Underhållsstöd

Motion 1997/98:Sf264 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

1. Vänsterpartiets förslag

Vänsterpartiet föreslår ändringar i reglerna för underhållsstöd så att inte underhållsskyldiga i små ekonomiska omständigheter oskäligt drabbas av de förändringar som skett när det gäller lag om underhållsstöd, 1996:1030.

1.1  Bakgrunden till förslagen

Det stora flertalet frånskilda föräldrar sköter sina underhåll utan samhällets, dvs försäkringskassans, inblandning. Det kan vara så att den underhållsskyldige inte kan betala fullt underhållsstöd och boföräldern därför behöver utfyllnad eller att den underhållsskyldige inte vill betala och boföräldern av den anledningen behöver samhällets hjälp. Den nya lagen gäller således bara när man vill ha samhällets stöd eller när någon behöver hjälp med att driva in underhållet.

Underhållsstödet, och tidigare bidragsförskottet, är en av de främsta reformerna vad gäller kvinnors frigörelse. Det har aldrig varit tänkt som omfördelande, dvs att ta från de rika och ge till dem som har det sämre ställt, utan fungera som stöd till barnet och återbetalas av den underhållsskyldige. Samhället fastställer vad ett barn anses behöva. Just nu är det 1 173 kronor.

Samhället har under de senaste åren förskotterat cirka 4 miljarder kronor i underhållsbidrag för uppehället för barn till särlevande föräldrar. Av dessa återbetalades cirka 25 %, dvs återbetalningsfrekvensen var låg. Detta ledde till att bidragsförskottet var i fara, regeringen hade för avsikt att sänka nivån på bidragsförskottet med 1 miljard kronor. Detta skulle ha inneburit att de ensamstående – i de flesta fall kvinnor med barn – själva skulle få betala om papporna inte fullföljde sin försörjningsskyldighet gentemot barnen.

Vänsterpartiet deltog i arbetet med att förändra underhållsstödet och vi står bakom grundprincipen att återbetalningsskyldigheten skall baseras på den underhållsskyldiges inkomst. Med det nya systemet elimineras de brister som fanns i det gamla systemet t ex möjligheten till fusk, det betonar vikten av båda föräldrarnas ekonomiska ansvar och betonar den gemensamma vårdnaden som den vårdnadsform som är bäst för barnet.

En stor brist i reformen, som Vänsterpartiet upprepade gånger påtalat, är att man inte samtidigt behandlade umgängesavdrag och umgängesresor. Vi har drivit ståndpunkten att när reglerna för underhållsstödet skärptes måste man samtidigt komma med en positiv lösning när det gäller umgänges­avdragen och umgängesresorna. Anledningen till varför man skilde ut underhållsstödet var att det handlade om att uppfylla en besparing. Den besparingen kommer regeringen inte att ta in.

I proposition 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar m m står på sidan 35 och framåt som skäl för regeringens och sedermera riksdagens förslag:

Gemensam vårdnad är numera huvudalternativet i föräldrabalkens regler om vårdnad även för sådana fall där föräldrarna inte bor tillsammans. Inom den rättsliga ram som gemensam vårdnad ger, kan sedan föräldrarna själva i huvudsak välja hur den faktiska vårdnaden skall utformas. Oftast bor barnet hos en förälder och umgås med den andra föräldern. I vissa fall, både vid gemensam vårdnad och vid ensam vårdnad förekommer s k växelvis boende, dvs. att barnet i stor omfattning bor hos båda föräldrarna. All erfarenhet talar för att det är bäst för barnet om det kan vidmakthålla nära och goda relationer till båda sina föräldrar även när föräldrarna inte lever tillsammans. De ändringar i föräldrabalkens vårdnadsregler som har gjorts under senare år har därför syftat till att främja samförståndslösningar och vidga utrymmet för gemensam vårdnad. Även när det gäller barnets underhåll bör reglerna ha en sådan inriktning (vår kursivering).

De förändringar av underhållsstödet som Vänsterpartiet föreslår nedan syftar till att fylla begreppet gemensam vårdnad med innehåll och ge barnet möjlighet att ha nära och goda relationer till båda föräldrarna.

2. Krav på förändringar

I budgetpropositionen säger regeringen att prognosen för anslagsbelastningen för det nya underhållsstödet under innevarande budgetår visar på ett överskridande av anslaget med 588,6 miljoner kronor. Det innebär att regeringen måste utöka anslaget med motsvarande summa. Anledningarna till att regeringen inte får in de förväntade medlen är dels att grundavdraget sänktes från 48 000 kronor, (vilket föreslogs i den departementspromemoria som alla partier utom Folkpartiet stod bakom), till 24 000 kronor, dels att återbetalningsskyldigheten i alla lägen beräknas på senast tillgängliga taxering, samt definitionen av inkomstbegreppet.

I vår motion med anledning av propositionen angav Vänsterpartiet att besparingen skulle bli mindre än den som regeringen förespeglat, främst p.g.a. att grundavdraget minskats från 48 000 till 24 000 kronor. Detta ledde till att socialförsäkringsutskottet uppdrog åt departementet att noga följa utvecklingen för att vid behov kunna vidta förändringar. Regeringen har nu haft 8 månader på sig att följa den utveckling som visar på ett överskridande av anslaget som varit känt under en längre tid. Trots detta vidtar regeringen inga som helst förändringar.

Vänsterpartiet, liksom de som arbetar med det nya underhållsstödet på försäkringskassan, är övertygat om att det nya underhållsstödet inte kommer att inbringa de 558 miljoner kronor som regeringen tvingats öka anslaget med. Samtidigt säger regeringen att finansieringen av överskridandet skall ske genom att anslaget justeras ned under de kommande fyra åren. Enligt RFV talar mycket litet för att överskridandet kommer att bli lägre, samtidigt som man påpekar att det inte är möjligt att få en klar bild av hur mycket pengar som kan drivas in. Vänsterpartiet accepterar att anslaget ökas för att täcka underskottet men accepterar inte att överskridandet skall finansieras genom nedjusteringar nästkommande fyra år, förrän regeringen presenterat vilka regelförändringar man har för avsikt att vidta. Risken är stor att nedjusteringen av anslaget kommer att gå ut över nivån på underhålls­stödet.

De som drabbas är lågavlönade och underhållsskyldiga som blivit t ex arbetslösa sedan senast tillgängliga taxering. Många är de samtal från förtvivlade underhållsskyldiga föräldrar som inte har råd att träffa sina barn, pengarna räcker inte till de utgifter som är förknippade med att vara umgängesförälder eller att resa och träffa barnen om de bor på annan ort. Det finns därför ingen som helst anledning att vidhålla de regler som enbart kränker underhållsskyldiga och förhindrar barnen att ha en nära och god relation med båda föräldrarna.

De förändringar i underhållsstödet som Vänsterpartiet föreslår inbringar i dagsläget inte mer pengar till statskassan, möjligtvis på sikt. Däremot underlättar det för frånskilda föräldrar att utöva den gemensamma vårdnaden vilket ger barnen en chans att upprätthålla kontakten och relationen med umgängesföräldern.

3. Inkomstbegreppet

Principerna i det nya systemet är att man utgår från vad den underhållsskyldige tjänar. Underhållsstödets storlek bestäms sedan utifrån bl a den senast taxerade inkomsten. Detta slår mycket hårt mot dem som t ex hunnit bli arbetslösa under tiden. Till riksdagen har det kommit in många påpekanden om detta och Vänsterpartiet har på olika sätt tagit initiativ till en förändring. I samband med en fråga till regeringen har vi föreslagit att man skulle tillämpa samma regler som bestämmer återbetalning av studiestöd. Där sker förändringen om inkomsten ändrats med 15 procent eller mer. Då skall återbetalningen beräknas på dagsaktuella inkomsten. Socialförsäkringsministern angav i sitt svar den 20 december 1996 att om det är möjligt skall en sådan princip föras in vid beräkning av underhållsstöd och har vid ett antal tillfällen utlovat att förändringen skall göras. När Vänsterpartiet några månader senare interpellerade i samma fråga svarade socialförsäkringsministern i sitt interpellationssvar den 3 juni 1997 att det på Socialdepartementet fortfarande pågick ett arbete med att pröva om regeln kunde införas och att Det första tillfället som förslag i så fall kan läggas fram är i budgetpropositionen för år 1998.

Vänsterpartiet vill inte på något sätt ifrågasätta regeringens vilja att komma till rätta med detta uppenbara fel i systemet. Problemet är dock att under tiden som regeringen dröjer med denna relativt enkla men mycket betydelsefulla förändring fastställs återbetalningsskyldigheten baserad på en felaktig inkomst. Detta leder till att många underhållsskyldiga inte kan betala och ärendet går till kronofogden. Vänsterpartiet kräver därför nu att den utlovade förändringen genomförs omedelbart. Vi kräver vidare att de underhållsskyldiga som fått sin återbetalningsskyldighet baserad på felaktiga inkomster i efterskott får beloppen korrigerade hos kronofogden. Båda dessa krav bör riksdagen ge regeringen till känna.

När två föräldrar väl fattat beslutet att gå skilda vägar sker skilsmässan ofta snabbt. Det innebär att om familjen bor i ett hus måste detta säljas och det finns inte tid att invänta mer gynnsamma konjunkturer. Många gånger måste huset säljas med förlust vilket innebär att de forna ägarna kan stå kvar med betydande skulder till banken. När återbetalningsskyldigheten beräknas skall avdrag under inkomstslaget kapital inte beaktas. Vänsterpartiet anser att detta är riktigt vad gäller reaförluster på värdepapper och fastigheter. Vi anser dock att underskott som grundar sig på ränta bör dras av. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

4. Umgängesavdrag

Reglerna för umgängesavdrag i dag är mycket stelbenta och bygger på att barnet vistas i minst 5 dygn hos umgängesföräldern för att avdrag skall få göras. I betänkandet av underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen (SOU 1995:26) föreslår utredningen att umgängesavdraget förändras så att umgängesföräldern får tillgodoräkna sig avdrag för ett helt dygn under förutsättning att barnet vistats hos umgängesföräldern minst 6 dagar i månaden. Tanken att vardagsumgänget skall uppmuntras är god. Vänsterpartiet ställer sig tveksamt till om detta är realistiskt. De flesta föräldrar har reglerat umgänget så att barnen vistas hos umgängesföräldern varannan helg med möjlighet till umgänge mitt i veckorna. Att binda umgängesavdraget till minst 6 dagar i månaden förutsätter att föräldrarna bor mycket nära varandra för att hämtning och lämning på dagis skall kunna ske smärtfritt och kunna ske mitt i veckan. I t ex storstäderna bor kanske föräldrarna i olika stadsdelar vilket innebär att det blir problem med vardagsumgänget. I dag är de flesta föräldrar mycket flexibla och försöker att samarbeta. Om en pappa två helger i månaden hämtar barnet på dagis kl 17.00 fredag eftermiddag och lämnar det kl 17.00 på söndag måste han få tillgodoräkna sig 4 dygn. Så som förslaget ser ut i SOU 1995:26 innebär det inte någon egentlig förändring. De umgängesföräldrar som t ex bor i en annan stad kommer inte att kunna utnyttja avdraget. Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär en reglering av umgängesavdragen utifrån att minsta tid som berättigar till avdrag skall vara ett dygn utan något tvång på minst antal dygn per månad.

5. Umgängesresor

När propositionen om det nya underhållsstödet behandlades i socialförsäkringsutskottet var samtliga partier överens om vikten av att frågan om kostnaderna för umgängesresorna måste lösas med det snaraste. Regeringen hade utlovat en proposition till våren 1997. Denna har ännu inte kommit men är aviserad till i oktober. Enligt den socialdemokratiska kongressen kommer det förslaget att innebära att kostnaden för umgängesresor skall delas mellan föräldrarna. Det är bra att regeringen ytterligare poängterar att det är båda föräldrarnas ansvar att barnen får rätt till båda sina föräldrar.

Men förslaget att föräldrarna skall dela på kostnaderna reser genast frågor som måste besvaras. Vad händer om t ex boföräldern inte kan bidra med sin del? Vad händer om umgängesföräldern inte kan betala sin del? Tidigare kunde den förälder som behövde stöd för att kunna åka och hälsa på sina barn söka ekonomiskt bistånd och om det inte bifölls överklaga beslutet. Denna utväg har regeringen nu effektivt stängt genom att ta bort överklagningsrätten i den nya socialtjänstlagen. Vänsterpartiet reserverade sig mot detta beslut, just med tanke på de umgängesföräldrar som har dålig ekonomi och därför förhindras att umgås med sina barn. Det innebär att rätten att umgås med sitt barn blir en klassfråga.

Vänsterpartiet anser att det är oacceptabelt att föräldrar med låg inkomst inte skall kunna träffa sitt barn. Vi vill därför att en umgängesförälder skall ha rätt till två behovsprövade umgängesresor per månad. Därigenom kommer man också från problemet med att den ena föräldern inte kan bidra ekonomiskt till umgängesresorna, och barnet slipper den uppslitande konflikt som kan uppstå om t ex boföräldern indirekt bidrar till att barnet inte kan träffa den andra föräldern. Behovsprövningen kan göras av försäkrings­kassan i samband med fastställandet av återbetalnings­skyldigheten. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

En förutsättning för att umgängesföräldern skall kunna ha en nära och tät relation med sitt barn är att barnet och umgängesföräldern bor i närheten av varandra. Ibland händer att boföräldern eller umgängesföräldern träffar en ny partner och bildar ny familj. Den nya familjen kanske flyttar från den stad där barnet till de särlevande föräldrarna bor. Detta försvårar förstås barnets möjlighet till en nära och god relation med båda föräldrarna samtidigt som den gemensamma vårdnaden endast blir till en ekonomisk fråga.

Vänsterpartiet anser därför att det borde införas en medling, något liknande den som fanns vid äktenskapsskillnad tidigare. Då skulle föräldrarna tvingas lösa de problem som uppstår, t ex hur den gemensamma vårdnaden skall utövas och hur barnet skall få tillgång till sina båda föräldrar. Denna medling bör enligt Vänsterpartiets mening vara obligatorisk ända till dess barnet kan resa till umgängesföräldern själv. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

6. Säkra underhållsstödet

När regeringen fastställde underhållsstödets storlek gjordes det utan någon angivelse om hur det skall räknas upp. Vid överenskommelser där inte samhällets stöd behövs brukar det anges i avtalet hur underhållsbidraget skall räknas upp. Det finns ingen anledning till varför inte underhållsstödet skall följa samma princip. Vänsterpartiet anser att underhållsstödet bör indexeras så att stödet antingen följer den allmänna löneutvecklingen eller räknas upp med basbeloppet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

7. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen hos regeringen begär regelförändringar när det gäller underhållsstödet så att det inte kränker de underhållsskyldiga,

  2. att riksdagen hos regeringen begär omedelbara förändringar av inkomstbegreppet enligt vad i motionen anförts om att tillämpa samma regler som vid återbetalning av studiestöd,

  3. att riksdagen beslutar att underskott på grund av räntekostnader skall få dras av vid beräkning av inkomstunderlaget,

  4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en reglering av umgängesavdragen så att minsta tid som berättigar till avdrag skall vara ett dygn,1

  5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för umgängesresor enligt vad i motionen anförts om två behovsprövade resor per månad,1

  6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att i socialtjänstlagen införs en bestämmelse om obligatoriska samarbetsamtal när någon av barnets föräldrar flyttar från orten där barnet är bosatt.2

Stockholm den 1 oktober 1997

Ulla Hoffmann (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Britt-Marie Danestig (v)

Marie Engström (v)

Tanja Linderborg (v)

Stig Sandström (v)

Per Sundgren (v)

Alice Åström (v)

Gotab, Stockholm 2002

1 Yrkandena 4 och 5 hänvisade till LU.

2 Yrkande 6 hänvisat till SoU.

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1997-10-06 Hänvisning: 1997-10-10 Bordläggning: 1997-10-10
Yrkanden (12)