Totalförsvarsbudgeten för år 2004

Motion 2003/04:Fö219 av Berit Jóhannesson m.fl. (v)

av Berit Jóhannesson m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av samordning vid internationella insatser.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av utökade resurser inom den militära ammunitions- och minröjningskapaciteten, inför försvarsbeslutet gällande 2005–2007.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målet för Räddningsverkets humanitära ammunitions- och min­röjningsverksamhet.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslaget att lägga ned Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om civila statliga myndigheters rätt att delta i internationella insatser med ekonomiskt stöd från utgiftsområde 6.

2 Allmänna synpunkter

Vänsterpartiet lägger stor vikt vid att Försvarsmakten och övriga myndigheter inom budgetområdet Försvar samt beredskap mot sårbarhet arbetar för jämställdhet och mångfald. Vi noterar att intresset för dessa frågor ökat samt att åt­gärder i rätt riktning vidtagits, men det finns ännu mycket att göra inom myndigheterna.

Vänsterpartiet utvecklar förslag till fortsatta åtgärder i separata motioner vad gäller ökad mångfald och utvecklat arbete mot sexuella trakasserier. En genomtänkt strategi för att utveckla det civila meritvärdet är viktigt. Regeringen tar i budgetpropositionen upp att en arbetsgrupp håller på att definiera vad som menas med civilt meritvärde samt att gruppen skall presentera riktlinjer för det fortsatta arbetet. Denna rapport kommer att presenteras för riksdagen under hösten i år. Vänsterpartiet ser fram mot detta men utvecklar i en separat motion förslag inom området civilt meritvärde.

3 Det militära försvaret

Vänsterpartiet har ställt sig bakom den pågående ominriktningen och reduceringen av det militära försvaret fram till år 2004. Med hänsyn till utvecklingen i omvärlden skall det militära försvaret kunna anpassas till den rådande situationen.

I Försvarsberedningens rapport från juni 2003 bedöms ett väpnat angrepp i alla dess former från annan stat direkt mot Sverige vara osannolikt under minst en tioårsperiod. Det civila samhällets sårbarhet, den breddade säkerhets­politiska hotbilden och det gynnsamma säkerhetspolitiska läget bekräftar Vänsterpartiets inställning att det militära försvaret kan och skall minskas yt­ter­ligare. I stället behöver för människor viktiga delar det civila samhället och dess infrastruktur förstärkas.

År 2004 kommer att präglas av förberedelser inför försvarsbeslutet åren 2005–2007. I detta arbete kommer Vänsterpartiet att aktivt delta och föra fram krav och förslag. Det pågår också ett omfattande arbete inom de olika internationella forum, inte minst inom EU, som har bäring på försvars- och säkerhetspolitiken. I detta arbete kommer Vänsterpartiet också att utveckla och kon­kretisera ståndpunkter kring frågor om internationellt samarbete och andra övergripande frågor.

Med anledning av detta föreslår vi inga konkreta förändringar vad gäller ekonomiska resurser i budgeten för år 2004. Vi vill dock framföra en del syn­punkter att beaktas i det fortsatta arbetet.

3.1 Samarbete inför och under internationella insatser

Regeringen påtalar under rubriken Politikens inriktning att regeringen lagt fram propositionen Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling, i vilken man skriver: Syftet med propositionen är att skapa en helhetssyn för Sveriges politik för global utveckling, där ansvaret fördelas över alla politikområdena. Regeringen skriver med anledning av detta: Vår försvarspolitik kommer i högre utsträckning att behöva samordnas med utvecklingspolitiken.

Vi delar synen att det behövs en samordning och en bättre övergripande planering än vad som är fallet i dag. I internationella insatser förekommer många olika resurser, militära som civila. Personal från Försvarsmakten, Rädd­ningsverket, polismyndigheterna, Sida samt olika NGO:er, non-governmental organizations, m.fl. arbetar ofta inom samma område. Det behövs en bättre samordning på regeringsnivå för att förbättra möjligheten att de olika delar av den svenska insatsen förstärker varandra.

Enligt Vänsterpartiets syn får denna samordning dock inte innebära att man frångår principen att internationella insatser med militär personal finansieras från anslag 6.1. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.2 Ammunition och minröjning

Inom de fredsbevarande och humanitära internationella insatserna har både den militära och den humanitära ammunitions- och minröjningen stor betydelse och efterfrågan. Sverige har en bred kunskap och kapacitet inom området. Den av regeringen framtagna samlade synen på minröjning är ett bra instrument för fortsatt utveckling inom området.

I förra budgetmotionen framkom att det fanns brister inom den militära ammunitions- och minröjningsförmågan. Dessa brister kvarstår. I flera omgång­ar har Vänsterpartiet framhållit betydelsen av att Försvarsmaktens resurser inom området utökas. Inför försvarsbeslutet gällande åren 2005–2007 är det av väsentlig vikt att Sverige förfogar över minröjningsresurser motsvarande i möjligaste mån de behov som finns med tanke på det uttalade intresset att utöka de internationella insatserna.

Regeringen bör få i uppdrag att inför försvarsbeslutet redovisa hur minröjningsresurserna i form av utbildad personal, materiel och övningar inom Försvarsmakten kan utökas.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.3 Den humanitära ammunitions och minröjningen

Regeringen skriver i budgetpropositionen att målet för Räddningsverket när det gäller humanitär minröjning är att bidraga till att utveckla Swedec, det svenska totalförsvarets kompetenscentrum för ammunitions‑ och minröjning, och därmed öka den svenska kompetensen inom området.

Det kan inte råda några tvivel om att Räddningsverket skall bidra till utvecklingen av den svenska kompetensen på området. Detta är fastslaget i regeringens samlade syn på minhantering, men målet för Räddningsverkets arbete inom området måste ju vara att i internationellt arbete bidraga till att minska lidandet och skadeverkningarna i länder som genomlevt ett krig eller konflikt genom humanitär ammunitions‑ och minröjning. För att det inte skall föreligga några tvivel om vad som är målet och vad som är Räddningsverkets uppgifter vad gäller att utveckla Swedec bör regeringen klarlägga detta genom att konstatera att målet för Räddningsverket vad gäller humanitär ammunitions‑ och minröjning är att bidra till minskandet av lidande och underlätta återuppbyggnad av drabbade länder genom humanitär ammunitions- och minröjning, samt att Räddningsverket skall bidraga till utvecklingen av Swedec genom sitt kunnande och sin erfarenhet.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.4 Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga.

Regeringen föreslår att Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga (NPT) läggs ner. Det råd som föreslås till funktionen för information och väg­ledning i rättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt kommer till viss del att bedriva den verksamhet som nu NPT utför enligt regeringen. Det är viktigt att få en allsidig bild av nämndens verksamhet.

NPT har till uppgift att genom vägledande och rådgivande verksamhet samt genom egna initiativ främja personalvård för totalförsvarspliktiga som fullgör civil- eller värnplikt – detta enligt instruktionen 1994:648. Nämnden består av ledamöter från riksdagens partier men också representanter från Plikt­verket och dem som ansvarar för utbildningarna. I nämnden ingår också representanter från Civil- och Värnpliktsråden. Arbetet genomförs främst ge­nom besök på utbildningsplatser. Det arbete som nämnden utfört har haft stor betydelse för de totalförsvarspliktigas situation. NPT:s styrka och fördel är att alla intressenter har varit representerade. Vid besöken på de olika utbildningsplatserna sker en öppen kommunikation med totalförsvarspliktiga och befäl. Genom sin breda sammansättning har NPT kunnat besvara frågor, och totalförsvarspliktiga har därmed fått möjlighet att direkt få svar och räta ut oklarheter som funnits. Nämnden som kollektiv har fått en allsidig bild då ledamöterna kompletterat varandra, och därmed skapas en gemensam bild och en stor samlad kunskap.

En mycket viktig uppgift för NPT är att nämnden kan följa upp besluten och inriktningarna från riksdagen och myndigheterna vad gäller t.ex. attityder, säkerhetsfrågor, vapenfrihet, utlandsengagemang, jämställdhet och få en bild av hur hela omstruktureringen påverkat de pliktigas situation. Nämnden besit­ter en bred kunskapsbank som är och kommer att vara till nytta för utvecklingen av villkoren för totalförsvarspliktiga. De rapporter och protokoll som sänds till utbildningsanordnarna och regeringen samt till den besökta utbildningsplatsen ger möjlighet för dessa att följa utvecklingen vad gäller de pliktigas situation och de brister nämnden sett, påpekat och noterat.

Dessa rapporter blir en del av den uppföljning som dessa instanser behöver för att utveckla verksamheten, inte minst ger nämnden kontaktvägar in i de olika organisationerna. Om NPT läggs ner och i samband med det den verksamhet som nämnden bedriver försvinner, förloras en viktig möjlighet att få direktkontakt med och en bred erfarenhet av hur de totalförsvarspliktigas situ­a­tion utvecklas.

Vänsterpartiet ifrågasätter inte att det är viktigt med rådgivande verksamhet där de totalförsvarspliktiga kan få hjälp för att lösa konkreta problem. Den inriktning och kompetens som NPT representerar bör användas som en god resurs. Med sin breda verksamhet, sammansättning och erfarenhet är den till gagn för den föreslagna funktionen. Därför föreslås att det råd som regeringen föreslår skall inrätts för funktionen, inom Styrelsen för psykologiskt försvar, breddas till att omfatta även de uppgifter som Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga nu ansvarar för.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4 Det civila försvaret

De civila frågorna som innefattas i det civila försvaret och svåra påfrestningar omfattas också av en omstrukturering, vilken Vänsterpartiet i stort ställt sig bakom. Liksom för det militära försvaret kommer fortsatt arbete med omstrukturering och politiska ställningstaganden att genomföras under åren 2004 och 2005.

Därför föreslår Vänsterpartiet inga konkreta förändringar i denna motion. Inför det stundande arbetet vill vi dock framställa några synpunkter.

4.1 Civila myndigheters rätt att delta i internationella insatser

I regeringens proposition Samhällets säkerhet och beredskap föreslog regeringen att internationella fredsfrämjande och humanitära insatser som utförs med hjälp av det civila försvaret bör kunna finansieras över utgiftsområde 6. Ett konkret förslag i detta avseende gällde Räddningsverket. Regeringen öppnade också för möjligheten att andra statliga myndigheter skulle kunna inkluderas i detta.

Vänsterpartiet följde upp denna fråga genom en motion. Utskottet bejakade att regeringen, mot bakgrund av erfarenheterna från Räddningsverket, över­väger att också ge andra civila statliga myndigheter rätt att delta i internationella insatser.

Detta blev utskottets svar på motionen. I föreliggande budgetmotion står under 4.2: Regeringen anser att verksamheten inom verksamhetsområdet Svåra påfrestningar liksom i dag bör finansieras av andra utgiftsområden om inte insatsen avser

  • investeringar avseende svåra påfrestningar på samhället i fred som samtidigt i hög grad stärker förmågan vid höjd beredskap

  • övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att ge samhället tillräcklig krishanteringsförmåga på lokal, regional och nationell nivå för såväl svåra påfrestningar på samhället i fred som under höjd beredskap

  • viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet.

Regeringen har dock inte i texten utvecklat vidare vilka myndigheter eller vilken omfattning det senare avser.

Vänsterpartiet anser att frågan om de förebyggande civila internationella insatserna är av stor vikt. De insatsernas syfte är framför allt att stävja en kon­flikt och därmed undvika att denna eskalerar till en väpnad konflikt. Ett ökat engagemang från svensk sida kräver också ekonomiska resurser. Därför bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att inför det stundande arbetet med försvarsbeslutet 2005–2007 utveckla möjligheten för och pröva omfattningen av civila statliga myndigheters rätt att delta i internationella insatser med ekonomiskt stöd från utgiftsområde 6.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 29 september 2003

Berit Jóhannesson (v)

Lars Ohly (v)

Gudrun Schyman (v)

Karin Thorborg (v)

Sermin Özürküt (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15
Yrkanden (5)