Trafiksäkerheten vid mörkerkörning

Motion 1993/94:T411 av Elver Jonsson (fp)

av Elver Jonsson (fp)
Riksdagen har genom sitt beslut om en förbättrad
trafiksäkerhet enhälligt ställt sig bakom att
transportsystemet skall utformas så att högt ställda krav på
säkerhet i trafiken kan tillgodoses.
Trafiksäkerhetsmålet har beskrivits i 1989 års
trafiksäkerhetsprogram. Till år 2000 måste minst 200 färre
personer dödas och drygt 5 000 personer färre skadas i
trafiken årligen. För att nå dessa mål måste olika åtgärder
sättas in över ett brett fält, från infrastrukturinvesteringar
till attitydpåverkan och utbildning.
En väsentlig åtgärd för vägnätet innebär att anslagen till
underhåll och drift relateras till trafikvolym och
eftersläpande behov.
Åtgärder i vägmiljön har ännu inte kunnat genomföras i
önskad utsträckning. Exempel på detta är vägmarkeringar
med breda linjer, målning av vägskäl samt vägskyltning. Ett
ytterligare exempel är vägskyltar som under många år
genom väderpåverkan tappat sin reflexförmåga och därmed
inte kan vägleda trafikanterna under mörker. För att
kontinuerligt hålla skyltfloran i ett ''garantiskick'' måste
väghållaren få ett nivåkrav på reflexverkan. Många skyltar
från högertrafikomläggningen är ännu i bruk, vilket inte bör
accepteras ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Utmärkning av sopcontainrar
Fasta föremål är ett problem i trafiken. Ca 100 personer
dör årligen pga kollisioner med fasta föremål utmed våra
gator och vägar. Till fasta föremål räknas bl a sopcontainrar
som står uppställda och som är dåligt utmärkta.
Problem uppstår när en container är placerad på eller
invid väg och saknar utmärkning av reflex. Reflexen måste
få en sådan utformning att röda/vita/gula diagonala
markeringar riktas mot trafiken.
I Tyskland och Danmark finns lagkrav på en tydlig
reflexutmärkning med högreflekterande material som gör
dessa objekt mycket väl synliga i mörker.
Bestämmelserna kan utformas så att onödigt
byråkratiskt krångel undviks. Container som nyttjas privat
och som placeras på tomt eller container som anbringas på
annan plats kan befrias från kravet.
Utmärkning av bakstamlyftar på lastbilar
När bakstamlyftar på last/distributionsbilar är nerfällda
skyms både reflexer och lampor på bilen. Lyftar är dagligen
förekommande vid t ex varudistribution i våra tätorter.
Lyftens kanter kan vara skarpa och orsaka skador på de
oskyddade.
I bl.a. Tyskland är det krav på reflekterande flaggor som
fälls ut när lyften är i utfällt läge och på så sätt gör andra
trafikanter uppmärksamma på hindret i trafiken.
Kostnaden för att utmärka lyften enligt tysk modell är ca
100 kr per lyft.
Markeringarna i den tyska kravspecifikationen har
formatet 400x250 mm och är placerade vid höger resp
vänster sida av lyften.
Sveriges klimatsituation innebär snö och dålig sikt samt
sand- och saltspridning. Detta ökar riskerna i en intensiv
trafik och måste kompenseras av olika åtgärder, t.ex. bättre
fungerande reflexanordningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av reflexutmärkning av
sopcontainrar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utmärkning av
bakstamlyftar på lastbilar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att underhåll och drift
av vägnätet relateras till trafikvolymen.

Stockholm den 24 januari 1994

Elver Jonsson (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)