikimportchef att hyra''
och en organisation för hemmabaserat
kunskapsmäklarskap i en alltmer internationaliserad
marknad, 1
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
möjligheten att inrätta flera fristående ''think tanks'' för
långsiktig okonventionell samhällsanalys,2
5. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt
initiativ för att utveckla elektroniska höghastighetsnät med
stor kapacitet för universitet, högskolor,
forskningsinstitutioner och teknikorienterade företag i
Stockholmsregionen,3
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att järnvägen Stockholm--Arlanda bör förlängas till
Uppsala och inordnas i det samlade regionaltågsprojektet i
Mälardalen,3
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättande av ett universitetscenter vid Novum i samarbete
med landstinget m.fl.4
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd för
inrättande av att Centrum för fördjupad forskarutbildning
för central- och östeuropeiska forskare vid Novum,4
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd för
inrättande av ett Centrum för kommunikation, kognition
och logistik vid Novum,4
10. att riksdagen hos regeringen begär att så stora delar
som möjligt av förslaget om en samlad lärarhögskola i
Södertälje genomförs,4
11. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för
etableringar av FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor i
Stockholm,5
12. att riksdagen hos regeringen -- vid beslut om ett
svenskt EU-medlemskap -- aktualiserar frågan om ett EU-
organ till Stockholm med berörda EU-institutioner.5

Stockholm den 25 januari 1994

Mats Hellström (s)

Oskar Lindkvist (s)

Sten Andersson (s)

Maj Britt Theorin (s)

Bengt Lindkvist (s)

Kristina Persson (s)

Lars Ulander (s)

Sylvia Lindgren (s)

Thage G Peterson (s)

Anita Johansson (s)

Sören Lekberg (s)

Eva Johansson (s)

Björn Ericson (s)

Ines Uusmann (s)

Pierre Schori (s)
1 Yrkande 3 hänvisat till NU

2 Yrkande 4 hänvisat till FiU

3 Yrkandena 5, 6 hänvisade till TU

4 Yrkandena 7--10 hänvisade till UbU

5 Yrkandena 11, 12 hänvisade till UU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09
Yrkanden (24)