med anledning av skr. 2012/13:154 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning – en sammanfattning av Nationell strategisk rapport för Sverige 2012

Motion 2012/13:N15 av Jennie Nilsson m.fl. (S)

av Jennie Nilsson m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att stimulera besöksnäringen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell strategi för innovationsupphandling.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av det statliga riskkapitalsystemet.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att vidareutveckla kompetensplattformarna och att inrätta regionala utvecklingsråd.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att se över strukturfonderna i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder för offentlig service.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en ny bredbandsstrategi.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att inrätta en kapacitetsutredning för it-kommunikationer i Sverige.

Motivering

I skrivelsen lämnar regeringen en sammanfattning av Nationell strategisk rapport för Sverige 2012 – om Sveriges nationella strategiska referensram: En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 som lämnades till Europeiska kommissionen i december 2012. Sammanfattningen fokuserar på de fyra prioriterade insatsområdena i den nationella strategin och hur genomförandet och resultatet sett ut mellan 2009 och 2012. De fyra områdena berör innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Förutom prioriteringarna redovisas också utvecklingen inom områdena kommersiell och offentlig service, hållbar utveckling samt territoriellt perspektiv.

Vi delar i allt väsentligt regeringens beskrivning av de svenska regionernas stora framtidsutmaningar som redovisas i den nationella strategin för regional tillväxt. Vad vi däremot starkt vänder oss mot är den uppenbara avsaknaden av operativa åtgärder för att nå målen för den regionala tillväxtpolitiken och de prioriteringar som nämns i strategin. Vi konstaterar också att denna skrivelse inte på något sätt är representativ för den politik som regeringen fört under mandatperioden.

Vi vill utveckla hela landets tillväxtpotential. En sådan politik för regional tillväxt måste innehålla åtgärder som förbättrade stöd till näringslivsutveckling, fungerande regional kompetensförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service liksom riskkapital och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. I den här motionen presenterar vi ett urval av de nu mest aktuella åtgärder som vi anser att regeringen måste vidta för att rusta de svenska regionerna för de enorma utmaningar som väntar under det kommande halvseklet.

Innovation och förnyelse

Vårt land erbjuder fantastiska möjligheter till upplevelser av olika slag. Vi har en storslagen natur, rikt kulturarv och kulinarisk höjd. En strategisk satsning kring den svenska besöksnäringen skapar inte bara arbetstillfällen och genererar inkomster utan positionerar också Sverige internationellt. Därför vill vi lyfta fram besöksnäringens möjligheter att skapa nya arbetstillfällen över hela landet. Visit Sweden, som ägs av staten och organisationen Svensk Turism, har till uppdrag att marknadsföra Sverige som destinationsland och att utveckla svenska destinationsplatser. Bolaget har haft ett tillfälligt anslag på 50 miljoner kronor mellan 2009 och 2012 från statens sida. Vi föreslår att stödet permanentas så att marknadsföringen av Sverige ska kunna hålla den nivå den har i dag. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Det finns en stor potential i att förbättra upphandlingen av externa varor och tjänster. Upphandlingsutredningen beräknar den offentliga upphandlingen till mellan 480 och 580 miljarder kronor per år, och identifierar ett antal problem. Ett av dessa är att upphandlingskompetensen inte är ledande i alla kommuner och landsting. Många upphandlare är osäkra på i vilken utsträckning de får ta hänsyn till andra kriterier än kostnad, och uppföljningen är i många fall bristfällig. Detta i kombination med att offentlig upphandling ofta sker inom svåra upphandlingsområden (t.ex. skola, omvårdnad, infrastrukturprojekt) gör att det är svårt att tro att svenska skattebetalare får bästa möjliga valuta för sina pengar. Därför vill vi upprätta en nationell strategi för innovationsupphandling. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Det är av största vikt att regeringen ser till att kapitalet i Inlandsinnovation och Fouriertransform kommer till användning i investeringar. Dagens ordning fungerar inte. Därför föreslår vi en översyn av det statliga riskkapitalsystemet så att det används på ett effektivare sätt. Det är allvarligt att 6 av 17 miljarder kronor i de statliga riskkapitalbolagen inte används till stöd för kommersialisering av innovationer. Systemet måste ses över i syfte att effektivisera statligt, riskvilligt kapital. Sverige är i stort behov av en politik som kan stödja förutsättningarna för att kommersialisera innovationer till produkter, som vi kan sälja på den internationella marknaden. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Det växande rekryteringsgapet och matchningssvårigheterna på arbetsmarknaden ställer stora krav på en politik med tydligt riktade åtgärder för förbättrad kompetensförsörjning. En förbättrad kompetensförsörjning är en viktig framtidsreform för ett Sverige med ökad konkurrenskraft och fler jobb.

Sedan länsarbetsnämnderna lades ned 2007 har det saknats en tydlig regional aktör inom arbetsmarknadspolitiken. Kompetensplattformarna tillkom 2010 med uppdraget att stärka det regionala samarbetet när det gäller kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Huvudman för kompetensplattformarna är de 21 organ som ansvarar för det övergripande tillväxtarbetet i regionerna. Sammanfattningsvis är den huvudsakliga uppgiften för plattformarna att förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att utöka kunskapsunderlaget och få involverade aktörer att jobba närmare varandra. Regeringens uppdrag innebar dock ett brett mandat men inga ekonomiska resurser eller maktmedel.

Regeringen har inte varit beredd att tillföra dagens kompetensplattformar vare sig verktyg eller resurser, vilket innebär att plattformarna inte ges möjlighet att snabbt verka för en bättre kompetensförsörjning i regionerna. Projektorienteringen skapar dessutom en skakighet som inte är önskvärd. Effekten har till och med blivit att man i flera regioner inte kunnat bedriva någon riktigt meningsfull verksamhet. Detta är allvarligt.

För att stödja det regionala innovationsklimatet föreslår vi att det inrättas regionala utvecklingsråd, vars huvuduppgift är att samordna det regionalpolitiska arbetet mellan offentlig sektor, högskola, det lokala näringslivet och parterna för att underlätta innovationer och kompetensförsörjningen i Sverige. Inom ramen för de regionala utvecklingsråden kommer kompetensplattformarna att få en stor betydelse. Även om arbetet med kompetensplattformarna nått olika långt i olika regioner växer nu strukturer fram som kan innebära en bra grund för att stärka arbetet med regional utveckling och kompetensförsörjning. Vi menar att det finns starka skäl att fortsätta att vidareutveckla kompetensplattformarna, inom ramen för de regionala utvecklingsråden, för att därmed stärka möjligheterna att klara kompetensförsörjningen och stänga rekryteringsgapet i Sverige. Detta ska riksdagen tillkännage för riksdagen.

Vi socialdemokrater vill uppmärksamma den viktiga betydelsen som strukturfonderna har för att stimulera den regionala tillväxten i Sverige. Projekt som bedrivs inom ramen för dessa program syftar till att påverka förutsättningarna för regional tillväxt. Att förenkla administrationen är därför ett nödvändigt steg för att projekten ska bli verklighet. Riksrevisionen har funnit att regeringens åtgärder inte har varit tillräckliga för att underlätta administrationen för strukturfonderna. Vi anser därför att riksdagen bör ge ett tillkännagivande till regeringen om att upprätta en tidsplan i syfte att genomföra de åtgärder som Riksrevisionen föreslår för att lösa de administrativa problemen för strukturfonderna samt att åtgärderna ska vara på plats innan den nya programperioden för fonderna inleds 2014.

Tillgänglighet

Regioner står inför stora utmaningar som berör tillgänglighet på offentliga och privata tjänster. På många håll runt om i Sverige blir det allt längre till närmaste butik, mack eller serviceställe. På många orter blir det därför svårare för de små företagen att klara sin vardag och utvecklas. Det är en oroväckande utveckling att samhällstjänster urholkas i de områden som kan behöva dem mest. Därför bör statliga myndigheter ha som uppdrag att trygga tillgängligheten till grundläggande offentlig service. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen.

I dag finns märkbara brister i mobiltäckningen. Många upplever också försämringar i takt med att terminaler, datorer och smarta telefoner erbjuder allt fler tjänster. För de som arbetar i hemtjänsten och kör ensamma i glesbygden är en mobiltäckning nödvändig. För de som jobbar i skog och mark och längs kusterna är det ett arbetsmiljöproblem att inte kunna vara i kontakt med omvärlden. Men det skapar även svårigheter för friluftsliv, jakt och fiske, båtliv, turist- och besöksnäringen.

Bredbandstillgängligheten är viktig oavsett var i Sverige man bor och oavsett om man bor i flerfamiljshus, radhus, villa eller i en fastighet på landsbygden. Hög hastighet i it-infrastrukturen är helt avgörande för såväl privatpersoner, hushåll och företag som offentliga förvaltningar i hela landet. Tekniken kan exempelvis underlätta människors tillgång till information om vård och omsorg i områden där man inte klarar av att tillhandahålla en adekvat offentlig service. Vi ser ett tydligt samhällsansvar där marknaden inte klarar detta. Det behövs en ny bredbandsstrategi där målet bör vara att alla hushåll och företag ska ha 100 Mbit/s 2020.

Det finns också anledning att se över möjligheterna att inrätta en kapacitetsutredning för it-kommunikationer i Sverige. Likt Trafikverkets kapacitetsutredning för järnvägen och hela transportsystemet kan en kapacitetsutredning ge ytterligare kunskap om hur it-kommunikationerna kan förbättras i Sverige.

Stockholm den 5 juni 2013

Jennie Nilsson (S)

Carina Adolfsson Elgestam (S)

Krister Örnfjäder (S)

Börje Vestlund (S)

Karin Åström (S)

Ann-Kristine Johansson (S)

Ingela Nylund Watz (S)

Ingemar Nilsson (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2013-06-05 Bordläggning: 2013-06-10 Hänvisning: 2013-06-11
Yrkanden (8)