Tillväxt i Värmland och Dalsland

Motion 2011/12:T249 av Marianne Åhman och Anita Brodén (FP)

av Marianne Åhman och Anita Brodén (FP)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra tillgången till bredband i Värmland och Dalsland.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av förbättrad infrastruktur i Värmland och Dalsland när det gäller vägnät, järnväg och sjöfart.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av att premiera forskning i samverkan mellan företag och universitet i klusterorganisationer.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klassa Dalsland som ett skogslän.2

1 Yrkande 3 hänvisat till UbU.

2 Yrkande 4 hänvisat till NU.

Motivering

Regeringens utökade satsning på regional tillväxt används idag till regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag samt EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. Denna satsning tillsammans med Värmlands och Dalslands stora naturrikedomar, driftiga företagare och entreprenörer skapar nya utmaningar och enorma utvecklingsmöjligheter. För att ge dessa bygder verktyg för hållbar tillväxt och utveckling, samt att på bästa sätt tillvarata den potential som finns, behövs bra politik för företagande samt satsningar på infrastruktur och samhällsservice.

Bredband

Betydelsen av fungerande och snabb internetuppkoppling för utvecklingen av Värmland och Dalsland är stor. Det är en förutsättning för att fortsätta utvecklingen inom entreprenörskap, miljö, utbildning, vård och omsorg.

Den pågående nedmonteringen av delar av det fasta telefonnätet måste matchas med säker och tillgänglig bredbandsuppkoppling. I regeringens Bredbandstrategi, N2009/8317/ITP, står att läsa att alla har ett ansvar för den fortsatta utvecklingen på bredbandsområdet: både användare av IT, marknadens aktörer och den offentliga sektorn. Utvecklingen ska vara marknadsdriven. Statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att förutsättningar för att driva verksamhet är goda i hela landet. Genom etableringen av bredbandsstrategin avsåg alliansregeringen att fortsätta sitt arbete med att förbättra konkurrensen och förutsättningarna för utbyggnad av bredbandsnätet. Det är därför angeläget att säkerställa att marknadskrafterna förmår att leva upp till sitt åtagande att leverera bredband till hela landet. De i strategin angivna målen sattes till att 90 % av alla hushåll och företag år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s samt att 40 % ska ha tillgång till bredband med samma hastighet år 2015. För att dessa mål ska vara möjliga att nå är det viktigt att undvika att vita fläckar uppstår under transitionsperioden från det fasta telenätet till det nya bredbandsnätet.

Byalag och andra lokala utvecklingsgrupper har möjlighet att söka stöd för att bygga bredband genom landsbygdsprogrammet och kanalisationsstöd. Vissa av åtgärderna kräver dock offentlig medfinansiering. Detta har vållat problem då flera landsbygdkommuner inte anser sig ha råd med denna medfinansiering. Av den anledningen tilldelades PTS ett anslag om 115 miljoner under 2010 och 2011 för att kunna gå in som offentlig medfinansiär. Satsningen fortsätter under 2012 i och med att PTS tillförs ytterligare 75 miljoner i regeringens budgetproposition. Denna välkomna satsning behöver dock fortsätta. Exempelvis slås det fast i SOU 2008:40 attkostnaden kommer att vara minst 7 300 miljoner för att bygga ut basinfrastrukturen till eftersatta områden utanför tätorten inkl. småorter. Den knappa finansieringen har lett till att egenavgiften för hushåll att ansluta sig kan röra sig om upp till 30 000 kronor. I rapporten Bredband till hela landet (SOU 2008:40 ) slås följande fast: Marknaden kommer att göra framtida investeringar för att uppgradera den befintliga IT-infrastrukturen i tätbebyggda områden. Det är däremot osannolikt att operatörerna på marknadsmässiga villkor uppgraderar och nyanlägger IT-infrastruktur i någon större utsträckning i områden utanför tätort inklusive småort. De ekonomiska incitamenten är där för små eller finns inte alls. Detta beror på att antalet möjliga kunder och deras betalningsvilja är alltför liten i förhållande till storleken på investeringen.

Infrastruktursatsningar

God tillgänglighet till och från arbete, studieort och bostad är en nödvändighet om en region ska växa och utvecklas. Det är av stor vikt att människor ska kunna leva och bo i Värmland och Dalsland och med god tillgänglighet även kunna arbeta i storstadsregionerna Göteborg och Stockholm. Infrastruktursatsningar måste därför prioriteras i Värmland och Dalsland. Tågförbindelsen mellan Stockholm och Oslo är i sträckan Kil–Kristinehamn ett av svenska järnvägsnätets mest trafikerade områden, och i dagsläget finns endast enkelspår. Behovet av att utöka kapaciteten med ett mötesspår eller en mötesstation på sträckan Kristinehamn–Karlstad–Kil är akut. Detta är satsningar som kräver lång framförhållning för att säkerställa bra godstransporter och den mycket viktiga persontrafiken mot Stockholm.

För att förbättra person- och godstrafiken krävs en satsning på Europaväg 45. Vägsträckan lever inte upp till Europavägstandarden, och på långa sträckor genom Dalsland är hastighetsbegränsning satt till 70km/t. Tungt trafikerade sträckor i både Värmland och Dalsland kräver tjälsäkrade vägar, förbättrade underhållssatsningar och förbättrade säkerhetsåtgärder. Utökad kollektivtrafik är också viktigt för att kunna vidga arbetsmarknadsregionerna inom länen.

Sjöfarten är viktig för hållbara miljövänliga transporter via Göta älv och Trollhätte kanal och på Vänern. Det finns stor potential att flytta över ytterligare gods från både väg och järnväg om de rätta förutsättningarna ges. Slussarna i Göta älv och Trollhätte kanal har genomgått ett omfattande renoveringsarbete under augusti–september 2011, där bland annat samtliga slussportar bytts ut. Denna renovering är naturligtvis en grundförutsättning för en framtida utökad Vänertrafik. Det som behövs nu för en positiv utveckling är att Sveriges inre vattenvägar blir införlivade i EU:s gemenskapslagstiftning som rör inre sjöfart. Den pågående processen bör resultera i denna förändring.

Utbildning

Tillgång till goda utbildningsmöjligheter är en viktig hörnsten. Universitetet i Karlstad och Högskolan Väst är bra exempel på utbildningens betydelse för ett län eller en region. Regeringens införande av yrkeshögskolan och lärlingsutbildningar har välkomnats av många ungdomar. Yrkeshögskola och den nya gymnasiala yrkesutbildningen är viktiga instrument för att främja industriell och annan utveckling. De extra utbildningsplatser som tillkommit kommer dessutom att ytterligare stärka tillgången till ett varierat studieutbud.

Innovation och nytänkande inom universitet och högskola är en förutsättning för framgång. Ett exempel är kunskapsutvecklingsprojektet Slim som Region Värmland deltar i och som skapats genom stöd från sturkturfondsmedel. Detta projekt är ett samarbete mellan 15 klusterorganisationer inom näringslivet och universiteten i Karlstad, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle samt Mittuniversitetet. Projektet skapar mötesplatser mellan företagen och universiteten som ger affärsutveckling genom att nya idéer och innovationer kopplas till forskning. Samarbetet med universiteten och studenterna ger också kompetensförsörjning för företagen. Projektet har uppmärksammats i EU och fick pris 2011 för bästa projekt för innovation och regional utveckling i Europa. Forskningssamverkan mellan industri och högskola eller universitet är en av nycklarna till framgång och överlevnad för såväl bygder som branscher och en premiering av klusterbildning och samarbetet mellan forskning och industri måste därför ske.

Värmland och Dalsland ska växa

Dalsland skulle utvecklas bättre om en realistisk hantering av landskapet sker genom att klassa Dalsland och norra Älvsborg som ett så kallat skogslän. Det finns mängder av möjligheter för ett attraktivt Värmland och Dalsland med goda kommunikationer, god infrastruktur, bra företagsklimat, goda utbildningsmöjligheter och en höjd utbildningsnivå. Det är en liberal utgångspunkt att samhället ska erbjuda alla människor i Sverige en god samhällsservice. Endast så kan vi skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i hela landet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 27 september 2011

Marianne Åhman (FP)

Anita Brodén (FP)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 2011-09-29
Yrkanden (4)