Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

av Göran Lennmarker m.fl. (m)

1Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 2005 enligt uppställning:

Anslag

Regeringens förslag

Anslagsförändring

A 27:2 Presstöd

485 029 000

-275 000 000

A 27:4 Radio- och TV-verket

11 709 000

-1 000 000

A 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV

9 702 000

-1 000 000

A 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

569 607 000

-10 000 000

A 90:5 Regeringskansliet m.m.

5 436 198 000

-665 000 000

Summa för utgiftsområdet

-952 000 000

  1. Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen.

  2. Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 2006 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån, liksom den framtida administrationen av stödet till taltidningar m.m., övertas av Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförs i motionen.

2Presstödet

Regeringens inställning till presstödet grundas enligt vår mening på en överdriven tilltro till stödets positiva effekter för mångfalden, det fria ordet och den fria opinionsbildningen. Det stora antalet tidningsnedläggningar och hittills gjorda erfarenheter visar att presstödet till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för att främja nödvändiga rationaliseringsåtgärder.

Den önskvärda effekten av presstödet hade varit att det använts till att göra tidningarna mindre beroende av statligt stöd, men i stället har tidningarna anpassat sig efter stödet och blivit permanent beroende av presstödet. Följden har blivit att ekonomiska problem inte har åtgärdats. Bidragen har ofta medverkat till att brister permanentats, vilket fått läsare att överge tidningen.

Härutöver innebär presstödet att konkurrensvillkoren gentemot tidningar som inte uppbär presstöd snedvrids, vilket kan innebära att också tidningar som uppskattas av läsarna får ekonomiska svårigheter. Det är ett orimligt förhållande. Dessutom har det under senare år uppstått en utveckling där förstatidningen i länet köpt andratidningen och tillgodogjort sig det presstöd som betalas ut till dessa tidningar. Detta var inte tanken med presstödet. Mot denna bakgrund föreslår vi att presstödet avvecklas.

Avvecklingen av presstödet bör ske i två etapper. För budgetåret 2005 bör en besparing med 275 000 000 kronor göras. Det resterande beloppet bör lyftas ur budgeten för år 2006.

När presstödet avvecklats kommer Presstödsnämnden inte längre att ha någon uppgift att fylla och kan därmed avvecklas från och med den 1 januari 2006. De resterande uppgifterna, såsom bevakning av lån från Presstödsnämnden, kan till dess denna verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet. De uppgifter som rör fördelning av statligt stöd till radio- och kassettidningar överförs till Kammarkollegiet då detta stöd inte påverkas av vårt förslag att avskaffa presstödet.

3Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV

Radio- och TV-verkets verksamhet är delvis överflödig, varför anslaget till verket bör minskas med 1 000 000 kronor. Det bör vidare undersökas om inte Post- och telestyrelsen kan ta över Radio- och TV-verkets uppgifter, varpå man skulle kunna avveckla Radio- och TV-verkets verksamhet.

Omfattningen av Grankningsnämnden för radio och TV:s verksamhet är för stor. Vi föreslår en besparing av anslaget till Granskningsnämnden för år 2005 om 1 000 000 kronor.

4Riksdagens förvaltning

I anslaget till riksdagens förvaltning ingår finansieringen av löner, administration, hyreskostnader fastighetsförvaltning, intern service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.

Vi anser att anslaget till riksdagens informationsverksamhet bör reduceras. I detta ingår informationsenheten, EU-upplysningen, tidningen Från Riksdag och Departement, tryckerienheten samt Riksdagsbiblioteket. Det är inte påkallat att riksdagens informationsverksamhet har den omfattningen den har i dag. Anslaget till tidningen Från Riksdag och Departement skulle kunna minskas genom att t.ex. kostnaderna för driften av tidningen i ökad grad skulle kunna finansieras genom intäkter från prenumerationer. Anslaget till informationsenheten skulle också kunna minskas något. Det huvudsakliga ansvaret för den information som gäller den politiska verksamheten i riksdagen åvilar riksdagens partier.

5Regeringskansliet

Till följd av en rapport om Regeringskansliets dimensionering "Vad kostar det att regera? En studie av Regeringskansliets dimensionering nu och i framtiden" (Ds 2000:27) föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2002 ökade anslag till Regeringskansliet. Detta motiverades med att arbetsuppgifterna i Regeringskansliet har ökat och kommer att fortsätta öka, bl.a. genom medlemskapet i EU, men också på grund av de höga krav som ställs på Regeringskansliet i form av ekonomiska analyser, prognoser och utvärderingar.

Regeringskansliet har expanderat de senaste åren. Sedan 1998 har antalet anställda ökat med 400 personer. En del av denna ökning var ett led i förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001. Regeringen har dock inte visat några skäl för att behålla samma personalstyrka efter ordförandeskapet. Ökningen gäller i synnerhet de politiskt relaterade befattningarna. Att Miljöpartiet och Vänsterpartiet har egna kanslier inom Regeringskansliet förstärker ytterligare denna tendens.

Det är inte rimligt att anslaget till Regeringskansliet skall finansiera tjänster åt regeringens stödpartier. Det är principiellt fel att sakkunniga från samarbetspartierna anställs i Regeringskansliet för att bereda regeringens beslut samtidigt som samma partier i riksdagen definierar sig som opposition och därför erhåller ett dubbelt så stort grundbelopp som ett regeringsparti enligt reglerna om stöd till riksdagsledamöter och partigruppernas arbete i riksdagen.

Enligt vår mening finns det skäl att hålla tillbaka den expansion av Regeringskansliet som har präglat de senaste åren.

5.1Utrikesförvaltningen

Ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för EU fordrar en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk närvaro i princip i hela Europa och Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också en ökad svensk diplomatisk närvaro i de utomeuropeiska industriländerna. Framväxten av dynamiska ekonomier i Asien, Latinamerika och förhoppningsvis i södra Afrika ställer även större krav på kontaktytor och kompetens. Inom anslaget till Regeringskansliet vill vi därför öka anslaget till utrikesförvaltningen med 65 000 000 kronor. I detta ingår även en ökning av de medel som ställs till ambassadernas förfogande för främjande av svenskt näringsliv utomlands samt för att beakta situationen för utlandsmyndigheternasvisumhantering.

Stockholm den 4 oktober 2004

Göran Lennmarker (m)

Henrik S Järrel (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Carl-Erik Skårman (m)

Cecilia Magnusson (m)

Henrik von Sydow (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (3)