Studiestödet

Motion 1996/97:Ub706 av Inger Davidson m.fl. (kd)

av Inger Davidson m.fl. (kd)
Utbildnings- och forskningspolitik kan inte begränsas till
frågor som rör det akademiska livet, utan måste backas upp
av en politik som rör studenternas sociala och ekonomiska
villkor. Den studiesociala delen av utbildnings- och
forskningspolitiken måste präglas av en helhetssyn och ta
hänsyn till studentens totala situation, samt stimulera den
enskilde att inte bara påbörja utan också slutföra sina högre
studier. Det ligger både i den enskildes och i samhällets
intresse.
Tillsammans med god studie- och arbetsmiljö är ekonomiska och sociala
villkor viktiga förutsättningar för att studenterna ska trivas och lyckas med
sina studier samt för att en hög kvalitet på utbildningen ska kunna uppnås.
Tillgång till, alternativt bristen på, bra och billigt boende påverkar
studierna. Boendekostnaderna utgör idag ofta en stor del av den enskilde
studentens kostnader. Situationen är kaotisk på många håll. Den extra
satsningen på 50 miljoner kronor till studentbostäder är angelägen.
Studenterna måste också ges möjligheter till en välutvecklad förenings- och
fritidsverksamhet. Här är ofta tillgången på lokaler en avgörande faktor.
Studiesocial rådgivning samt kurativ och själavårdande verksamhet är också
viktiga inslag, inte minst med tanke på de nya grupper av studenter vi önskar
ska söka sig till högre utbildning. Här spelar studievägledningen,
studenthälsan och studentpräster och -pastorer en viktig roll.
Vi har ej vidare kommenterat dessa frågor i motionen - inte för att de ej är
viktiga, utan för att ansvaret många gånger ligger på utbildningsenheten
och/eller på kommunen. Riksdagen bör dock ta hänsyn till dessa faktorer när
man beslutar om högskolans expansion och vid utformningen av studiestödets
omfattning.
Studiestöd
Högre utbildning är en investering såväl för individen som
för samhället. Samtidigt ska studiefinansieringen göra det
möjligt för alla, oavsett bakgrund, att skaffa högre
utbildning. Studiestödssystemet bör vara så generellt som
möjligt och kunna accepteras av olika studerandegrupper.
Inte minst ur rekryteringssynpunkt är det viktigt att
studenterna uppfattar systemet som rimligt. För att
uppmuntra personligt ansvar måste systemet även vara
förutsebart. Den höga skulden, som dagens system ofta
medför för den enskilde, leder till att många studenter ger
upp hoppet och inte räknar med att kunna betala tillbaka sina
skulder. Detta urholkar förtroendet för systemet och
undergräver känslan av personligt ansvar för egna skulder.
En av de faktorer som mest avskräcker från högre studier har dessutom vid
många undersökningar visat sig vara just en hög studieskuld. Ungdomar från
studieovana hem är mest tveksamma till att skuldsätta sig. Kristdemokraterna
har länge pekat på att den höga skuldsättning som lånen idag leder till ökar
den sociala snedrekryteringen, något som Studiestödsutredningen också
konstaterar.
Kristdemokraterna avser naturligtvis att återkomma i studiestödsfrågan när
Studiestödsutredningens betänkande Sammanhållet studiestöd remiss-
behandlats och en proposition presenterats. Vi vill dock redan här framhålla
att ett av de viktigaste målen för en studiestödsreform bör vara att minska
skuldsättningen, och vi stödjer förslaget om att öka bidragets andel av
totalbeloppet. I flera av Europas länder, bland andra Danmark, Nederländerna
och Tyskland, är bidragets andel av totalbeloppet minst 50 procent.
Kristdemokraterna har tidigare motionerat om att det så kallade fribeloppet,
det vill säga det belopp man får tjäna under ett år utan att bidraget minskas,
borde höjas rejält eller avskaffas helt. Utredningens förslag går i detta
avseende åt rätt håll. Vi skulle dock vilja löpa linan helt ut och helst
avskaffa
inkomstprövningen helt. Detta för att ge studenterna möjlighet att påverka sin
ekonomi genom sidoinkomster.
Meritprövningen, det vill säga främst kraven på studietakt, bör utgå från en
rimlig studietakt, men också tillåta att man misslyckas en termin om man
tidigare visat goda studieresultat. Utredningens förslag går även i detta
avseende åt rätt håll. Den tidigare fyrpartiregeringen införde ett system i
vilket en viss studietakt förutsattes för att åtnjuta studiemedel. Vi vill
återupprätta detta system och föreslår således en besparing på 500 miljoner
för 1997 på området jämfört med regeringens förslag.
Förutom att dagens system leder till en stor skuldsättning blir åter-
betalningen omöjlig att beräkna och förutse. Som tidigare påpekats måste
systemet vara förutsebart för att skapa personligt ansvar för egna skulder.
Kristdemokraterna anser i princip att tillgängliga resurser i huvudsak bör
satsas på bidraget, så att stora lån inte behöver tas. Detta gör subventionerna
tydliga och bör verka rekryterande. Det gör också den enskildes lånebehov
och lånets utveckling mer förutsebart. Ett i stort sett osubventionerat lån
skulle dessutom signalera att lånet är en form av kompletterande finans-
ieringskälla som endast bör utnyttjas vid behov. Återbetalningen bör ske efter
förmåga till exempel genom att höginkomsttagare betalar en högre andel av
sin årsinkomst än låginkomsttagare.
Studiestödsutredningen såg det som en fördel att studenterna, också när det
gäller studier utomlands, fritt kan välja den utbildning som de bedömer sig ha
störst nytta av för sin kommande yrkesverksamhet och föreslår att de som
beviljats studiestöd för utlandsstudier även ska kunna beviljas ett bidrag
motsvarande hälften av eventuella studieavgifter. Kristdemokraterna anser att
möjligheterna att studera utomlands bör vara goda, inte endast ur den
enskildes perspektiv, utan även ur samhällets. Förutom argument som ökad
internationalisering klarar vi ju inte av att bygga ut högskolan i den takt vi
önskar utan att negativt påverka utbildningens kvalitet. Därför föreslår vi i
vår motion om högskolan en utbyggnadstakt som är något lägre än
regeringens förslag. Konsekvensen blir då att vi räknar med ett lägre antal
studerande med studiemedel än vad regeringen gör under perioden 1997-99
och anvisar därför ett anslag till utbildningssatsningen som är 400 miljoner kr
lägre än budgetpropositionen för 1997.
Kristdemokraterna anser att alla som studerar på en viss nivå inom
utbildningsväsendet bör ha rätt till likvärdigt stöd, och finner att vi från
Studiestödsutredningens sida fått stöd för denna hållning, liksom att de som
kompletterar grundskole- eller gymnasienivå bör få ett särskilt förmånligt
stöd.
Detta är lätt att motivera, men det är svårt att försvara att vissa grupper
inom högskolan ska få ett avsevärt förmånligare stöd än andra. Dessutom bör
de ekonomiska villkoren mellan studerande i ordinarie utbildningsväsende
respektive de som befinner sig i arbetsmarknadsutbildning inte avvika alltför
mycket från varandra. Vi föreslår ett återinförande av utbildningsbidrag med
låneandel för studerande i arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära
utbildningsväsendet och även för ungdomar under 25 år inom annan
arbetsmarknadsutbildning. Konsekvensen blir en besparing som beräknas till
700 miljoner kr för 1997.
Vi fortsätter att avvisa att gruppen vuxenstuderande inom högskolans
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar ska få finansiera sina studier
med särskilt vuxenstudiestöd för vuxna, svux. Att ha ett differentierat
studiestödssystem inom N/T-området, med utgångspunkt från ålder och
arbetslivserfarenhet är inte bara djupt orättvist, inte minst mot dem som läser
eller har läst naturvetenskap eller teknik med "vanliga" studiemedel, utan det
antyder även att regeringen betraktar andra kunskaper, till exempel inom
vård, undervisning och samhällsvetenskap som mindre nyttiga. Det kan vi
kristdemokrater inte ställa upp på. Vi anser också att de stipendier som ges ut
till godkända studenter inom kommunal och statlig vuxenutbildning inte är
rättvisa mot andra studenter och därför inte heller försvarbara. Kostnaden för
dessa stipendier beräknas till 40 miljoner kr för 1997.
Studiestödets utformning spelar en viktig roll när det gäller vuxna
människors möjligheter att studera. Den som hunnit bilda familj och har ett
försörjningsansvar kan inte frånsäga sig detta under studietiden. Regeringen
föreslår ett särskilt utbildningsbidrag som ska utgå i avvaktan på ytterligare
ställningstagande i studiestödsfrågan i första hand till personer mellan 25 och
55 år som är arbetslösa och saknar grundskole-, treårig gymnasiekompetens
eller motsvarande. För familjeförsörjare och särskilt för ensamstående med
barn är det tveksamt om detta framstår som ett realistiskt alternativ. Risken är
att många kommer att avstå från att påbörja en utbildning. Om detta visar sig
stämma bör regeringen återkomma med ett reviderat förslag till finansiering
för åren 1998 och 1999.
Sedan barntillägget i svuxa med kort varsel togs bort inför höstterminen
1995 har många tvingats avbryta sina studier som det i många fall krävts en
verklig viljeansträngning för att påbörja. Det gäller inte minst ensamstående
föräldrar, oftast kvinnor. Regeringen har inga planer på att återinföra
barntillägget. För många är det samma sak som att de inte kommer att våga
satsa på en utbildning. Kristdemokraterna menar att det är nödvändigt att
återinföra barntillägget i svuxa om utbildningssatsningen ska nå fram till dem
som regeringen upprepar att den i första hand vänder sig till. Annars finns det
risk för att många bara vågar satsa på utbildning under kort tid eller inte
alls.
Finansieringsfrågan för den enskilde kan bli en akilleshäl i
utbildningssatsningen. Vi anslår 100 miljoner kr till posten vuxenstudiestöd
för att återinföra barntillägget.
Social trygghet
Ekonomisk trygghet vid sjukdom, föräldraskap, vård av sjukt
barn, arbetslöshet etc. anses av de flesta vara en självklarhet.
Det stora flertalet svenskar har denna trygghet men det gäller
långt ifrån alla. Eftersom trygghetsförsäkringen ofta anknyter
till anställningsförhållanden står studenterna utanför.
Rimligtvis måste studenter ha rätt till i princip samma
grundtrygghet som förvärvsarbetande. Så långt det är möjligt
bör detta åstadkommas genom att generella system även
omfattar studenterna och ger dem samma skydd.
Särlösningar bör tillgripas först när det visar sig omöjligt att
lösa problemen på denna väg.
Studiestödsutredningen har i sitt arbete förutsatt att studiemedlen avses
vara ett renodlat studiesocialt stöd som förutsätter att studerande som har
särskilda behov till följd av till exempel handikapp eller försörjningsbörda får
ersättning från andra generella förmånssystem. Som redovisats ovan delar
Kristdemokraterna denna grundsyn, men är inte övertygade om att så alltid är
fallet idag. Utredningen tittade närmare på situationen för studenter med barn
samt hur bostadsstödet fungerar för studenter, men det finns andra frågor som
är viktiga under studietiden och förtjänar en översyn, till exempel frågan om
försäkring för arbetsskada.
Det finns också system där studier inte kvalificerar för trygghet.
Pensionssystemet, föräldraförsäkring och sjukförsäkring är exempel på
sådana områden.
Kristdemokraterna har tidigare motionerat om att en översyn av samtliga
dessa frågor bör göras och upprepar här det förslaget.
Vi har också utvecklat idén om s.k. personliga utbildningskonton, till vilka
yrkesarbetande skulle motiveras att avsätta medel för vidareutbildning genom
att skatteavdrag för dessa medel tillåts. Detta behandlas i vår skattepolitiska
motion.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett av de viktigaste målen för en studiestödsreform skall vara
att minska skuldsättningen, och om att öka bidragets andel av totalbeloppet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa inkomstprövningen för studielån,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en viss studietakt skall krävas för att studerande skall få
åtnjuta
studiemedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återbetalningen av studielån bör ske efter förmåga,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla som studerar på en viss nivå inom utbildningsväsendet bör
ha rätt till likvärdigt studiestöd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de som kompletterar grundskole- eller gymnasienivå bör få ett
särskilt förmånligt stöd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett återinförande av utbildningsbidrag med låneandel för
studerande i arbetsmarknadsutbildning,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett differentierat
studiestödssystem inom N/T-området med utgångspunkt från ålder och
arbetslivserfarenhet,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om stipendier till godkända
studenter inom kommunal och statlig vuxenutbildning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barntillägget i svuxa bör återinföras,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om social trygghet,
12. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd:
Anslag
Regeringe
ns förslag
Anslags-
förändring
A 1 Studiehjälp m.m.
1 921 405
-40 000
A 2 Studiemedel m.m.
9 485 430
-1 600 000
A 3 Vuxenstudiestöd m.m.
4 721 951
+100 000
A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar
-525 571
-525 571

Stockholm den 5 oktober 1996
Inger Davidson (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)

Åke Carnerö (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Ingrid Näslund (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Tuve Skånberg (kd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (24)