Studieekonomi

Motion 1996/97:Ub705 av Margitta Edgren m.fl. (fp)

av Margitta Edgren m.fl. (fp)
1 Inledning
En människa rustad med kunskap är en människa som lättare
kan förstå sin omvärld, värdera sina intryck och forma sitt
eget liv. Kunskap ger också bättre förmåga att kritiskt
granska och sortera information. Kunskap stärker den
enskilda individen att ta makten över sitt eget liv och att
utvecklas. Liberaler har alltid kämpat för fri tillgång till
information och för en utbildningspolitik som syftar till att
höja utbildningsnivån för alla. Vi föds med olika begåvning
och växer upp med olika sociala och ekonomiska
förutsättningar. Det är en av välfärdsstatens främsta uppgifter
att se till att alla människor ges likvärdiga möjligheter till en
god utbildning. Syftet med studiestödet måste vara att ge
enskilda individer ekonomisk möjlighet att förverkliga sina
utbildningsambitioner. Det fyller därmed en viktig funktion
som en del av utbildningspolitiken. Även om det finns goda
argument för att höja bidragsnivån i studiemedlen, medger
inte det statsfinansiella läget detta. Folkpartiet liberalernas
vision om 50 % i bidrag och 50 % i lån vid eftergymnasiala
studier kvarstår dock.
2 Social snedrekrytering
Vid införandet av det första omfattande
studiemedelssystemet 1965 utökades möjligheterna till högre
utbildning även för de individer som inte hade egna
ekonomiska möjligheter att finansiera sina studier. Att
komma till rätta med den sociala snedrekryteringen har varit
en av huvuduppgifterna för de studiemedelsreformer som
genomförts sedan dess. Tyvärr har inte de reformer som
genomförts efter 1965 haft tillräckligt god effekt på den
sociala snedrekryteringen till högre studier. Mycket talar för
att orsakerna till den sociala snedrekryteringen grundläggs
betydligt tidigare. Ett syfte med gymnasiereformen var att
göra alla gymnasieprogram högskolemässiga. Emellertid har
de högre kraven i gymnasieskolan inneburit problem för de
elever som inte haft tillräckliga baskunskaper med sig från
grundskolan. Slutsatsen bör alltså vara att reformer för att
komma åt den sociala snedrekryteringen till högre utbildning
i första hand bör rikta in sig på grundskola och gymnasium.
Folkpartiet liberalerna har i flera år arbetat för att
skolpliktsåldern ska sänkas till sex år och att grundskolan
samtidigt blir tioårig. Även det pedagogiska inslaget i
förskolan behöver stärkas, inte minst för att skapa bättre
förutsättningar för de barn som inte får tillräcklig stimulans
hemifrån.
3 Utbildning ger välstånd
Utbildning är normalt sett lönsam för både individen och
samhället. Det är därför rimligt att risktagandet delas mellan
stat och individ. För att det livslånga lärandet ska kunna bli
verklighet krävs att studiestödet anpassas efter de krav på
kontinuerlig kompetenshöjning och kompletterande
utbildning som redan nu är en realitet i arbetslivet.
Betydelsen av högre utbildning och forskning blir allt tydligare och
kunskap en allt viktigare faktor för länders konkurrenskraft och därmed för
befolkningens möjligheter att öka eller behålla det välfärdssystem vi tycker är
rimligt. Genom internationalisering och informationsteknikens genombrott
förändras samtidigt de villkor som gällt för Sverige som kunskapsnation. Ett
samhälle under snabb och ständig förändring ställer nya krav på
medborgarna. När kunskapsmassan växer mycket snabbt blir förmågan till
förnyelse av kunskap viktigare än någonsin. Breda kunskaper och förmågan
att lära nytt kommer att bli honnörsord i framtiden. En generellt hög
utbildningsnivå hos medborgarna blir ett grundläggande krav på ett land som
vill värna om sin konkurrenskraft och utveckla sitt välstånd.
Internationella jämförelser visar på behovet av att ytterligare stärka
utbildningsnivån. Om man till utbildningen vid universitet och högskolor
lägger annan eftergymnasial utbildning uppgår den andel av varje
ungdomsgeneration som i Sverige påbörjar någon form av eftergymnasial
utbildning till mindre än 30 procent. Det är en betydligt lägre andel än våra
konkurrentländer. Det är därför ett mål för Folkpartiet liberalerna att minst 50
procent av varje årskull gymnasieelever i framtiden skall gå vidare till någon
form av eftergymnasiala studier.
Utbildningsnivån i Sverige är - tvärtemot vad många föreställt sig - inte i
världsklass. Men den måste bli det. Kunskap och kompetens måste prioriteras
och premieras. Arbetsmarknadspolitik och trygghetssystem har inte alltid de
inbyggda drivkrafter till arbete och utbildning som en sund ekonomi kräver.
Det finns också ett allmänt värde i en hög utbildningsnivå med stor bredd i
befolkningen. Kunskap ger bl a större förmåga att ta till sig och värdera
information. Det är inte minst viktigt för en väl fungerande demokrati.
Bildning är också nyckeln till ett bredare kultur- och själsliv. Värdet att
kunna läsa och förstå en dagstidning, hinna med att läsa textade tv-program
eller förmåga att kunna läsa en sagobok för sina barn går inte att mäta i
pengar, men har trots detta ett oerhört värde.
4 Bristerna i nuvarande
studiemedelssystem
Nuvarande studiemedelssystem har en rad brister, därom
råder politisk enighet. Höga räntenivåer och ofta låg
återbetalningstakt kommer att leda till att allt fler inte
kommer att hinna betala tillbaka sina studieskulder innan de
avskrivs vid 65-års ålder. Detta kommer i framtiden att leda
till omfattande avskrivningskostnader i miljardklassen för
staten. Dessutom leder nuvarande system till ett oacceptabelt
godtycke eftersom somliga får sina studielån avskrivna och
andra får återbetala dem fullt ut. Nuvarande samlade studie-
stöd är också behäftat med andra brister. Eftersom de
ekonomiska villkoren varierar kraftigt mellan de olika
studiestödssystemen uppstår ofta orättvisor mellan enskilda
studenter.
4.1 Den senaste
studiestödsutredningen
För att komma till rätta med bl a detta tillsattes en ny
parlamentarisk utredning hösten 1994. I juni 1996
överlämnade Studiemedelsutredningen sitt betänkande till
regeringen. Utredningen föreslår ett mer generellt och
sammanhållet studiemedelssystem. Det kan åtminstone bidra
till att undanröja problemet med de hittillsvarande
orättvisorna som rått mellan olika studenter vad avser
studiefinansiering. Det är den enskildes motivation som i
första hand ska avgöra valet av utbildning.
Studiemedelssystemet måste vara ett medel för att denna
studieambition ska kunna förverkligas. Utbildningssystemet
får aldrig i första hand bli en arbetsmarknadsåtgärd för att
kortsiktigt dölja en hög arbetslöshet, utan måste grundas på
långsiktiga utbildningspolitiska mål, rättvisa och sunda
incitament. För den enskilde måste valet att studera i största
möjliga utsträckning byggas på motivation och fritt val.
Därför delar vi inte regeringens uppfattning om att studiestöd
i sig ska verka rekryterande.
4.2 Det måste löna sig att studera
Det finns flera skäl till varför det under en lång tid i Sverige
varit så att en förhållandevis låg andel av befolkningen gått
vidare till en högre utbildning. En  grundläggande orsak till
detta är att högre studier kommit att löna sig för dåligt. Det
är inte alla som vill skuldsätta sig utan att veta att den
investering man gör för lånade pengar även ger en hygglig
ekonomisk utdelning. Naturligtvis finns det fler skäl att
studera än att det kan ge högre lön. Men om det ekonomiska
utfallet av en vidareutbildning är noll eller rent av negativt
blir det färre som kan och vill ta steget. Ofta förbigås en nog
så viktig aspekt på detta problem, nämligen skattesystemets
utformning. Den socialdemokratiska regeringen har
emellertid urholkat denna princip genom att höja
marginalskatten genom den s k värnskatten. För många
akademiker tillkommer dessutom återbetalning av
studiemedel, som för den enskilde i praktiken innebär
ytterligare marginaleffekter. Högre utbildning har bara
genom denna förändring i beskattningen blivit mindre
lönsam. Folkpartiet liberalerna föreslår därför i sin
ekonomiska motion att värnskatten ska avskaffas. För att
kunskapsförsörjningen i Sverige skall kunna möta framtidens
krav, krävs att lönebildningen, skattesystemet, de olika
bidragssystemen m m ges en sådan utformning att kunskap
och kompetens premieras.
4.3 CSN
Det bör, så långt det är möjligt, råda konkurrens även i
hanteringen av
studiemedel. Efter det att en student beviljats studielån, bör
möjligheten öppnas för fler än CSN att hantera
utbetalningsförfarandet. Även om det troligtvis inte finns
några stora ekonomiska vinster att göra för t ex banker och
försäkringsbolag, kan det finnas ett intresse av att knyta nya
kundkontakter bland de studerande. En utveckling av
servicetjänsterna till gagn för låntagarna skulle också kunna
vara tänkbar.
4.4 Individuellt val av lånenivån
Folkpartiet anser att det är viktigt att varje student vid
ansökningstillfället erhåller grundlig information från CSN
om villkoren för återbetalning av erhållna studielån. Det ska
klart framgå att studielån ska återbetalas. Det är också viktigt
att studenten själv ges möjlighet att ange önskat lånebelopp
upp till maxnivån. I bästa fall kan detta bidra till att
studenten inte av "slentrian" ansöker om högsta tillåtna
lånebelopp, utan gör ett mer  medvetet val av lånenivå.
4.5 Barntillägget
Det särskilda vuxenstudiestödet har gjort det möjligt för
många människor att via komvux läsa in grund- och
gymnasieskolan. Inte minst gäller detta kvinnor.
Barntillägget i vuxenstudiestödet har varit särskilt viktigt för
ensamstående föräldrar med barn. När en majoritet i
riksdagen avskaffade barntillägget hävdades det att
studiemedelssystemet inte bör hantera försörjningsfrågor av
denna karaktär. Vi anser dock att regeringens
fördelningspolitik på ett orimligt hårt sätt drabbat just
ensamstående med barn. Vi redogör för detta ytterligare i vår
motion vuxenutbildning.
4.6 Högre fribelopp
Det finns inget fel i att människor som vill och kan drygar ut
sina studiemedel genom arbete. För många är detta också en
förutsättning för att klara av sin försörjning under
studietiden. Arbete måste alltid löna sig. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med ett förslag på ett nytt
studiemedelssystem. Vi anser att ett sådant förslag måste
innehålla en höjning av fribeloppsgränsen. Fribeloppet vid
heltidsstudier är för närvarande 150 procent av basbeloppet
per år. Folkpartiet anser att denna gräns snarast det blir
ekonomiskt möjligt borde höjas till minst 200 procent av
basbeloppet per år.
4.7 Krav på studieresultat - ett PPP-
system
Folkpartiet föreslår att ett s k peng-per-poäng-system införs
för högskoleutbildningar. Till skillnad från skärpningar av
kraven på studieresultat fungerar PPP-systemet som en morot
istället för en piska. Fördelarna med ett PPP-system är
många. Ett PPP-system är bl a mer rättvist då staten inte
premierar långsamma studier med mer bidrag än vad är fallet
för de elever som klarar sina studier inom den tidsram som
kursplanen anger.
4.8 Utbildningskonton
Ett helt nytt system behövs för att människor skall kunna
finansiera bl a vidareutbildning. Ett sådant system är vad
som brukar kallas kompetenskonton. Det innebär att
människor skulle ges en möjlighet att på gynnsamma villkor
spara och låna pengar för att vidareutbilda sig. Den anställde
skulle då kunna komplettera sin utbildning även på andra sätt
än dem som arbetsgivaren är beredd att räkna som
personalutbildning. Dessutom borde det nuvarande
avdragsgilla pensionssparandet kunna breddas till ett
"pensions- och utvecklingssparande" där det blir möjligt att
upp till en viss gräns ta ut pengar före pensioneringen för att
möjliggöra bl a utbildning. Det avdragsgilla maxbeloppet
höjs till ett basbelopp per år. Om de fackliga
organisationerna vill bredda avtalspensionerna på samma
sätt, möjliggörs det genom regeländringar. Individer mellan
30 och 55 år bör ges möjlighet att låna av det allmänna
pensionssystemet för att använda till kompetensutveckling
eller att starta ett eget företag. Förslagsvis kan man få ta ut
60  % av sin årslön. I gengäld reduceras individens
ålderspension med motsvarande belopp. Den som tagit ut ett
pensionsår i förväg kan återvinna denna pensionsrätt genom
sparande, antingen i en privat pensionsförsäkring eller
genom ökade avgifter till det reformerade ATP-systemet.
Såsom studier avses heltidsstudier vid universitet, högskolor,
gymnasium och komvux. Motsvarande gränser tillämpas
redan av CSN i dagens studiestödssystem. I en särskild
motion utvecklar vi ytterligare vår syn på utbildningskonton.
5 Förändringar i
budgetanslagen
I detta avsnitt redogörs för de förändringar som tekniskt
berör utgiftsområde 15 Studiestöd i prop. 1996/97:1. De
besparingar som föreslås nedan innebär att vi kan genomföra
satsningar på utbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning. Dessa satsningar argumenterar vi
för i vår motion om högre utbildning.
  Folkpartiet har redan tidigare avvisat det s k NT-arvodet. Vi menar att
samma studiefinansiella villkor måste gälla för alla som studerar på
högskolor och universitet. Vi föreslår därför att anslagsposten A 7 utgår
helt.
  Det s k särskilda vuxenstudiestödet till studerande vid vissa natur-
vetenskapliga och tekniska utbildningar inom utgiftsområde 15 vill vi
ska utgå. Vi har tidigare föreslagit att studiestödet för de s k YTH-
utbildningarna skall tas bort. Anslagsposten A 3 föreslår vi därför
sammanlagt minskas med 64 miljoner kronor.
  Vidare vill vi att regeringens förslag till anslag för s k basårsstipendier
inom komvux skall utgå. Detta innebär att vi minskar anslagsposten
A 1 med 40 miljoner kronor.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grunderna till den sociala snedrekryteringen till högre utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om underliggande orsaker till den låga andel av befolkningen som går
vidare till en eftergymnasial utbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av konkurrens i administrationen av
studiemedelssystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningar för att göra ett medvetet val av lånenivå för
studiemedel,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett system med studiemedel i proportion till antal avklarade
poäng,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetens- och utbildningskonton för ett livslångt lärande,
7. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning:
Anslag
Regeringens
förslag
Anslags-
förändring
A 1 Studiehjälp m.m.
1 921
405
- 40 000
A 3 Vuxenstudiestöd m.m.
4 721
951
- 64 000
A 7 Särskilt
vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa
naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar
525 571
- 525 571
Summa för utgiftsområdet

7 168

927

- 629 571
Stockholm den 7 oktober 1996
Margitta Edgren (fp)
Ola Ström (fp)

Siri Dannaeus (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)