Sverige vidare mot IT-toppen

Motion 1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m)

av Carl Bildt m.fl. (m)
Sammanfattning
Senast år 2010 skall Sverige vara en av den globala
utvecklingens främsta nationer när det gäller varje del av
utnyttjandet av informationsteknologin. Skiftet från
industrisamhället till informationssamhället har gått fort. För
att Sverige inte skall komma på efterkälken i utvecklingen
måste politiken inriktas på tydliga målsättningar.
Informationsteknologin gör det möjligt för människor i hela världen att
snabbt jämföra priser och kvalitet på alla marknader. Det har aldrig tidigare i
människans historia varit möjligt att så enkelt följa den politiska utveck-
lingen och direkt påverka missförhållanden i ett land. I denna utveckling är
den viktigaste politiska uppgiften att skapa förutsättningar för Sverige att
utnyttja den nya tekniken.
IT-utmaningens verktyg är först och främst företagssamma och kreativa
människor. Det är därför en huvuduppgift att bereda vägen för människor
som vill och kan bidra till att Sverige växer in i informationssamhället.
Politiska beslut och program kan underlätta framväxten av de nya företag
och jobb som kommer att bära svenskt välstånd i det tjugoförsta århundradet.
I denna motion lägger vi fram förslag på åtgärder och program på fem
områden som är centrala för en snabb och balanserad tillväxt av infokom-
sektorn i Sverige.
- För det första handlar det om att påskynda utbyggnaden av nödvändig
infrastruktur. Snabb och säker kommunikation på Internet måste bli
tillgänglig för alla och därför lägger vi förslag om en bredbandssatsning i
hela Sverige.
- För det andra måste hela Utbildningssverige involveras i och hänga med
den snabba utvecklingen. Vi prioriterar därför bl.a. lärarutbildningen och
vill skapa kreativa miljöer för den högre utbildningen i bl.a.
Karlskrona/Ronneby.
- För det tredje måste förutsättningarna för företag och företagande bli
bättre i Sverige. Därför bör de flesta av Småföretagsdelegationens förslag
antas av riksdagen.
- För det fjärde skall lagstiftningen vara tydlig och vila på en stabil grund.
Vi avvisar därför bl.a. lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska
anslagstavlor och vill förhindra överdriven reglering av domännamn i
Sverige och utomlands.
- För det femte skall den offentliga sektorn anpassas till IT-samhället. Vi
föreslår bl.a. att offentliga myndigheter skall ha en strategi för webb-
baserad information och att IT-kommissionen skall ges en nystart.
Missade chanser
Sverige är ett land som är långt framme inom många delar av
informationsteknikområdet - såväl på forskningssidan som
på företagarsidan.
Under den borgerliga regeringen tillsattes en kommission för att främja en
bred användning av informationstekniken i Sverige. Tillsammans med andra
strategiska beslut, bl.a. avskaffandet av radio- och TV-monopolet och
avregleringen av telemarknaden, lades grunden till en väl fungerande
utveckling inom områden som media, informationsteknik och telefoni -
områden som på olika sätt börjat växa samman och utvecklas till en
dynamisk och snabbväxande "Infokom-sektor" i hela världen.
Den socialdemokratiska politiken de senaste fyra åren är kantad av
misstag, regleringar och politisk styrning som vittnar om stor okunnighet och
ointresse för forskning och företagande på framtida tillväxtområden.
Det f.d. statsrådet Ines Uusmanns herostratiska uttalande:"Internet är en
fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja
ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet" är ett
symboliskt uttalande som väl sammanfattar de fyra förlorade åren av
socialdemokratiskt styre.
Den socialdemokratiska politiken har hanterat frågor kring infokomsektorn
som om Sverige vore en sluten stat med en regering som helst skulle vilja
reglera mångfalden inom denna sektor. Exemplen är många. Statskontorets
svaghet för storskalighet och enhetlighet vid upphandlingen av ett system för
elektronisk handel för den offentliga sektorn är ett exempel som avslöjar att
man inte insett den nya teknikens möjligheter att kombinera heterogena och
decentraliserade system med krav på standardisering. Följden har blivit stora
fördröjningar, monopolliknande strukturer, minskat förtroende på marknaden
och stora förluster och fördyringar.
Satsningen på ett markbundet digitalt TV-nät är också ett exempel som
illustrerar regeringens strävan efter kontroll över programutbudet och efter
att politiskt få avgöra vilka kanaler som skall vara tillgängliga i etern och
vilka som skall censureras. Detta 2000-talets "Stålverk 80" visar med stor
tydlighet hur politiska regleringar leder till val av felaktig och föråldrad
teknik som ger så lite förbättringar för konsumenten att man kommer att
tvingas subventionera den tekniska utrustning som krävs för att kunna ta
emot markbunden digital TV i hemmet. Få konsumenter kommer att vilja
betala 5 000 kronor för en censurbox som enbart låter tittaren få bättre
bildkvalitet på det fåtal kanaler som passerat det politiska nålsögat. Någon
utökning av antalet kanaler och någon interaktivitet är det inte fråga om med
detta "stolpverk 2000".
Oviljan att fullfölja den borgerliga regeringens sista steg i avregleringen av
telemarknaden - att privatisera Telia - har inneburit att Sverige idag
tillsammans med Albanien och några få andra länder fortfarande har ett
statsägt nationellt teleföretag. Oviljan att privatisera Telia har sänkt värdet
på
Telia med i storleksordningen 10 miljarder kronor på ett år. Än värre är att
Telia p.g.a. det statliga ägandet hamnat rejält på efterkälken i en bransch som
i nuvarande skede konsolideras och globaliseras genom uppköp och
strategiska allianser. Få är de privata teleföretag som vill samverka med ett
statsägt och politikerstyrt telefonbolag.
Trots hård konkurrens kommer historien med stor sannolikhet att peka ut
finansminister Erik Åsbrinks ointresse och senfärdighet kring 2000-
problematiken som det största och dyraste misstaget av en socialdemokratisk
minister under förra mandatperioden. Upprepade försök från Moderata
samlingspartiet, bl.a. våra förslag om en 2000-general och andra påstötningar
för att snabbt gå från ord till handling, att få finansministern att inse
omfattningen av problemet har inte hjälpt. Så sent som våren 1998 avslogs
ett moderat förslag om att avsätta 100 miljoner kronor för att skyndsamt göra
något åt de mest överhängande problemen med millennieskiftet.
IT - en utmaning för
Sverige
Vår målsättning
Sverige skall vara ett ledande IT-land i världen. Senast år
2010 skall Sverige vara en av den globala utvecklingens
främsta nationer när det gäller varje del av utnyttjandet av
informationsteknologin. Detta möjliggörs genom att utveckla
människors och företags kreativitet. Källan till den dynamik
som behövs ligger i mångfalden. Särskilt betydelsefulla
områden är utvecklingsklimatet och utbildningen. På båda
dessa områden är den informationstekniska infrastrukturen
en förutsättning för framsteg.
Förändringarna i vår omvärld under 1990-talet, globaliseringen och den
teknologiska revolutionen, har inte gått Sverige förbi. Däremot har vi inte
haft förmågan att ta tillvara de fördelar som landet har för att kunna driva
utvecklingen vidare. Sedan 1994 har vi halkat efter och missat chanser för att
återta vår position som ett av världens rikaste länder.
I stället för avreglering, sänkta skatter, liberalisering och en målinriktad
Europapolitik har Sverige i fyra år gjort tvärtom. Det har också fått
konsekvenser för företagandet, inte minst i de nya och snabbt växande
branscher som är sammankopplade med informationsteknologin.
Politiken måste läggas om för att återge Sverige möjligheten och kraften
att tillvarata de möjligheter som IT-revolutionen erbjuder. Den omvandling
som vi nu ser sker underifrån och kommer utifrån. Politiken måste vara
utformad för att underlätta denna omvandling. I stället för att inrikta
politiken på regleringar, likformighet och stora nationella enhetsprogram
måste politiken göra det lättare för människor och företag att utvecklas i det
samhälle som nu successivt ersätter industrisamhället.
Politikens uppgift är därmed att forma de regler och ramar som ger styrka
och stadga åt den nya utvecklingen. Den skall också gå före och vara ett
föredöme när det gäller att visa på den nya utvecklingens alla möjligheter.
Politikens roll är inte att bygga framtiden, utan i stället att röja väg för den
företagsamhet och kreativitet som ständigt söker nya vägar och nya möjlig-
heter.
Globaliseringen
Globaliseringen av ekonomin och människors rörelser och
relationer ställer Sverige och den svenska politiken inför helt
nya utmaningar. I grunden är denna utveckling löftesrik.
De nya omvärldsvillkoren pekar mot en framtid som är mindre förutsebar
än det samhälle som gradvis viker undan. Föränderlighet, men också indi-
vidualitet, blir det begynnande 2000-talets mest utmärkande kännetecken. Ur
denna synvikel är framtiden löftesrik, om än inte problemfri. Konkurrensen
och utsattheten för Sverige som nation och för svenska företag kommer att
öka.
För att utmaningarna skall kunna antas måste också förnyelsen aktivt
bejakas. Det krävs ett uppbrott från åtskilliga av de föreställningar som det
utgående århundradet präglats av. De problem som Sverige i dag brottas med
sammanhänger i hög grad med att viljan att se förnyelsebehovet hittills varit
för liten.
Sverige är en del av en global marknad. Vi ser det varje dag när världens
finansmarknader sätter priser på t.ex. aktier. Sveriges största företag Ericsson
handlas inte bara på börsen i Stockholm, utan också i London och New York.
Företaget är inte så beroende av utvecklingen i Sverige som det är av
försäljningen i hela världen. Och värdet på företaget påverkas i hög grad av
hur t.ex. den finska konkurrenten Nokia lyckas öka sina marknadsandelar.
Ericssons försäljningsorganisation, marknadsföring och produkter är
anpassade för världsmarknaden och det är på världsmarknaden som fram-
gången bestäms.
För enskilda människor är arbetsmarknaden i allt större utsträckning
global. Särskilt gäller det arbetssökande som har högre utbildning, men det är
en tydlig trend att unga människor, oavsett utbildning, allt oftare väljer att
arbeta utomlands. Arbetsmarknaden för sjuksköterskor påverkas t.ex. i hög
grad av villkoren i Norge. Den fria rörligheten för arbete i Norden och inom
EU har underlättat denna utveckling.
De nya trenderna saknar gränser. Kraven på politiken blir därmed högre.
Samhället måste snabbare kunna möta kraven på en förändrad omvärld. De
krav på dynamik som den fortsatta utvecklingen behöver kan inte politiken
leverera, om den inte i första hand inriktas på att ge goda villkor för
företagande och arbete i landet.
Framtidstillgångar
För drygt 50 år sedan uppfanns transistorn. Få innovationer
har haft en så genomgripande inverkan på samhället. Sedan
dess har kapaciteten i transistorn och dess efterföljare
fördubblats vartannat år. Denna s.k. Moores lag om
transistorkapacitet har oavbrutet verkat i mer än ett halvt
sekel. Dagens mikrochips är en kvarts miljon gånger
snabbare än de var när persondatorn introducerades på
marknaden i slutet av 1970-talet. Men det är inte bara
snabbheten som har ökat. Dataminneskapaciteten har också
ökat med dramatiska tal varje år. Även om detta är
häpnadsväckande tillväxttal för en bransch så är ändå
konsekvenserna för samhället det mest imponerande.
Samhället förändras i snabb takt och samhällets
förändringsbenägenhet bestämmer i hög grad vilken framtid
som nästa generation går till mötes.
Under industrialiseringen var Sveriges största tillgångar järnmalm och
skog. I den nya värld som nu växer fram är det kunskap och företagsamhet
som står i centrum. Det är endast genom konsekvent och stabil politik i
kombination med liberala värderingar och avsaknad av protektionism som vi
kan utveckla dessa tillgångar och bli världsbäst.
Den amerikanska ekonomiska tidskriften Forbes har under sin drygt 80-
åriga historia ägnat sig åt att göra listor på olika ekonomiska fenomen i
världen i allmänhet och i USA i synnerhet. I sitt åttioårsjubileumsnummer -
kallat "Steel vs. Silicon" - visar man hur den mikroelektroniska revolutionen
i grunden har omformat det amerikanska ekonomiska landskapet. Tyngd-
punkten i den amerikanska ekonomin har förskjutits från stål till kisel - från
råvarubaserad tung industri till kunskapsbaserad dator- och mjukvaru-
industri.
Där den industriella revolutionen innebar en massmobilsering av arbete
och kapital som snabbt drev upp utbudet av fysiska varor har den informa-
tionsteknologiska revolutionen andra kännetecken och andra resultat. Den
kräver inte arbete och kapital i samma mängd som den industriella revolu-
tionen. Och det är inte utbudet av fysiska varor som ökar exponentiellt utan
det är utbudet av virtuella tjänster som ständigt slår rekord.
Vår tids teknologiska landvinningar har möjliggjort en specialisering på ett
sätt som inte varit möjligt tidigare. Aldrig har människan haft sådana möjlig-
heter som i dag. Tack vare den nya informationsteknologin kan en person
utnyttja kunskap och information som tidigare krävde stora och omfattande
organisationer. En av politikens viktigaste uppgifter är att skapa förutsätt-
ningar för Sverige att utnyttja den nya tekniken.
IT-utmaningens verktyg
Infrastrukturen
Bredband
En statlig huvuduppgift är att garantera infrastrukturen för
informationsteknologin. I huvudsak gäller det att se till att
möjligheterna till snabb kommunikation finns i hela landet.
Bredbandskommunikation innebär möjligheten till en
interaktiv, dubbelriktad kommunikation med överföring av
stora datamängder i hög hastighet. Den information som
överförs kan vara i form av ljud, bild och text i olika
kombinationer. Möjliga kanaler för denna sorts
kommunikation är idag ett uppgraderat telenät, digitala
kabel-TV-nät (även satellitmottagning) och
mobiltelefoninäten. Forskning pågår kring möjligheten att
även utnyttja elnäten för denna sorts kommunikation.
Med bredbandskommunikation kan man utnyttja till exempel digital radio,
digital-TV, video-on-demand, videotelefoni, höghastighets-Internet och
liknande tjänster genom att ansluta ett höghastighetsmodem till sitt vanliga
teleuttag eller kabel-TV-uttag. Till modemet kan sedan kopplas t.ex. en
stereoutrustning, TV, telefon, fax, dator och videokamera i olika
kombinationer beroende på vilken sorts kommunikation man ska ägna sig åt.
Bredband brukar defineras som möjligheten att i åtminstone den ena
riktningen sända minst två megabit information per sekund till varje
mottagare (megabit = miljon tecken). Med en sådan bandbredd är det i dag
möjligt att sända rörliga bilder i videokvalitet i fullskärmsstorlek och den är
tillräckligt kraftfull för att prestera samma bildresultat som en vanlig TV.
När det är möjligt att ta emot bilder med en sådan kvalité kommer också
nyttan av digital kommunikation att öka. Med videokvalité på bilden
kommer videokonferenser att bli möjliga och därmed kan möten ske
oberoende av plats.
Program för infrastrukturutbyggnad
I våra större städer och tätorter finns redan nödvändig
infrastruktur för att kunna utnyttja den nya tekniken helt.
Moderata samlingspartiet menar dock att staten har ett
särskilt ansvar att på tre områden driva utvecklingen
snabbare. Det handlar om skolan, om vården och om
glesbygden.
För att kunna utveckla bruket av informationstekniken skall landets
samtliga grund- och gymnasieskolor vara uppkopplade till nätet så att video-
konferenser möjliggörs senast år 2000. Bredband med hög kapacitet skall
upphandlas i Skolverkets regi och installeras i landets skolor. Varje skola bör
ha en bredbandsförbindelse med en överföringshastighet motsvarande minst
10 miljoner bitar per sekund (10 Mbps), en i sammanhanget hög hastighet.
Inom sjukvården kan möjligheten till bredbandskommunikation revolutio-
nera vården. Möjligheten till videokonferenser mellan t.ex. en specialist på
ett universitetssjukhus och en allmänpraktiserande läkare på en vårdcentral
leder till stora välfärdsvinster. Detta betyder att det även vid långa geo-
grafiska avstånd blir möjligt för en patient att "träffa" en specialist. På sikt
kommer det att bli möjligt att genomföra operationer på distans. För
människor med funktionshinder kan utvecklingen redan i dag innebära en
markant förbättring av den dagliga livssituationen. Vi menar att tillgången
till bredbandskommunikation måste prioriteras inom vården.
Bredbandsuppkoppling skall vara möjlig för företag och hushåll i hela
Sverige till en rimlig kostnad. Enligt vår mening bör dock infrastrukturut-
byggnaden i första hand ske på marknadens villkor. Den snabba utbyggnaden
av bredbandskommunikation i våra skolor som vi föreslår kommer att leda
till att tillgängligheten ökar även där nödvändig utrustning finns. För gles-
bygd, särskilt i Norrland, kan det därutöver bli nödvändigt att lämna särskilt
stöd för uppkoppling. Stödet skall i så fall vara begränsat till nödvändig
infrastruktur och den tekniska lösning som väljs skall bestämmas lokalt. En
möjlighet är att lämna ett bidrag till en hub, d.v.s. en central, varifrån
kommunikation sker med kringliggande byggnader. Hubben kan placeras i
en skola eller hos den lokale handlaren som har en satellitmottagare för
Internet. Från denna hub kan sedan, antingen med kabel eller med radiolänk,
hushåll och företag anslutas med bredband.
Utbildningen
Den nya generationen
Dagens barn och ungdomar står mitt i en omfattande och
betydelsefull brytningstid. De utgör den första generation
som redan i tidig ålder kommer att veta avsevärt mer än sina
föräldrar om den teknik och vetenskap som i hög grad
kommer att forma framtiden.
En utbyggnad av den informationstekniska infrastrukturen kommer att
bana väg för ett brett genombrott för utbildning på distans. Användning av IT
skall bli ett för alla tillgängligt verktyg.
Förståelsen för informationsteknikens roll inom skola och högre utbildning
är av central betydelse för att de statliga insatserna skall kunna ges en ända-
målsenlig utformning. Informationstekniken har kapacitet att kunna erbjuda
den enskilde utbildning på villkor som denne själv definierar.
Den förra borgerliga regeringen avvecklade under mandatperioden 1991-
1994 löntagarfonderna och satsade en del av dessa resurser på att bygga ut
informationstekniken i skolan. Den borgerliga regeringen startade det
svenska skoldatanätet och byggde det vidare till ett nordiskt nät. Den
nuvarande regeringens fullföljande av detta  är bra. Men det är nu hög tid att
gå vidare och på bred front öka informationsteknikens betydelse i skolan.
Skolan är i flera bemärkelser nyckeln till den breda användningen av
informationstekniken. Dels kan en ny generation lära sig att dra stor nytta av
den nya teknikens alla möjligheter, dels kan skolutbildningen i sig förnyas
med informationsteknikens hjälp.
Bygg ut informationstekniken i skolan
Vi anslår ca 3,5 miljarder kronor under de tre närmaste åren
för att göra det möjligt att med hjälp av IT förnya,
modernisera och utveckla skolan. Våra satsningar består av
en utbyggnad av den informationstekniska infrastrukturen,
utbildningsprojekt för att höja lärarnas IT-kompetens samt
satsningar på distansutbildning.
Datorn skall vara ett naturligt arbetsredskap i alla ämnen för alla lärare och
elever. Det borde vara en självklarhet vid ingången till det nya seklet. Så är
det emellertid inte i dag. Att integrera datoranvändningen i alla ämnen är den
viktigaste pedagogiska förnyelseuppgiften under kommande år. Dagens
elever utbildas för studier och arbete i en värld där datorn eller dess
efterföljare kommer att vara det vanligaste arbetsredskapet.
Modern teknik kan bidra till lösningar på många av det svenska
skolväsendets problem. Informationstekniken är inget universalmedel, men
erfarenheterna från undervisningen av handikappade elever visar att den nya
tekniken ger utomordentligt goda förutsättningar för individualisering av
undervisningen och för att kompensera såväl funktionshinder som
inlärningshandikapp.
- Ett antal utbildningsprojekt som syftar till att höja lärarnas IT-kompetens
startas. Informationstekniken skall bli ett naturligt arbetsredskap för alla
lärare och elever. Då krävs att alla lärare förbättrar sitt IT-kunnande.
Lärarutbildningarna måste moderniseras. Att informationstekniken är det
viktigaste nya pedagogiska instrumentet i skolan måste märkas i
framtidens lärarutbildning.
- Att utbilda lärarna räcker emellertid inte. Infrastrukturen på det
informations-tekniska området måste samtidigt byggas ut. Alla landets
skolor skall senast år 2000 ha tillgång till bredbandsuppkoppling.
Bredband gör det möjligt att genomföra snabb höghastighetsöverföring
över Internet av en stor mängd information inom kort tidsrymd.
- Samarbetsavtal med de internationellt ledande skolorna och universiteten
avseende distansutbildning skall initieras.
Prioritera lärarutbildning och fortbildning
Helt avgörande för skolans förmåga att dra nytta av den nya
informationstekniken är att lärarna kan och använder sig av
den nya tekniken. Den översyn av lärarutbildningen som
pågår måste ta hänsyn till detta. Lärarutbildningen måste
förnyas och breddas. Lärarutbildningen måste bli mer
flexibel och utsättas för en ökad grad av institutionell
konkurrens.
Informationstekniken erbjuder också lärarhögskolorna en utmärkt
möjlighet att vidareutbilda lärare på distans. Att denna möjlighet tillvaratas
är ett krav vi anser att regeringen snarast bör ställa på landets
lärarhögskolor.
En betydande del av de ca 3,5 miljarder kronor vi satsar på att bygga ut
informationstekniken i skolan avsätts till att utbilda lärarna. I ett första
steg
startas ett antal utbildningsprojekt med syfte att snabbt höja lärarnas IT-
kunnande. Det är en nödvändighet i strävan att göra informationstekniken till
ett väl och ofta använt pedagogiskt hjälpmedel och redskap att nå ny
information och kunskap i alla skolämnen.
Virtuell distansutbildning i framkanten
Samtliga svenska universitet och högskolor skall ligga i
frontlinjen när det gäller att utnyttja IT för att främja
utbildningen och forskningen inom alla discipliner. Alla
studenter skall ha goda möjligheter att använda
informationstekniken som ett betydelsefullt hjälpmedel att
snabbt få tag på en betydande informationsmängd. Lärare
och forskare skall kunna använda informationstekniken för
att kommunicera och sprida forskningsresultat såväl
nationellt som internationellt på ett snabbt och smidigt sätt.
Informationstekniken möjliggör helt nya och tidigare i det
närmaste otänkbara forskningssamarbeten.
Virtuella universitet där elever och lärare genom utnyttjandet av modern
teknik inte är bundna av att behöva befinna sig på samma plats är ett
exempel på sådan förnyelse. Vi förordar att riksdagen ger regeringen i upp-
drag att återkomma med en redovisning av förutsättningarna för att etablera
ett sådant universitet, antingen som en självständig enhet eller som en del av
ett existerande lärosäte.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör ges möjlighet att bli en komplett
specialhögskola inom informationsteknik och så småningom ett IT-universi-
tet. Utbyggnaden bör ske gradvis under fem år. Den nuvarande samverkan
med Telecom City och Soft Center är en del av Högskolan i Karls-
krona/Ronnebys profil och styrka. Under utbyggnadsperioden bör denna
samverkan kunna utveckla den samlade forsknings- och företagsmiljön i
Karlskrona och Ronneby till att bli en ledande svensk IT-miljö.
Det finns inget rimligt skäl att etablera ett statligt utvecklingscentrum för
IT-baserad distansutbildning i Härnösand. Inte heller låter sig
distansutbildning inordnas i "studieplatser" som tilldelas vissa högskolor. En
politik med sådan inriktning släpper inte loss den mångfald lösningar som
kommer att behövas för att tillgodose alla individuella behov.
Distansutbildningen främjas främst genom en utbyggnad av den informa-
tionstekniska infrastrukturen, att lära av goda exempel och knyta samarbets-
avtal eller liknande med de bästa institutionerna på området.
Virtuell distansutbildning kommer att förändra det svenska utbildnings-
väsendet. Virtuell distansutbildning är flexibel, individuell och kommer att
bli internationellt vittomfattande. Vi förordar att Högskolan i Karlskrona/
Ronneby ges i uppdrag att bygga upp kontakter med de främsta IT-miljöerna
i universitetsvärlden under den kommande femårsperioden. Härutöver bör
Högskolan i Karlskrona/Ronneby kunna virtuellt bistå andra högskolor samt
studenter som vill fullfölja sin utbildning på distans via Internet.
Utveckla universitetsdatanätet SUNET
SUNET:s roll är enligt vår mening att vara Internetleverantör
åt högskolevärlden och därutöver verka som ett nationellt
kunskaps- och kompetenscenter av yppersta slag. SUNET
har sin viktigaste uppgift i att som en institution, nära knuten
till forskningens och utvecklingens framkant, verka för att
kompetensen gällande Internet höjs inom stat, näringsliv och
offentlig förvaltning i Sverige och i att stödja och fördjupa
det  nödvändiga samarbetet mellan de kommersiella
Internetleverantörerna. Vi anslår 20 miljoner kronor mer än
regeringen det kommande året för att kunna stödja SUNET
att arbeta i den riktningen.
Vi ifrågasätter skapandet av ett statligt resurscentrum för IT-baserade
läromedel. Arbete inom detta området bedrivs i dag såväl inom näringslivet
som inom universitetsvärlden. Ett centrum av beskrivet slag skulle mycket
väl kunna hämma en naturlig utveckling inom detta område.
Skapa ett Media Lab i Sverige
Vi vill skapa förutsättningar för ett utvecklings- och
forskningscentrum gällande multimedia i Sverige. Ett dylikt
Media Lab bör naturligtvis utvecklas efter sina egna
förutsättningar. Media Lab vid MIT i Boston kan med fördel
tjäna som förebild. Där står inte minst barnens nyfikenhet,
lust att lära och de nya möjligheter informations-tekniken
skapar i centrum för verksamheten.
Ett Media Lab kräver en omfattande uppslutning. Vi ser gärna startandet
av ett Media Lab som en del av den europeiska satsningen på att utveckla ett
kreativt och dynamiskt samarbete i Östersjöregionen.
Företagande i IT-branschen
Genomför Småföretagsdelegationens förslag
Många svenska företag ligger i frontlinjen i IT-branschen. I
en allt mer global ekonomi utsätts dessa företag för en
kraftig och ständigt ökande internationell konkurrens. Det är
därför viktigt att det svenska företagsklimatet är gott och ger
företagen den konkurrenskraft de behöver för att vilja driva
sin verksamhet från Sverige. Lagar och regler måste därför
utformas så att de skapar en sund konkurrens och möjliggör
för svenska företag att konkurrera på global nivå.
Företagen i IT-branschen är ofta små och växande företag. Detta är
naturligt eftersom branschen i sig är relativt ny och det fortfarade finns en
tillväxtpotential, varför även nyetableringen är stor. För att svenska företag i
fortsättningen skall kunna hålla sig väl framme i IT-utvecklingen krävs det
således att de regler och lagar som utgör villkoren för små företag reforme-
ras.
Den statliga Småföretagsdelegationen har lagt 71 olika förslag som samt-
liga syftar till att förbättra villkoren för tillväxt och nya arbeten i små
företag.
Småföretagsdelegationens förslag till en mindre byråkratisk datalagstift-
ning är ett förslag som är särskilt betydelsefullt för företag i IT-branschen.
Delegationens förslag lades under den tid då förslaget till den nya personupp-
giftslagen fortfarande var under utarbetande. Delegationen konstaterade dock
att ambitionen att direkt genom skrivningar i lagtexten ta tillvara möjligheter
till förenklingar inte var tillräckligt stark, vilket senare har visat sig
riktigt.
Nedan redovisas några av de problem som kan tänkas uppstå med den nya
personuppgiftslagen.
Även delegationens förslag att införa ett system med möjlighet till
särskilda kompetenskonton kan tänkas vara särskilt viktiga för dessa företag.
Utvecklingen i branschen sker med en enorm hastighet. För att kunna
överleva och växa i en sådan bransch är det av största vikt att hålla sig
uppdaterad med utvecklingen, inte bara inom det egna företagets specifika
kompetensområde utan även när det gäller branschen i stort.
De förslag till förbättrad kapitalförsörjning som Småföretagsdelegationen
har lagt kan visa sig särskilt betydelsefulla för IT-företag, där det som ovan
nämnts finns en stor tillväxtpotential. Eftersom investeringar i dessa företag
normalt förknippas med stora risker kan det dock vara svårt för ett ungt
företag med en relativt oprövad idé att få tag på riskkapital under de
förutsättningar som råder i dag. Riskfyllda investeringar i nya teknik- och
kunskapsintensiva företag bör stimuleras genom skattelättnader. Erfaren-
heterna av sådana stimulanser i andra länder är goda. Frågan bör närmare
prövas av regeringen.
Moderata samlingspartiet har redan tidigare ställt sig bakom de flesta av de
71 förslag till förbättrade villkor för småföretagare som har lagts av
Småföretagsdelegationen.
Beskattningen
I en allt mer global ekonomi framstår beskattningen i
Sverige i allt fler avseenden som för hög. En granskning av
de svenska skatterna utifrån IT-branschens perspektiv är
härvidlag inget undantag. Snarare är det så att skattebaserna i
dessa företag i flera avseenden är mer rörliga än när det
gäller företag i andra branscher. Arbetskraften i IT-företagen
har en kompetens som är mycket efterfrågad över hela
världen. Redan i dag finns en brist på människor som besitter
specifik IT-kompetens. Det finns all anledning att påpeka att
Sverige behöver en stor satsning på utbildning av människor
med IT-kunskaper. Samtidigt är det av stor vikt att vi förmår
hålla kvar såväl redan befintlig kompetens inom området
som den nyutbildade arbetskraften. Om arbetskraften flyttar
utomlands för att man där kan få en högre lön och mer kvar
efter skatt, innebär detta en enorm resursförlust för Sverige.
Även de företag som bedriver verksamhet i branschen kan tänkas vara mer
benägna att flytta sin verksamhet utomlands än andra företag. Verksamheten
är ofta av en sådan karaktär att den kan bedrivas på i det närmaste vilken
plats på jordklotet som helst, och möjligheterna att utnyttja moderna
kommunikationsmedel är i många avseenden ännu större för dessa än för
företag i allmänhet. Sådana lättflyktiga företag är också i allmänhet
känsligare för höga skatter och avgifter liksom för beskattningseffekter som
innebär svårigheter för dem att få riskkapital eller arbetskraft.
För att Sverige fullt ut skall kunna dra nytta av de välfärdsvinster och
andra positiva effekter som följer av IT-utvecklingen krävs att vi har en
beskattning som inte driver företagen i branschen och deras arbetskraft
utomlands.
Personaloptioner
I företag som ingår i framför allt amerikanska koncerner,
men även i helsvenska företag, blir det allt vanligare att
företagen utfärdar personaloptioner. En personaloption
kännetecknas bl.a. av att endast anställda i företaget eller
företagsgruppen erbjuds teckna samt att den med optionen
kopplade rättigheten inte kan utnyttjas förrän efter viss
kvalifikationstid. Personaloptionen är således en del av ett
företags personalpolitik och syftar till att stärka banden och
lojaliteten mellan medarbetarna och företaget.
I dag beskattas förmånsvärdet oberoende av om personaloptionen har
utnyttjats eller inte. All värdeökning fram till tidpunkten då optionen kan
utnyttjas beskattas som inkomst av tjänst och sociala avgifter utgår på
förmånen. Dagens praxis innebär att den anställde förmånsbeskattas vid
första möjliga tillfälle oavsett om optionen utnyttjas då eller ej och
oberoende av eventuell framtida värdeförändring. Detta kan stundtals leda
till otillfredsställande skattekonsekvenser. Vid en kursnedgång på företagets
aktier kan sålunda den anställde tvingas betala mer skatt än värdet han
erhåller vid utnyttjandet av sin option. Att dessutom skatterna i Sverige är
höga i internationell jämförelse får till följd att konsekvenserna av dagens
regler blir stora.
Det är nödvändigt att redan nu undanröja risken att förmånsbeskattningen
kan överstiga 100 procent av den faktiska ersättning som erhålls. Det är
också nödvändigt att den svenska regleringen harmoniserar med beskatt-
ningen i andra länder, då beskattningskonsekvenserna annars kan bli andra
än de avsedda och i vissa fall leda till dubbelbeskattning.
Internationellt sett är det vanligt att personaloptioner förmånsbeskattas
först vid utnyttjandet. Om vi införde samma regler i Sverige, skulle det inne-
bära att beskattningen aldrig skulle kunna överstiga 100 procent och dubbel-
beskattning skulle i större utsträckning kunna undvikas. Regeringen bör
närmare studera möjligheterna att genomföra förändringar inom nuvarande
regelverk.
Regleringen av IT-frågor
Reformer av lagstiftningen
Den snabba utvecklingen på IT-området har medfört ett
behov av att uppdatera delar av lagstiftningen. Ett rimligt
krav på de nya rättsreglerna och praxisutvecklingen är att det
kan bildas ett stabilt regelverk som förmår hantera den
snabba utvecklingen på området, utan att för den skull ställa
upp onödiga hinder för den tekniska utvecklingen eller
företagen i branschen. Moderata samlingspartiet har som
utgångspunkt att yttrandefrihet och personlig integritet måste
värnas även vid reglering av de företeelser som uppstår som
en följd av den tekniska utvecklingen på IT-området. Vi har
tidigare framfört kravet att en multimedialagstiftning
upprättas, som inte reglerar mediernas eller teknikens
enskildheter utan utgår från generalitet samt
yttrandefrihetens och Europakonventionens principer.
Elektroniska anslagstavlor
Enligt lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska
anslagstavlor åläggs innehavaren av en elektronisk
anslagstavla att under straffansvar dels hålla uppsikt över
innehållet i meddelanden som sänts till anslagstavlan, dels
sålla bort och förhindra vidare spridning av sådana
meddelanden som utgör brott enligt vissa särskilt angivna
brottsbalksregler. Innehavare som bryter mot
uppsiktsskyldigheten kan dömas till fängelse i upp till två år.
Vidare kan datorer och andra hjälpmedel som använts vid
brott mot lagens bestämmelser förverkas.
Moderata samlingspartiet avvisade med kraft detta lagförslag vid tiden för
lagens tillkomst. Den tjänst som systemadministratören tillhandahåller kan
liknas vid den som tillhandahålls av teleoperatörer, budfirmor eller varför
inte ett kafé. Ingen begär att vare sig Telia, Posten eller kaféägaren skall
kontrollera vad som sägs i telefonen, skrivs i cirkulär eller yttras över
kaffekoppen. BBS-lagen är en otymplig lagstiftning som ställer orimliga
krav på systemadministratörer och i värsta fall riskerar att driva Internet-
leverantörer ur landet.
Möjligheten att genom särlagstiftning förhindra brottslighet via de
elektroniska anslagstavlorna är liten. Vi menar att svårbekämpad brottslighet
i stället skall bekämpas med bättre polisära metoder, inte lagstiftning som
riskerar viktiga demokratiska värden. Datakommunikation bör ses som vilket
medium som helst. Brottsliga gärningar som barnpornografibrott, hets mot
folkgrupp och anstiftan och förberedelse till brott är och skall även i
fortsättningen vara kriminaliserade, oavsett om brottet är begånget via ett
brev, telefax, telefonsamtal, datakommunikation eller ett samtal på en
parkbänk.
Trots de svårigheter som finns i att spåra, identifiera och gripa personer
som är misstänkta för brott begångna med hjälp av datateknik, kan i de flesta
fall lagföring ske med hjälp av gällande lagstiftning, förutsatt effektiva
arbetsmetoder och tillräckliga ekonomiska och personella resurser för denna
typ av brottsbekämpning. Vi motsätter oss således den särlagstiftning som
finns när det gäller brott begångna via datakommunikation, och menar att
lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor bör upphävas.
Personuppgiftslagen
Den nya personuppgiftslagen (1998:204) har redan innan
den hunnit träda i kraft lett till att vissa hemsidor på Internet
helt eller delvis kan komma att läggas ned. Lagen är
utformad så att personnamn i princip inte får publiceras på
en hemsida utan personens medgivande. Detta leder till att
många företag, på grund av osäkerhet bland annat i
ansvarsfrågan, har beslutat att lägga ned självständiga
chattfunktioner på sina hemsidor, eftersom man där inte i
förväg kan kontrollera  vad någon som är med och chattar
skriver.
Moderata samlingspartiet ställde sig till stöd för den personliga integriteten
bakom personuppgiftslagen vid tiden för dess tillkomst, men med en lång rad
reservationer. I likhet med flera remissinstanser ansåg vi att lagens utform-
ning är föråldrad och inte tar hänsyn till det faktum att allt fler medborgare
har tillgång till dator och möjlighet att kommunicera i olika nätverk, och
därmed också möjlighet att behandla personuppgifter på ett sätt som omfattas
av lagen. Vi menade då och står fortfarande fast vid att det EG-direktiv som
personuppgiftslagen bygger på inte tar hänsyn till denna utveckling i om-
världen. En lagstiftningsmodell som tar sikte på missbruk av personuppgifter
i stället för själva hanteringen av dem hade inneburit ett större skydd för
yttrandefriheten och därför varit att föredra. Ett sådant ställningstagande står
inte i sig i strid med Sveriges skyldighet att implementera direktivet så länge
den nationella lagstiftningen får ett materiellt innehåll som överensstämmer
med direktivet.
Likaså vänder vi oss liksom tidigare emot de i vissa fall långtgående
tolkningar regeringen har gjort av EG-direktivet. I sin iver att värna den
svenska offentlighetsprincipen, vars innebörd är att en myndighet som
lämnar ut personuppgifter inte har rätt att fråga för vilket syfte uppgifterna
begärs, har regeringen till nackdel för den personliga integriteten bortsett
från direktivets förbud att lämna ut personuppgifter för andra ändamål än de
insamlats för. Vi har också redan tidigare framfört vår mening att, för att
möjliggöra opinions- och marknadsundersökningar, ett särskilt undantag bör
göras från kravet på uttryckligt samtycke för behandling av personuppgifter
som rör ras eller etniskt ursprung, politisk åsikt, religiös eller filosofisk
övertygelse eller medlemskap i fackförening. Detta krav bör för att möjlig-
göra denna typ av undersökningar anses uppfyllt genom intervjupersonens
frivilliga besvarande av de ställda frågorna.
Moderata samlingspartiet menar att en översyn av personuppgiftslagen
(1998:204) bör göras snarast i syfte att komma åt de ovan nämnda proble-
men, samt att regeringen bör verka för att EG-direktivet revideras i samma
riktning.
Kryptering och digitala signaturer
Ett tydligt exempel på ett sämre utgångsläge för svenska
företag än för företag i många europeiska länder är reglerna
och tillämpningen när det gäller mjukvara som innehåller
krypto. Då Internet är ett öppet nät är kryptering en naturlig
del av produkter som är anpassade för detta nät för att
skydda den personliga integriteten och elektronisk handel.
Kryptering och digitala signaturer kan på ett effektivt sätt öka säkerheten
vid elektronisk handel och det finns därför ett stort intresse av att på bästa
sätt förenkla för de företag som arbetar för att utveckla dessa system.
Den exportkontroll som rör krypteringsmjukvara har skapat stora problem
för svenska företag som arbetar med denna typ av mjukvara. Export-
beroendet hos dessa företag är normalt mycket stort och konkurrenter i andra
länder kan i betydligt större utsträckning exportera sin mjukvara. Moderata
samlingspartiet konstaterar att detta är otillfredsställande. Regeringen bör
därför ta initiativ så att svenska företags möjligheter inte blir sämre än
möjligheterna för företag i andra länder.
Domännamnsregistrering
I Sverige har kraven på samhällskontroll av Internet ökat i
takt med att betydelsen för nätet har blivit större. Moderata
samlingspartiet har hela tiden motarbetat en överdriven
reglering av en företeelse som vuxit fram genom enskilda
människors initiativförmåga. Risken är mycket stor att en
omfattande reglering skulle innebära att utvecklingen stannar
av. Det är också mycket angeläget att Sverige internationellt
arbetar för att utvecklingen av Internet sker på användarnas
villkor och att eventuell lagstiftning och myndighetskontroll
begränsas. Vår bedömning är att det skulle vara förödande
för .se-domänen om vi avviker från internationell reglering i
detta avseende.
I Sverige har .se-domänen hanterats av en privatperson anställd på
Kungliga Tekniska Högskolan på uppdrag av IANA (Internet Assigned
Names Authority). Under 1997 övergick administrationen till II-stiftelsen
och bolaget NIC-SE. Huvudansvarig för bolaget är ISOC-SE som är den
svenska avdelningen av Internet Society. Denna ordning förefaller fungera
tillfredsställande och man har dessutom garanterat att hanteringen av
domännamn kommer att ske offentligt. Således är det överflödigt att reglera
hanteringen av domännamn för att uppnå offentlighet.
De problem som uppstått hänger i första hand samman med under vilka
namn som företag och privatpersoner kan registreras på Internet. I Sverige
och för den svenska domänen .se bör inget behov av ytterligare reglering av
namn vara nödvändig. Detta hänger samman med att Patent- och
registreringsverket (PRV) utfärdar bevis för vem som äger ett särskilt namn.
Denna ordning bör även gälla Internet. Det är Moderata samlingspartiets
uppfattning att PRV bör utöva namnkontroll på Internet och att de
regleringar som gäller i samhället i stort även bör gälla .se domänen. För
övriga domäner, där kontrollen ligger i andra länder, måste nationella regler
gälla.
Hanteringen av s.k. toppdomäner är en internationell fråga som bl.a.
diskuteras i förhandlingar mellan EU och USA. Den regleringsiver som
kännetecknat den svenska debatten finns även i USA. De frågor som intill
nyligen föreföll svårlösta har dock, så vitt nu kan bedömas, fått en relativt
tillfredsställande lösning där namnhanteringen skall styras av ideella krafter
och där insynen kommer att vara god.
Elektronisk handel
Det är uppenbart att den elektroniska handeln kan bidra till
många välfärdsvinster samt i flera fall även olika typer av
miljövinster. Det är därför av vikt att förutsättningar skapas
för en effektiv elektronisk handel. Eftersom handeln i stor
utsträckning är internationell är det av största vikt att Sverige
deltar i och försöker påverka regelutvecklingen i det
internationella samarbetet.
En viktig förutsättning för att denna handel skall kunna vidareutvcklas är
att människor känner tilltro till de elektroniska handelssystemen och
upplever att transaktionerna är säkra. I detta avseende har utvecklingen av
säkerhetssystem som digitala signaturer och mjukvara som innehåller krypto
en nyckelroll.
Viktigt är också att en översyn görs av den lagstiftning som reglerar
beskattning och affärstransaktioner för att inte några särskilda oklarheter
skall uppstå i de fall transaktioner och förhandlingar sker på elektronisk väg,
men också för att kontrollera att inte den nuvarande regleringen ställer upp
onödiga hinder vid denna typ av handel. Regeringen menar i sin skrivelse
1997/98:190 Elektronisk handel att eftersom denna typ av handel fortfarande
befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede finns ännu inte tillräckliga
beslutsunderlag för en sådan anpassning av gällande rätt.
Moderata samlingspartiet anser att en sådan "vänta-och-se-attityd" riskerar
att överlämna vissa situationer som kan uppkomma i denna typ av handel till
ett juridiskt vakuum där ingen vet vad som gäller. En sådan inställning
förutsätter också det enligt vår mening felaktiga antagandet att utvecklingen
på området kommer att stabiliseras inom en snar framtid och därmed öppna
möjligheter att reglera handeln på det sätt den kommit att se ut. Det innebär
att lagstiftaren avhänder sig möjligheten att på ett tidigt stadium skapa
tydliga förutsättningar för handeln och därmed också riskerar att utveck-
lingen avstannar på grund av det osäkra läget. Det är vår bestämda upp-
fattning att ett målmedvetet reformeringsarbete måste påbörjas omedelbart
och att resultatet av detta arbete måste få en sådan utformning som lätt kan
möta en fortsatt utveckling av den elektroniska handeln.
Vidare måste förutsättningarna för internationell handel över huvud taget
vara goda och människor måste kunna känna förtroende för hela
handelskedjan. I sammanhanget finns det anledning att erinra om lagen
(1998:506) om punktskattekontroll. Lagen gäller all distansförsäljning av
punktskattepliktiga varor men kom till bland annat med anledning av att
regeringen såg ett behov av att stävja den utveckling med ökande skatteflykt
som postorderförsäljningen via Internet gett upphov till. Lagen ger, "om det
finns anledning att anta" att det finns tobak eller alkohol i paket eller brev,
tullmyndigheten rätt att bryta det skydd för den enskildes korrespondens som
finns upptaget i såväl den svenska grundlagen som Europakonventionen.
Moderata samlingspartiet anser att detta utgör en mycket allvarlig
inskränkning i det personliga integritetsskyddet som på intet sätt kan
motiveras med eventuella risker för skatteundandragande.
Den offentliga sektorn
Statens roll
Statens verksamhet måste också snabbt anpassas till IT-
samhället. Riksdagen har redan i dag tagit
informationstekniken i sin tjänst för att marknadsföra sig och
sprida information om sin verksamhet. På vissa håll
tillhandahålls också en del av de offentliga handlingarna på
elektronisk väg. Ett gott exempel på en "offensiv
offentlighetsprincip" är Riksdagens hemsida
(www.riksdagen
.se) och knutpunkten Sverige direkt
(www.sverigedirekt.riksdagen.se). Detta räcker emellertid
inte! Det borde idag vara en självklarhet att alla statliga
myndigheter, verk och statliga företag har en strategi för
användningen av IT som en viktig del i sitt
informationsuppdrag till medborgarna.
Vi föreslår att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med för-
slag till samlade riktlinjer för webb-baserad information och användningen
av Internet för kommunikation med medborgarna. Härvid måste beaktas
behovet av transparens, konflikten mellan säkerhet och öppenhet, samt regler
för diarieföring. Vi menar också att kontakten mellan myndigheter och
medborgarna måste kunna ske även över nätet. Bl.a. bör det vara möjligt att
lämna sin deklaration över Internet.
IT-frågan hanterades av den borgerliga regeringen direkt av Statsråds-
beredningen. Det förefaller dock oklart var frågan hanteras i regeringen. Mot
bakgrund av Socialdemokraternas ointresse av frågan föregående mandat-
period är det nu önskvärt att den strategiska ledningen blir tydligare. I
riksdagen hanteras frågan av de utskott som berörs, men de strategiska över-
väganden som skall göras hanteras huvudsakligen inom ramen för trafik-
utskottet. Behovet av en tydlig politisk ledning är än större mot bakgrund av
att frågan i riksdagen måste hanteras av flera utskott. Riksdagen bör ge
regeringen detta till känna.
En nystart för IT-kommissionen
Regeringens hantering av IT-kommissionen har av olika skäl
försvagat kommissionens ställning. En viktig orsak är att den
medvetet givits en mer undanskymd roll. Sverige har de
senaste åren tappat farten i introduktionen av
informationstekniken på olika samhällsområden.
Vi tror dessvärre inte att regeringen kan reparera den skada som skett.
Däremot är behovet av ledning av Sveriges vidgade utnyttjande av
informationstekniken oförändrat. Nya uppgifter kan dessutom tillkomma.
Det är framför allt tre uppgifter som nu bör sättas i förgrunden:
- Skolan måste ges tillgång till informationsteknikens alla möjligheter.
- Den offentliga förvaltningen skall göras effektivare och öppnare.
- Sekelskiftesövergången måste ombesörjas på ett kompetent och ansvars-
fullt sätt.
Det är naturligtvis ytterst upp till regeringen att avgöra om
den anser sig kunna leda IT-kommissionen på ett sådant sätt
att dessa centrala uppgifter kan skötas på ett tillfredsställande
sätt. Kan inte regeringen detta bör IT-kommissionen ersättas
av ett organ med ett entydigt mandat och med nödvändiga
resurser för att kunna inspirera och leda Sveriges användning
av informationstekniken.
2000-problematiken
Den socialdemokratiska regeringen har allt för länge
trivialiserat problemet att gå från sista december 1999 till
första januari år 2000. Det är varken trivialt eller litet.
Myndigheter, företag och privatpersoner runt om i världen
har dataprogram som är kodade med två istället för fyra
siffror i årtalet. Om dessa inte kodas om eller byts ut till
modernare program kommer kaos att uppstå i datasystemen
när vi går in i 2000-talet. Kostnaderna för 2000-
problematiken på global nivå har under hand räknats upp
från USD 600 miljarder till USD 1 200 miljarder.
Hur stor del av dessa kostnader som faller på det svenska samhället och
dess olika delar är naturligtvis mycket svårt att säga. Siffrorna i den svenska
debatten har hittills pendlat mellan 50 och 150 miljarder kronor för Sveriges
del. Eftersom staten i Sverige är en så stor del av samhället kan man anta att
minst 60 procent av dessa kostnader kommer att falla på den offentliga
sektorns alla datorer, som registrerar och kontrollerar såväl företag som
individer från vaggan till graven. Därmed skulle skattebetalarnas del av
notan uppgå till någonstans mellan 30 och 90 miljarder kronor.
Vid en hearing anordnad av IT-kommissionen i slutet 1996 uppskattade
t.ex. Riksförsäkringsverket sina kostnader till 280 miljoner, Posten sina till
500 miljoner och försvaret sina kostnader för 2000-problematiken till ca
1 miljard kronor. Trots detta tar inte regeringen 2000-problematiken på
allvar. Vi menar att detta är ett missgrepp som måste rättas till.
IT-kommissionen måste med kraft leda statens arbete att anpassa sina
system för att klara millennieskiftet. Detta arbete kan bl.a. komma att
innebära svåra prioriteringsproblem. Kommissionen måste kunna  avgöra
vilka system som  är mest vitala och måste åtgärdas först. Den måste också
tillse att avvägningar görs huruvida nuvarande program och system skall
omprogrammeras för att klara millennieskiftet eller om hela system skall
bytas ut mot andra, som både klarar millennieskiftet och har bättre prestanda
än nuvarande system. Kommissionen bör också erbjuda sig att leda och
samordna det civila samhällets anpassning och tillse att kommunikationen
mellan samhällets olika delar fungerar.
Kommuner och landsting
Många kommuner och landsting använder Internet för att
marknadsföra sig och för att informera medborgarna. I t.ex.
Göteborg byggs tjänsterna på Internet ut i snabb takt. Det är
angeläget att detta arbete fortgår och vidareutvecklas på
lokal nivå. I kommunerna har man runt om i landet dragit
olika slutsatser kring vad en satsning på Internet innebär.
Viss kritik kan riktas mot projektet i Göteborg eftersom
skattemedel i viss utsträckning kommer att användas för att
täcka användarnas kostnader. Risken är därmed uppenbar att
man i Göteborg låser sig för en viss typ av teknisk lösning.
Moderata samlingspartiet menar att detta bör undvikas för att
inte senare skapa problem som föranleder höga kostnader för
såväl kommunen som för medborgarna.
I landstingen innebär Internet i första hand möjligheter att använda
telemedicinen på ett effektivt och billigt sätt. Norrlands universitetssjukhus i
Umeå är navet i ett utvecklingsprojekt mellan de norrländska landstingen där
IT används i vården för att bl.a. möjliggöra medicinska konsultationer på
stora avstånd. Inte minst för regioner där avstånden är stora är det
betydelsefullt om experthjälp finns tillgänglig utan att patienten eller läkaren
behöver åka långa sträckor. Detta kommer också att vara till stor hjälp när
internationella kontakter är nödvändiga vid komplicerade sjukdomsbilder.
Biblioteken har en viktig roll i breddningen av IT-användningen under de
närmaste åren. Den första tiden handlar det bl.a. om att tillhandahålla tillgång
till Internet. På sikt är det dock mer betydelsefullt att bibliotekariernas
kompetens och kunskap utnyttjas för att skapa "virtuella nätbibliotek" och
informationstjänster som gör det lättare att hitta material och använda näten.
Paralleller kan dras till bokhandlare som idag inte har någon affärslokal utan
endast en hemsida på Internet varifrån kunden beställer sina böcker som
sedan skickas hem till honom eller henne. Staten bör, genom universitets-
biblioteken, föregå med gott exempel i digitaliseringen av Sveriges bibliotek.
I kommunerna bör biblioteken erbjuda IT-kommunikation, inte minst för att
garantera kontakt med kommunen och myndigheter för dem som inte har
tillgång till dator med uppkoppling hemma eller på arbetet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om målsättningen för IT-politiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om program för infrastrukturutbyggnad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningens betydelse för IT-samhället,1
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag med syfte att göra
högskolan i Karlskrona/Ronneby till ett IT-universitet i enlighet
med vad som anförts i motionen,1
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till medialab i
enlighet med vad som anförts i motionen,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om företagande i IT-branschen,2
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrad
beskattning av personaloptioner i enlighet med vad som anförts i
motionen,3
8. att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1998:112) om ansvar
för elektroniska anslagstavlor i enlighet med vad som anförts i
motionen,4
9. att riksdagen beslutar om ändring i personuppgiftslagen
(1998:204) i enlighet med vad som anförts i motionen,5
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kryptering och digitala signaturer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om domännamn,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elektronisk handel,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens roll i IT-samhället,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en nystart för IT-kommissionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om 2000-problematiken.6

Stockholm den 28 oktober 1998
Carl Bildt (m)
Lars Tobisson (m)
Beatrice Ask (m)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Chris Heister (m)
Gun Hellsvik (m)
Henrik Landerholm (m)
Göran Lennmarker (m)
Bo Lundgren (m)
Inger René (m)
Per Unckel (m)
Per Westerberg (m)
1 Yrkandena 3-5 hänvisade till UbU.


2 Yrkande 6 hänvisat till NU.
3 Yrkande 7 hänvisat till SkU.
4 Yrkande 8 hänvisat till JuU.
5 Yrkande 9 hänvisat till KU.
6 Yrkande 15 hänvisat till FöU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03
Yrkanden (30)