Svensk forskning och EU

Motion 1997/98:Ub469 av Gunnar Goude m.fl. (mp)

av Gunnar Goude m.fl. (mp)

Sverige har genom EU-medlemskapet fått ett nytt inslag i forskningspolitiken. EU styr avsevärda forskningsresurser tillbaka till medlemsländerna i form av forskningsanslag. EU fastlägger därvid vilka forskningsområden som skall prioriteras och ställer också en mängd villkor för att en ansökan skall kunna beviljas, t ex krav på antalet EU-länder som skall vara representerade i projektet. Reglerna för ansökan, bedömningar av ansökningarna, redovisningsplikten etc skiljer sig i flera väsentliga avseenden från vad som är brukligt vid svenska forskningsråd. Ett anslag från EU är som regel kopplat till krav på en ekonomisk motprestation, ofta av storleksordningen 50 procent. Denna del tas som regel från de forskningsmedel som svenska forskningsråd, fonder eller universitet disponerar.

EU:s forskningspolitik styr alltså på många sätt inriktningen av svensk forskning och indirekt också medelsanvändningen. De svenska forsknings­medel som binds upp genom deltagande i olika EU-projekt är av ungefär samma storleksordning som den totala kostnaden för all svensk grund­forskning, som finansieras genom statliga forskningsråd.

Sverige har, som litet land, ganska små resurser för forskning. Antalet kompetenta forskare inom landet är litet. Sverige har tidigare haft ett, i relation till sin storlek, omfattande vetenskapligt samarbete med den internationella frontforskningen över hela världen. Så har t ex forsknings­samverkan med amerikanska universitet varit omfattande. Man skulle ha förväntat sig att forskningssamarbetet med den växande universitets­forskningen i många länder i Asien och Sydamerika skulle ha utvecklats snabbare. Genom att en relativt stor andel av Sveriges forskningsresurser, ekonomiska såväl som personella, bundits upp i EU-projekt finns det en risk att andra utvecklingsmöjligheter hämmats, att tidigare forskningssamverkan med utomeuropeiska länder försvagats och att kvalitén i den inhemska forskningen sänkts.

Sveriges deltagande i den EU-styrda forskningen har nu pågått så lång tid att en utvärdering torde vara möjlig. En sådan utvärdering vore av stort värde för utformningen av den framtida, svenska forskningspolitiken. En utvärdering skulle ge underlag för en bättre planering av hur de medel som måste disponeras som motprestation för EU-anslag skall användas. Som läget nu är ligger denna mycket stora del av svenska forskningsmedel i stort sätt utanför den sektor som svensk forskningspolitik påverkar, t ex genom de riktlinjer för forskningspolitiken som svenska folket via riksdagen, enligt svensk demokratisk tradition, fattar beslut om.

Vi föreslår därför att Riksdagens revisorer får i uppdrag att utvärdera konsekvenserna för svensk forskning av deltagandet i EU:s olika forskningsprogram enligt vad som ovan anförts.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen ger Riksdagens revisorer i uppdrag att utreda vilka effekter på svensk forskning som deltagandet i EU:s forskningsprogram har haft och därvid speciellt uppmärksammar de typer av effekter som behandlats i motionen.

Stockholm den 6 oktober 1997

Gunnar Goude (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Barbro Johansson (mp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1997-10-06 Hänvisning: 1997-10-10 Bordläggning: 1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)