Upphovsrätten i anställningsförhållanden

Motion 2000/01:L804 av Stig Rindborg m.fl. (m)

av Stig Rindborg m.fl. (m)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av 3 kap. upphovsrättslagen och särskilt frågan om
upphovsrätten i anställningsförhållanden.
Allmänt
En fundamental och viktig princip inom upphovsrätten är den
ensamrätt att förfoga över ett upphovsrättsligt verk som
tillkommer den som skapat verket. Det innebär att denne till
exempel kan mångfaldiga, sprida, visa eller framföra verket.
Ett annat förfogandesätt är att i större eller mindre omfattning
överlåta rätten till verket till någon annan.
Ensamrätten vilar på tanken om upphovsmannen som en fristående person
som självständigt, oberoende och med egna resurser skapar sina verk. Det är
då en självklarhet att denne också skall ha förfoganderätten däröver.
Anställningsförhållande
I ett anställningsförhållande är förutsättningarna annorlunda.
Det är där istället arbetsgivaren som står för alla
produktionskostnader för det som framställs i
anställningsförhållandet, liksom för lön, semesterersättning
och andra sociala förmåner till den anställde upphovsmannen.
Därutöver är denne, till skillnad från den fristående
upphovsmannen, tillförsäkrad anställningstrygghet. Det borde
då vara lika självklart att upphovsrätten till vad som
framställs i ett anställningsförhållande skall innehas av
arbetsgivaren.
Upphovsrättslagen gör ingen skillnad mellan den fristående
upphovsmannen och den anställde upphovsmannen, trots att förutsättningarna
alltså radikalt skiljer sig åt. Den för ett anställningsförhållande
grundläggande
principen om att frukterna av arbetet skall komma arbetsgivaren tillgodo får
här inte genomslag.
Utveckling på IT-området
I takt med utvecklingen på IT-området har detta förhållande
blivit ett alltmer besvärande problem för bland annat de
medieföretag som har anställda medarbetare. Användningen
av och förfogandet över det material som framställts i olika
medieformer kräver ständigt nya godkännanden från de
anställda medarbetarna och framkallar inte sällan krav på
ersättning utöver den lön som den anställde redan är
tillförsäkrad. Nya produkter och användningsformer som inte
kunnat förutses och uttryckligen avtalas om vid
anställningsförhållandets tillkomst kan inte tas i bruk utan
förhandlingar och ofta kostsamma särregleringar rörande
upphovsrätten. Detta sker samtidigt som det står helt klart att
moderna medieprodukter är resultatet av ett gemensamt
arbete som involverar betydligt fler personer än den som i
upphovsrättslig mening betraktas som upphovsman.
Förslag
Under dessa betingelser tenderar upphovsrätten, för
medieföretag med anställda medarbetare, i dag att bli ett
direkt hinder för utveckling och investeringar. Svenska
företags konkurrenskraft försämras i ett läge då nya
marknader öppnas och nya aktörer, inte minst globala,
inträder på banan för att konkurrera om uppmärksamheten.
Det skall i det sammanhanget noteras att man i till exempel
England, USA och Japan reglerat frågan om upphovsrätten i
anställningsförhållanden genom en särskild presumtionsregel
enligt vilken vad som framställs i ett anställningsförhållande
skall tillkomma arbetsgivaren.
Inom EG-rätten finns i direktivet om rättsligt skydd för datorprogram en
regel om att upphovsrätten till datorprogram, till exempel dator- och
videospel, som framställs i ett anställningsförhållande skall tillkomma
arbetsgivaren. Denna regel har sedermera införts i upphovsrättslagen (§ 40a).
Självfallet bör dock medieprodukter behandlas lika i detta avseende, varför en
generell reglering av upphovsrätten i anställningsförhållanden är påkallad.
I Upphovsrättsutredningens slutbetänkande (SOU 1990:30) lämnades inga
förslag i fråga om regleringen i upphovsrättslagens tredje kapitel om
upphovsrättens övergång. Utredningen hade att överväga frågan om
upphovsrätten i anställningsförhållanden, men slutförde aldrig sitt arbete.
I prop. 1992/93:214 s 45 instämde föredragande statsråd i
remissinstansernas synpunkt om att tredje kapitlet borde ses över. En sådan
översyn förutskickades på nytt av regeringen i prop. 1994/95:58 s 21 och ett
år senare uttalade riksdagen att man utgick från att den planerade översynen
skulle komma till stånd inom kort (1995/96:LU1 s 27). Likafullt har ännu
ingenting hänt.
Av skäl som ovan redovisats är det högst angeläget att en översyn nu
kommer till stånd, framför allt med inriktning på upphovsrätten i
anställningsförhållanden. En presumtionsregel enligt ovan redovisad anglo-
amerikansk modell bör där särskilt övervägas.

Stockholm den 4 oktober 2000
Stig Rindborg (m)
Henrik S Järrel (m)
Elizabeth Nyström (m)
Berit Adolfsson (m)
Anne-Katrine Dunker (m)
Anders Sjölund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Tomas Högström (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11
Yrkanden (2)