Utbetalningar av EU-ersättningar

Motion 2004/05:MJ376 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c)

av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utbetalning av EU-ersättningar till jordbruksföretagare skall ske årligen i månadsskiftet november/december.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU-ersättningarna till jordbruksföretagare inte skall inräknas under utgiftstaket.

Motivering

Vi anser att regeringens hantering av EU-ersättningarna till jordbruket är helt oacceptabel. Denna kritik har framförts tidigare, senast i samband med förslagen i vårbudgeten som innebär att i stort sett alla EU-ersättningar nu utbetalas på fel kalenderår, dvs i början av 2005 i stället för november 2004.

Bakom vår kritik ligger följande.

  • I skattemässigt hänseende förväntas lantbrukarna enligt god redovisningssed hantera EU-ersättningarna bokföringsmässigt, dvs ta upp dem som intäkt på det produktionsår de hänförs till, dvs 2004. Staten tillåter sig dock att hantera EU-ersättningarna kontantmässigt så att utgiften kan anpassas till det aktuella läget kontra statens utgiftstak.

  • I andra EU-länder betalas EU-ersättningarna ut så snabbt som möjligt, dvs i november/december. Regeringens policy rörande utbetalningarna ger således svenska bönder en sämre konkurrenssituation jämfört med kollegorna i Europa.

  • Hanteringen i andra EU-länder visar att man där gör en nationalekonomiskt rationell bedömning, dvs man tar "hem" EU-pengarna så snabbt som möjligt och låter dem verka i den nationella ekonomin.

  • Inom EU har det även tagits beslut om att möjliggöra en tidigare utbetalning hösten 2004 (oktober 2004) för den kompensation till mjölkbönderna som införts i samband med CAP-reformen. Detta har EU medverkat till eftersom man ser att lönsamhetsläget är pressat på den gemensamma EU-marknaden. Eftersom Sverige är en del av den gemensamma marknaden och tillämpar samma jordbrukspolitik som i andra länder är det mycket svårt att förstå varför den svenska regeringen lägger förslag som går i den helt motsatta riktningen.

  • Svenska bönder drabbas av extra räntekostnader vid en senareläggning av utbetalningarna. Jordbruket har i normalfallet stora utgifter i slutet av året i samband med amorteringar, räntor, investeringar m m. Det är ett anständighetskrav att kompensation utgår för dessa extra kostnader.

  • En annan egendomlighet är att EU-ersättningarna i praktiken redovisas två gånger under det svenska utgiftstaket. En gång som avgift till EU och nästa gång när utbetalning sker i Sverige. Denna dubbelredovisning under utgiftstaket måste tas bort och EU-ersättningarna därmed redovisas utanför utgiftstaket.

  • De EU-ersättningar som nu totalt sett skjuts påöver kalenderårsskiftet motsvarar ca 6 miljarder kr. Denna summa motsvara hela arbetsinkomsten i svenska jordbruk. Vilken annan yrkesgrupp tvingas acceptera att arbetsinkomsten (lönen) inte betalas ut vid rätt tillfälle?

Vi anser således att EU-ersättningarna skall utbetalas i månadsskiftet november/december och att erforderliga justeringar kring utgiftstaket och dess regelverk omedelbart görs för att åstadkomma detta.

Stockholm den 2 oktober 2004

Eskil Erlandsson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (2)