Tillväxt i Dalsland

Motion 2011/12:T445 av Jörgen Hellman m.fl. (S)

av Jörgen Hellman m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen beakta behovet av investeringar i vägar och järnvägar samt bredbands- och mobiltelefoninätet i Dalsland.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utvecklingsstrategi för Vänersjöfarten.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Dalslands kanal.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta företagande.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av utbildning för Dalslands utveckling.2

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att investera i Sverige som turistland.1

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen beakta behovet av medel till bärighets- och tjälsäkring av grusvägar i Dalsland.

1 Yrkandena 4 och 6 hänvisade till NU.

2 Yrkande 5 hänvisat till UbU.

Motivering

För att främja tillväxten i Dalsland krävs det konkreta åtgärder för att underlätta företagande. Intresset för entreprenörskap behöver stimuleras och förutsättningarna för småföretagare underlättas ekonomiskt och administrativt. Det handlar både om tillgång till riskvilligt kapital och om trygghetssystem för småföretagare så att fler vågar pröva på att starta eget.

Regelsystemen för småföretagen måste fortsätta att förenklas. Det måste märkas i företagarnas vardag. Företagen måste också ha tillgång till statlig service i form av skattemyndighet, försäkringskassa, arbetsförmedling m.fl. på ett enkelt sätt. Även tillgång till kommersiell service är en förutsättning för att man ska kunna starta ett företag.

Att fler får chansen till komvuxutbildning och möjligheter till högskoleutbildning är av central betydelse för Dalslands utveckling. De regionala högskolorna och universiteten lockar nya grupper till högre studier samtidigt som forskningen fungerar som en tillväxtmotor för regionen.

Väl fungerande infrastruktur är avgörande för såväl företag som boende i Dalsland. Allt större arbetsmarknadsregioner förutsätter möjlighet att pendla över långa avstånd. Företag är beroende av effektiva varutransporter som också är miljövänliga. Europaväg 45 och länsväg 172 måste byggas ut och en fortsättning på utbyggnaden av dubbelspår på järnvägen Norge–Vänerlänken måste till.

Dalslands geografiska läge innebär att tjällossningsperioden är lång. Under vissa år startar den redan i januari och pågår långt in i april. Då det finmaskiga vägnätet i Dalsland har låg bärighet, innebär det att en stor del av vägarna är avstängda under en lång tid av året. Andelen avstängda vägar uppgår ofta till närmare hälften av det allmänna vägnätet och tillhör de mest tjälavstängda vägarna i landet.

Detta skapar stora svårigheter för människor som bor på landsbygden och för deras möjligheter att ta sig till arbete, service och andra nödvändiga inrättningar. Det ställer till med problem för hemtjänsten, sjukvården och för annan offentlig verksamhet.

Pappers-, massa- och träindustrin drabbas hårt av vägavstängningarna då råvaran inte kan transporteras ut till större vägar, och till följd av detta går stora ekonomiska värden till spillo varje år. Detta är särskilt allvarligt i ett läge då det råder brist på skogsråvaran och skogsindustrierna tvingas att importera virke från utlandet.

Det var välkommet när riksdagen tidigare anslog särskilda medel för bärighets- och tjälsäkring av vägarna. Vid fördelning av medel har dock Vägverket inte tagit samma hänsyn till de särskilda behoven i Dalsland som i skogslänen. Om Dalsland hade bedömts likvärdigt med skogslänen, där även Värmland ingår, skulle anslagen till bärighets- och tjälsäkring till Dalsland ha blivit större.

Vi anser att detta är orimligt. Dalsland och skogslänen måste bedömas likvärdiga, eftersom behoven är desamma. Det är nödvändigt att det finmaskiga vägnätet i Dalsland kan uppnå samma standard som motsvarande vägnät i skogslänen. Fördelningen av medlen till bärighets- och tjälsäkring behöver därför ses över i detta avseende. I tider av hög arbetslöshet skulle detta dessutom ge värdefull sysselsättning i en del av landet som har drabbats hårt av den globala finanskrisens effekter.

För turismföretagare har också det mindre vägnätet stor betydelse för att kunna ta emot besökare alla tider på året. Vi vill ta fram strategi- och forskningsprogram för att skapa fler utvecklande jobb, investera i Sverige som turistland, i forskning och utbildning. Det handlar om kvalificerade yrkesutbildningar för guider, instruktörer och kockar, internationella kultur-, mötes- och idrottsevenemang. Turistnäringen är också beroende av en fortsatt utbyggnad av bredbands- och mobiltelefonnätet till hela landet. Detta är också viktigt för de boende och för samhällets tjänster som exempelvis fungerande trygghetslarm.

Dalslands kanal som motor för besöksnäring och friluftsliv är välkänd och oomtvistad. Alla tillgängliga fakta kring de motiv som styr besökarnas val av Dalsland som vistelseområde pekar entydigt ut kanalen som både omistligt kulturminne och infrastrukturell förutsättning. Kanalen är en del i landskapets kultur och samtidigt en upplevelseaktivitet för turister.

Det är troligt att dess betydelse kommer att bestå, och även öka i takt med att turistnäringen ökar i omfattning. Kanalen har under ett antal år erhållit bidrag från EU för såväl underhåll som upprustning. De framtida möjligheterna till ekonomiskt stöd är osäkra: Vad man med säkerhet vet är att det behövs ekonomiska medel för att kunna behålla denna så viktiga kanal i Dalsland.

Det är angeläget att staten uppmärksammar framtiden för Dalslands kanal, liksom för Göta kanal, så att inte det kulturella arv som Dalslands kanal är riskerar att förstöras i brist på underhåll.

I Dalslands kommuner är det mycket dålig infrastruktur vad gäller mobiltäckning. Det är inte tillfredsställande att befolkningen i Dalsland, och även de turister som besöker länet, inte har fullgod täckning för sina mobiltelefoner. Det är i hög grad en fråga om säkerhet. Det finns, med nuvarande mobiltelefontäckning, svårigheter att tillkalla räddningstjänsten.

Idag är mobiltelefonen ett vanligt sätt att klara sin kommunikation. Många människor väljer detta framför fast telefoni. Det är därför angeläget att även Dalslands invånare får tillgång till fullgod mobiltelefonitäckning.

Sjöfarten på Vänern är ett miljövänligt sätt att transportera varor och därför viktig att utveckla, när man vill minska utsläppen från vägtrafiken. Sjöfarten är också samhällsekonomiskt lönsam, då den minskar slitaget på vägar och därmed minskar behovet av nyinvesteringar för att klara tunga transporter. Därför har Vänersjöfarten stor miljöpolitisk betydelse. Vänersjöfarten är också viktig från regionalpolitisk synpunkt. Den är en betydande näring tillsammans med hamnarna runt Vänern. Staten ihop med regionen och kommunerna bör skapa en utvecklingsstrategi för Vänern.

Stockholm den 4 oktober 2011

Jörgen Hellman (S)

Christina Oskarsson (S)

Peter Johnsson (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 2011-10-05
Yrkanden (8)