Utveckla Sörmland

Motion 1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s)

av Göran Persson m.fl. (s)
Vi upplever i Sörmland, i likhet med många andra län,
den värsta arbetslöshetssituationen sedan 1930-talet. När vi
i början av 1980-talet talade om katastrofsiffror, låg
arbetslösheten i Sörmland mellan 4 och 5 %. 
I dag saknar mer än 12 % 
av länets invånare arbete. Det innebär ca 19 000 
människor som upplever en vardag där de inte längre
får delta i den gemenskap som arbetslivet utgör. Dessutom
visar ökningen av antalet arbetslösa ingen tendens till att
avta. Om regeringens passiva politik tillåts, så kommer
ytterligare 5 000 
sörmlänningar att få lämna sina arbetsplatser det
kommande året. Värst är situationen för ungdomarna, där
arbetslöshetssiffrorna ligger över 20 % 
och där regeringens passiva acceptans mycket väl kan
höja den nivån kommande år till över 30 %.
Efterfrågan 
på arbetskraft i Sörmland har aldrig varit
lägre än just nu. Dessutom tenderar varslen om uppsägning
att ligga kvar på en mycket hög nivå. Under 1992 har
närmare 4 000 
personer varslats om uppsägning i Sörmland. Ser
man till de olika branscherna är situationen inom
byggsektorn mest anmärkningsvärd; där uppgår
arbetslösheten till 32 %.
Men 
även inom tillverkningsindustrin har
sysselsättningen rasat. Det innebär att i stort sett vart fjärde
industrijobb har försvunnit inom loppet av 24 månader.
Bland annat har gjuteri- och träindustrin i det närmaste
halverats. Totalt inom tillverkningsindustrin har närmare 6 000 
jobb försvunnit. Bakom detta döljer sig inte bara en
kraftfull lågkonjunktur utan även strukturella problem för
den sörmländska industrin. Man kan med stor säkerhet säga
att flertalet av de industriarbeten som nu försvunnit
knappast kommer att komma tillbaka under en
högkonjunktur.
Till detta skall även läggas den omställning av det
sörmländska jordbruket som är i full färd att genomföras.
Sörmland är det län som procentuellt sett ställer om den
största andelen jordbruksmark. Detta kommer också att få
sin betydelse för näringslivsstrukturen totalt sett.
Satsa på Sörmland
Sörmland har mer än många andra län fått kännas vid
raset i tillverkningsindustrin. Vårt län kommer inte att
kunna återta växtkraft och optimism om inte den nationella
politiken inriktas på tillväxt i ekonomin. I den
socialdemokratiska näringspolitiska partimotionen
presenteras en nationell strategi för tillväxt. Det är en sådan
politik Sörmland behöver.
I denna motion kommer vi att utveckla vårt
länsalternativ för tillväxt och förnyelse. Motionen utvecklar
vår syn på industriell verksamhet och förnyelse. Vi
redovisar våra förslag om förbättrade kommunikationer.
En kraftig utbyggnad av högskoleverksamheten föreslås
liksom förbättringar för småföretagen. Byggandet måste
åter komma igång. För detta föreslås olika typer av
samhälleliga stimulanser. Vidare ger vi vår syn på angelägna
kultursatsningar som bidrar till att göra Sörmland till ett
attraktivare län.
Industriell utveckling
Av de knappt 120 000 sysselsatta i Sörmland, arbetar
nästan 30 000 
inom industrin. Det innebär en industrisysselsättning
på ca 25 %, 
vilket skall jämföras med rikets drygt 20 % 
och genomsnittet i Mälardalen som ligger på ca 17 %. 
Eskilstuna, Katrineholm och Oxelösund är orter som
är starkt beroende av industrin. I Eskilstuna är det främst
VME med ca 1 500 
anställda, i Katrineholm finns Scania, Ericsson och
SKF med tillsammans ca 2 500 
anställda, i Oxelösund sysselsätter SSAB ca 2 700 
anställda och är därmed länets största
industriarbetsplats. Lägger man här till den betydelse dessa
industrier har för underleverantörer och serviceföretag av
olika slag, är beroendet mycket tydligt.
Det är ingen överdrift att påstå att dessa storföretag är
ryggraden i sörmländskt näringsliv. Många småföretag står
och faller med dessa koncerners närvaro. Oron är därför
mycket stor på dessa orter när det ryktas om neddragningar
och flyttning av verksamhet.
Det är oerhört viktigt för Sörmlands utveckling att
förutsättningar skapas för att dessa viktiga företag kan
finnas kvar i länet. Med hänsyn till sysselsättningsläget och
Sörmlands näringslivsstruktur måste aktiva
arbetsmarknadsåtgärder sättas in för att undvika en fortsatt
nedgång i antal arbetstillfällen. Hit kan bl.a. räknas i första
hand kompetenshöjning av den arbetskraft som utför den
dagliga produktionen i våra företag.
Rättvisa villkor
Näringslivet i våra viktigaste konkurrentländer erhåller
oftast ett mer omfattande statligt och regionalt stöd än i
Sverige.
Det är viktigt att svenska företag arbetar under villkor
som gör att de kan satsa långsiktigt på produkter, processer
och marknadsinvesteringar. Stat och region kan behöva ta
en del av den risk sådana satsningar innebär.
Småföretagarnas villkor
För Sörmland, i ännu högre grad än för landet, är det
nödvändigt att få en tillväxt bland små och medelstora
företag. Det är särskilt viktigt med tanke på att vi i vår
tillverkningsindustri är strukturellt orienterade mot
storföretagen. Småföretagen blir i dessa sammanhang ofta
underleverantörer utan egna produkter. Denna struktur
ökar sårbarheten och förvärrar konjunktursvängningarna.
För Sörmland är det därför viktigt att en samverkan
utvecklas mellan företag och samhälle i syfte att få till stånd
en tillväxt. För de små företagen vill vi framhålla följande
förslag, som alla ryms inom den ram för en
socialdemokratisk näringspolitik som utvecklas i den
tidigare nämnda motionen.
Det finns drygt en halv miljon småföretag med färre än
200 anställda. Nästan hälften av de anställda i näringslivet
jobbar i småföretag. Det är nödvändigt att det vidtas
åtgärder som stärker små och medelstora företag. Vi vill
peka på följande.
Det är viktigt att konstatera att det mitt i industrikrisen
finns många små och medelstora företag som har lyckats
och vuxit. Ett viktigt inslag i en politik för små och
medelstora företag är att utnyttja det goda exemplets makt.
Genom studier av framgångsrika företag som vuxit de
senaste åren kan kunskap och erfarenhet förmedlas.
I dag finns i Sverige ca 1 200 snabbt växande företag (här
definierat som företag som vuxit av egen kraft med mer än
25 % 
på 4 år). Totalt omsatte de år 1991 ca 185 miljarder
kronor och hade i Sverige ca 60 000 
anställda. Härutöver engagerade de ett stort antal
underleverantörer, vilket är ett karaktäristiskt arbetssätt för
tillväxtföretag. 1 100 
av tillväxtföretagen är små eller medelstora.
Kopplingen till storföretag är tydlig. Av tillväxtföretagen är
nära 80 % 
avhopp eller avknoppningar från större företag.
Dessa totalt 1 200 företag representerar Sveriges främsta
tillväxtkapital. Här finns kunskap om hur tillväxt skapas och
utvecklas. Här finns 1000-tals människor som lärt sig om
tillväxtens villkor. Här finns företagsledare och anställda
med viktig erfarenhet.
Dessa erfarenheter måste tas till vara.
Det f.n. största enskilda problemet för små och
medelstora företag är tillgången på riskkapital. Den
finansiella krisen gör att kapitalförsörjningen mer eller
mindre har kollapsat. Det nya system med riskkapitalbolag
som riksdagen beslutat kommer tyvärr inte att förbättra
situationen för småföretag.
För att få en fungerande kapitalförsörjning är det
nödvändigt att satsa på utvecklingsfonderna, som är en
viktig regional resurs. Dessa känner företagsamheten i
regionen och torde ha de bästa förutsättningarna att göra
riskbedömningar. Regeringen har tillsatt en utredning som
ifrågasätter fondernas existens. Vi menar att fondernas
huvudmannaskap kan övervägas, men vänder oss bestämt
mot tanken på att avveckla utvecklingsfonderna. Riksdagen
bör uttala att fonderna skall finnas kvar.
Ett viktigt bidrag för småföretag bör vara att starta
branschprogram särskilt riktade till denna grupp. Detta
ansluter väl till det synsätt som finns inom EG, där man
redan driver ett antal program för olika branscher. Vid
utformningen av ett svenskt program är det viktigt att det
ingår stöd till export. Det bör kunna vara en konkret hjälp
med språkkunskaper, stöd till marknadsföring m.
m. Detta arbete bör på regional nivå samordnas av
utvecklingsfonderna.
Vi föreslår sammanfattningsvis att riksdagen begär att
regeringen snarast initierar ett utvecklingsarbete där
erfarenheterna från tillväxtföretag sprids till andra företag.
Detta bör ske allmänt på riksplanet, men bör också för att
få full slagkraft göras koncentrerat i vissa regioner. Kopplat
till dessa insatser bör ett särskilt småföretagarprogram
startas.
Vi föreslår att koncentrerade insatser görs i
Södermanlands län. Skälet är som ovan angetts att vi är
särskilt tungt beroende av den tillverkande exportindustrin.
Detta har resulterat i att sörmländsk småföretagsamhet,
nästan uteslutande vad gäller de tillverkande företagen,
kommit att bli underleverantörer utan egna produkter. Ett
program som bygger på koppling mellan producent och
innovatör, stöd till marknadsföring och vägledning i
internationella frågor är därför något som ligger mycket väl
i linje med de behov av insatser sörmländska småföretag
har.
En småföretagarsatsning måste naturligtvis rymma
initiativ och projekt med inriktning också mot den växande
tjänstesektorn.
Utbildning och forskning
Om Sörmland skall fortsätta att utvecklas måste
näringslivet stärkas. Näringslivet är beroende av tillgången
på välutbildad arbetskraft men också på kvalificerad
personal som kan utveckla produkter och arbetstekniker.
Det är också viktigt att invånarna får en möjlighet att
utbilda sig på olika områden och olika nivåer. Detta kräver
olika former av satsningar på utbildning både lokalt och
regionalt.
Utbildningssituationen i Sörmland måste förbättras.
Totalt sett gäller att satsningar måste göras för att fullfölja
utbyggnaden av de treåriga yrkesinriktade programmen på
gymnasieskolorna och därmed bredda möjligheterna för
ungdomar att få en bättre grund på gymnasial nivå. Det är
ett rättvisekrav att de pojkar och flickor som lämnat
gymnasieskolan efter tvååriga utbildningar, och nu är
arbetslösa, erbjuds ett tredje år.
Med den rådande arbetslöshetssituationen är det vidare
viktigt att de vuxna som inte har en fullgod grundutbildning
tar tillfället i akt och kompletterar sin utbildning. Därför
bör satsningarna på komvux utökas. Även länets
folkhögskolor och studieförbund spelar en viktig roll när det
gäller att tillhandahålla anpassad utbildning till dem som
fått en bristfällig grundutbildning. Över 700 sörmlänningar
kan beredas plats i en kompetenshöjande vuxenutbildning
och folkbildning om riksdagen ställer sig bakom
socialdemokraternas förslag i partimotionen.
När det gäller högskoleutbildning är utbudet i Sörmland
dåligt. Inom länet finns drygt 1 000 
årsstudieplatser för akademiska studier inom den
statliga högskolan. Detta kan jämföras med att man i
Stockholm och Uppsala tillsammans har ca 55 000 
årsstudieplatser. Samhället måste därför se till att
högskoleutbudet i Sörmland utökas och att det blir möjligt
att tillägna sig högskoleutbildning på ett flertal platser i
länet. Den kraftiga utökning av högskoleplatser som
föreslås i den socialdemokratiska partimotionen sägs i
densamma till stor del komma de små och medelstora
högskolorna till del. Detta ställningstagande är avgörande
för Sörmland. Det innebär att den otillfredsställande volym
på högskoleutbildning som gällt i Mälardalen nu kan
ändras. Detta öppnar för nya perspektiv också på den
mellansvenska högskolestrukturen. Med ökningar av det
slag som föreslås i den ovan nämnda motionen bör både
Västmanland och Sörmland kunna få egna slagkraftiga
högskolor.
Forskning
I och med att högskoleverksamheten i länet är svagt
utbyggd, finns heller inte någon större forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Det är därför viktigt att vi värnar
om de resurser som ändå finns i Sörmland. I det
sammanhanget är det av största betydelse att verksamheten
vid Studsvik kan bevaras och utvecklas. Med den
kompetens som där finns när det gäller energiteknik och
särskilt kärnkraftsteknik bör Studsvik kunna bli ett
energitekniskt centrum i landet.
För Sörmlands del är det av stor vikt att den industriellt
tillämpade forskningen ökar. De offensiva förslag som lagts
i den socialdemokratiska partimotionen om ytterligare en
miljard kronor för sådan verksamhet är ett strategiskt
bidrag till utvecklingen av sörmländskt näringsliv. För ett
företag som exempelvis SSAB i Oxelösund är det av
oerhörd vikt att det sker en koppling mellan den
grundläggande metallurgiska forskningen och dess
tillämpning i stålproduktionen.
Kommunikationer
Sörmland har en struktur med tre olika utvecklingsstråk:
det norra stråket med Eskilstuna-Strängnäs, det mellersta
stråket med Vingåker-Katrineholm-Flen och Gnesta samt
det södra stråket med Oxelösund-Nyköping och Trosa
kommuner. En orsak till att dessa stråk har utvecklats är
kommunikationsstrukturen. Om Sörmland skall fortsätta
att utvecklas måste därför satsningar ske på
kommunikationerna i alla de tre stråken. Trots att man
utifrån sett kan säga att vi i Sörmland har en hygglig
kommunikationsstandard, krävs betydande
kompletteringar både vad gäller vägar och järnvägar.
Främst krävs att satsningarna i norra länsdelen fullföljs
med både utbyggnad av Svealandsbanan och utbyggnad av
E20 till motorvägsstandard. Det är också viktigt att den
mellersta länsdelen får en acceptabel vägstandard i stråket
mot Järna och Stockholm, dvs. riksväg 57. I det södra
stråket är det framför allt en upprustning av järnvägen som
synes angelägen. Detta är särskilt betydelsefullt med
hänsyn till den strategiska kommunikationsknut som
Nyköping-Oxelösund utgör med kopplingen till E4 och
järnvägen samt Oxelösunds hamn och
Nyköping/Oxelösunds flygplats. Ett sådant
kommunikationscentrum har en stor utvecklingspotential,
särskilt när man beaktar att avståndet till
Storstockholmsregionen endast är ca 100 km.
Närheten till Stockholm gör att Sörmland är ett mycket
intressant utvecklingsområde i framtiden. För att detta skall
kunna förverkligas krävs att strategiska investeringar i
infrastrukturen görs vid rätt tidpunkt. En lågkonjunktur
som den som just nu är ett faktum är mycket lämplig tid för
att genomföra sådana investeringar i bl.a. infrastruktur.
Kommunikationerna är en viktig del av infrastrukturen och
därmed av stor betydelse för länets utveckling.
Arbetslöshet kostar
Arbetsmarknadsinsatserna i länet beräknas under
1992/93 kosta samhället ca 790 miljoner kronor. Det gäller
främst arbetsmarknadsutbildning och
ungdomspraktikplatser. Härutöver kommer andra
kostnader för arbetslösheten såsom utbetalningar från
arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd och olika
former av utbildningsbidrag. Kostnaderna för dessa former
av direkt arbetslöshetsstöd beräknas uppgå till mellan 700
miljoner kronor och 800 miljoner kronor per år bara i
Sörmland. Det finns således resurser att omsätta till
kraftfulla insatser för det sörmländska näringslivets
utveckling.
Byggande
Senare delen av 80-talet har varit en intensiv
nybyggnadsperiod. På många platser har byggmarknaden
varit överhettad. En överproduktion av kommersiella
lokaler har lett fram till att vi i dag har stora outhyrda ytor.
En orsak till det är den förra borgerliga regeringens
politik. Under den tiden nedrustades byggbranschen och
många byggnadsarbetare försvann till andra arbeten. När
vändpunkten kom saknades utbildad arbetskraft, och
byggpriserna steg snabbt när efterfrågan blev större än
utbudet på marknaden. Konkurrensen var näst intill
obefintlig.
Byggandet är en motor i samhällsekonomin. Varje
byggnadsarbetare skapar jobb för minst tre personer i andra
branscher som t.ex. byggmaterial, inredning, el och
ventilation och annan utrustning.
Arbetslösheten i byggbranschen överstiger i januari 1993
30 500 
personer vilket är drygt 25 %. 
Prognoserna pekar mot att fram till sommaren
kommer närmare 40 % 
av byggnadsarbetarna att vara arbetslösa.
I vårt län är motsvarande siffror 1 280 
vilket är lika med drygt 32 %.
Hela 
den svenska arbetsmarknaden påverkas av
nedgången i byggproduktionen. Arkitekt- och
konsultföretag i branschen har tvingats att mer än halvera
sin personal. Byggämnesindustrin har minskat sin personal
kraftigt. I många fall slås företagen ut och vi mister
kapacitet inom landet.
Vi menar att bostadsbyggandet måste hållas på en jämn
nivå. För att leva upp till vår nationella målsättning om allas
rätt till en god bostad behövs ca 40 000 
nya lägenheter per år under 90-talet.
Inte minst den stora ökningen av antalet äldre gör det
nödvändigt med kraftfulla insatser för att klara de äldres
behov av bra och ändamålsenliga bostäder.
I det läge som uppkommit är det viktigt att det offentliga
byggandet som är planerat kommer igång och att den
byggnation som planerats för senare start tidigareläggs. Här
finns projekt som upprustning av skolor, samlingslokaler,
förvaltningsbyggnader, underhåll av kommunala gator och
vägar och förnyelse av vatten- och avloppssystem.
De kommunala bostadsförsörjningsprogrammen visar
att de sörmländska kommunerna ligger väl framme i
planeringshänseende för att tillgodose kraven på
bostadsbyggande vad avser vanliga lägenheter, småhus och
särskilda bostäder för olika former av äldreboende.
För 1992 redovisas att av planerat byggande har endast
hälften påbörjats. För 1993 är situationen än mer prekär.
Bedömningar nu visar på att knappt en tredjedel av
planerad byggnation beräknas kunna starta som planerat.
Det är viktigt att klarhet skapas om vilka
finansieringsmöjligheter som finns för reparation och
ombyggnad av lägenheter. Vidare måste de resurser som de
kontanta A-kasseersättningarna representerar användas
mer aktivt. Samhället måste initiera angelägna ROT-
projekt inom den kommunala sektorn. I vårt län skulle
kommunerna med kort varsel kunna starta flera
sysselsättningsintensiva arbeten om passivt kontantstöd
byttes mot aktivt investeringsstöd. I en bilaga till motionen
redovisas kommun för kommun i vårt län vilka byggen som
skulle kunna startas.
Kulturmiljövård
För att säkerställa de stora natur- och kulturvärden som
finns i odlingslandskapen har riksdagen tidigare avsatt 550
miljoner för 3 år (1990--1993). På så sätt har man kunnat
bevara det varierade landskapet och dessutom för
eftervärlden visa hur marken använts under olika
tidsperioder. Det säger sig självt att detta är speciellt viktigt
i en tid när jordbruket genomgår så stora förändringar.
Anslaget för landskapsvård har haft stor betydelse i
Mälardalen, och bara i Sörmland har Länsstyrelsen genom
s.k. skötselavtal kunnat engagera 400 personer i bevarandet
av detta kulturarv.
Vi noterar nu att det nya anslaget i budgeten endast
gäller ytterligare ett år på grund av osäkerheten inför ett
eventuellt EG-medlemskap. Även för framtiden måste
landskapsvården enligt vår mening på något sätt ingå i
jordbrukspolitiken och vi finner det ytterligt angeläget att
det arbete som kommit igång i Sörmland kan fullföljas.
I arbetslöshetskrisens Sverige är det angeläget att
utnyttja den friställda arbetskraften till angelägna ändamål
som annars kanske skulle få stå tillbaka. I Sörmland finns
god beredskap för att få fram s.k. sysselsättningsskapande
projekt med mycket hög sysselsättningsgrad men med låga
kostnader i övrigt.
Med den gemensamma beteckningen ''Kulturmiljövård''
har inte mindre är 29 olika objekt nyligen redovisats till
Riksantikvarien. En del av dessa objekt skulle kunna ge
värdefull och meningsfull sysselsättning åt yrkeskunniga
byggnadsarbetare, tekniker, förmän. Andra projekt kan
sysselsätta mer lågutbildad arbetskraft. Det är angeläget att
dessa arbeten kan igångsättas så snart som möjligt.
Kultur
Tillgång till ett rikt kulturutbud är en förutsättning för
en god livskvalitet och hög välfärd. En satsning på kulturen
höjer ett landskaps attraktion mångfalt.
Sörmland har länge behandlats styvmoderligt när det
gällt tilldelning av medel för de flesta konstformer och
kulturyttringar från både statens och centrala
organisationers sida. Kommuner och landsting har däremot
gjort stora satsningar för att öka kulturutbudet i länet.
I Eskilstuna finns Barnkulturcentrum med kommunen
som huvudman. Detta är en unik institution som har den i
landet längsta och bredaste erfarenheten av barnkultur.
Dess uppgift är att stödja barn och ungdomar i deras eget
skapande samt att höja medvetenheten hos vuxna för barns
skapande verksamhet. Till Barnkulturcentrum är också
knutet Svenskt Barnbildarkiv som har till uppgift att samla
och vårda barns teckningar och målningar och ställa dem till
förfogande för forskning och studier om barn. Arkivet är
det enda i sitt slag i Skandinavien och bland de allra mest
omfattande i världen med ca 600 000 
objekt från 1860-talet fram till våra dagar.
Barnbildarkivet är en nationell och internationell tillgång
och dess fortsatta verksamhet måste garanteras.
I Eskilstuna finns också Gamla Teatern, som är en
teaterlada från 1830. Det är den enda i sitt slag bevarade
teaterlokalen i Sverige. Det är en mycket primitiv teater,
inrättad i ett magasin och använd som teater mellan åren
1830 och 1850. Ladan har bevarats till vår tid tack vare att
den hela tiden fungerat som magasin. Som teater
återinvigdes ladan 1989 efter en försiktig renovering.
Eskilstuna kommun stod för den yttre upprustningen och
Idé-Teaterns medlemmar ansvarade för den inre
renoveringen. Det finns planer och tankar på att göra
Gamla Teatern till ett nationellt centrum för studier av
landsortens teaterhistoria. Sverige har i jämförelse med
kontinenten en mycket kort teaterhistoria. Med hjälp från
statens sida skulle man kunna indela verksamheten i tre
samverkande delar: föreställningsverksamhet, museum och
dokumentationscentra samt kursverksamhet i syfte att söka
rötterna i den svenska teaterhistorien.
En annan anläggning med stora kulturhistoriska
kvaliteter är Julita. Den är en redan i dag mycket
betydelsefull och välbesökt anläggning.
Under 1992 presenterades för Julita Gård och Museer
samt Sveriges Lantbruksmuseum en utvecklingsplan. Det
handlar om stora satsningar som måste tillåtas ske successivt
under flera år. Insatserna bedöms dock som mycket
betydelsefulla för att hävda och förstärka Julitas position
inom det agrar- och kulturhistoriska området. Julitas
fortsatta utveckling står och faller med ett ökat tillskott av
externa drifts- och investeringsmedel. Från i första hand
staten men även från andra finansiärer krävs ökade
ekonomiska åtaganden. För att undvika konkurrens inom
Stiftelsen Nordiska Museet vid fördelning av statsbidraget
mellan Julita och museets övriga verksamhet bör anslagen
om bidrag till Julita resp. Nordiska Museet i övrigt
behandlas som två skilda anslag.
På Gripsholms slott och Gripsholms folkhögskola
visades under många år statens porträttsamling. För några
år sedan såldes folkhögskolan till Röda Korset. Porträtten
plockades då ner och magasinerades. Det är den modernare
delen av porträttsamlingen, som är kulturhistoriskt,
nutidshistoriskt och konstnärligt mycket intressant, som
inte längre är tillgänglig för allmänheten. Det finns ett
mycket intressant alternativ som skulle göra tillgängligheten
möjlig. Inte långt från Gripsholms slott finns Mälsåkers
slott. Detta har i sig själv ett stort kulturhistoriskt värde
men kräver omfattande restaurerings- och
renoveringsarbete. Medel har redan avsatts för förstudier
och projektering. Det är angeläget att den modernare delen
av statens porträttsamling blir tillgänglig för allmänheten.
Under lång tid har ett kunskaps- och
informationscentrum för Östersjön diskuterats. Befintliga
vatten- och luftforskningsresurser kan på ett påtagligt sätt
vidarebefordras till allmänheten via ett planerat
Östersjöcentrum i Nyköping. Dess betydelse för hela
Östersjön kan bli omfattande bl.a. som en följd av
samarbete mellan Stockholms Universitets
forskningsenheter vid Studsvik, Världsnaturfonden samt
andra intressenter.
Ett särskilt aktiebolag, Östersjöcentrum AB, har bildats
som en kraftsamlande enhet. Initialt krävs resurser för
uppbyggnaden av framför allt den väsentliga publika delen.
Enighet råder bland berörda kommuner, Nyköping,
Oxelösund och Trosa, om satsningens omfattning och
lokalisering. Då Östersjöcentrum är en nationell men även
internationell angelägenhet borde staten kraftfullt stödja ett
förverkligande av projektet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett samlat stöd till
småföretagsutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsfondernas centrala
roll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvisa exportkrediter för
svenska företag,
4. att riksdagen begär att regeringen initierar ett
utvecklingsarbete som sprider kunskap om tillväxtföretag,
5. att riksdagen hos regeringen begär koncentrerade
insatser i Södermanlands län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utbyggnad av
gymnasieskolan,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en satsning på
vuxenutbildningen,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade resurser till
folkbildningen,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av
högskoleverksamhet i Sörmland,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och industriell
utveckling,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en satsning på
järnvägsförbindelserna i de tre sörmländska huvudstråken
så att samtliga större orter får tillgång till en fullgod
trafikstandard,3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsningar på de viktigaste
vägarna E20, E4 och väg 57 från Katrineholm--Flen mot
Gnesta--Järna,3
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en satsning på den s.k. Räta
linjen dvs. vägen från Norrköping--Katrineholm norrut
genom Västmanland mot Gävle,3
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på den
kommunikationspotential som finns i Nyköping--
Oxelösunds-området med hänsyn till motorväg, järnvägar,
Oxelösunds hamn och Nyköping/Oxelösunds flygplats,3
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av offensiva
insatser inom byggområdet,4
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ROT-satsningar inom
kommunala lokaler,4
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om landskapsvårdande insatser efter
1994,5
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande
kulturmiljövård i Sörmland,6
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Svenskt barnbildarkiv,2
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Gamla teatern i Eskilstuna,2
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en delning av anslaget till Julita
och Nordiska museet,2
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en satsning på Julita
lantbruksmuseum,2
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Statens porträttsamling,2
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en satsning på ett
Östersjöcentrum.5

Stockholm den 26 januari 1992

Göran Persson (s)

Maj-Lis Lööw (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Anita Persson (s)

Alf Egnerfors (s)

1 Yrkandena 6, 7 och 9 hänvisade till UbU
2 Yrkandena 8 och 19--23 hänvisade till KrU
3 Yrkandena 11-14 hänvisade till TU
4 Yrkandena 15 och 16 hänvisade till BoU
5 Yrkandena 17 och 24 hänvisade till JoU
6 Yrkande 18 hänvisat till AU

N317
Bilaga

Södermanland


Kommun
Kostnad
mkr

Eskilstuna

Energibesparande åtgärder och modernisering
mediasystem
10,5
Underhållsåtgärder fördelat på 6 år
16,15
Inredning terminalarbetsplatser
0,855
Inredning/projektering
Grenadjären
1,38
Skogstorpsskolan pannbyte
0,35
Inredning/utrustning projektering
Oxen
2,5
Tunafors avd.kök
5,0
Önsta 2:4
5,0
Solåsen
5,0
Alberga
42,0SMHI-anläggningar

Tunagården
60,0
Lagersbergsgården
87,0
Tallåsgården
46,0
Hemlaås
24,0
Skogsgläntan
31,0
Ärlagården
35,0Skolor

Krusgårdsskolan
1,0
Gökstensskolan
2,0
Skogstorpsskolan etapp 2
15,1
Hållsta skola
8,0
Näshulta skola
6,0
Vallby skola
1,0
Slottsskolan
10,0
Djurgårdsskolan
15,0
Kjula skola
6,0
Barva skola
3,0
Skogsängsskolan
10,0
Hällberga skola
7,0
Tunafors skola
10,0
Ärla skola
9,0
Stålforsskolan
20,0
Lagersbergsskolan
5,0
Fröslundaskolan
5,0
Gillberga skola
5,0
Lista skola
5,0
Mesta skola
2,0
Nyforsskolan
6,0
S:t Eskils skola
20,0
Fristadsskolan
20,0
Lundby skola
13,0
Hällby skola
7,0
Tumbo skola
20,7
Rinmansskolan
20,0
Vildrosen
20,0Daghem

Barnstigen
1,4
Solsätersvägen
3,2
Byringevägen
0,5
Kjula
1,5
Eskilsgatan
0,5
Stensborgsgatan
0,2
Hällberga fritids
1,0
Hällberga dagis
1,0
Ärla
1,5
Mesta
2,0
Gillbergavägen 119
0,4
Lagrådsgatan
2,5Övrigt

Faktoriholmarna
10,0
Stålfors konserthall
12,0
Flen

Ombyggnad ålderdomshem

Malmköping
9,0
Äldrelägenheter
40,0
Nybyggnad kv. Lästen
50,0
Ombyggnad högstadieskola
Hälleforsnäs
5,0
Tea samlingslokal
1,2
Katrineholm

Ombyggnad av åldersdomshem

Yngaregården
5,0
Almgården
3,0
Vallgården
3,0
Furuliden
3,0
Västra skolan
10,5
Strångsjö skola
3,0
Sandbäckens skola
1,7
Nävertorps skola
2,4
Fritidshem Lövåsen kök
10,0
Oxelösund


Våtmarksprojekt kvävereduktion
6,7
Reparation vattentorn
1,0
Reparation reningsverk
1,0
Huvudvattenledning
12,0
Vatten och avlopp gamla Oxelösund
1,0
Fastighetsunderhåll skolor och daghem
5,4
Ombyggnad av lokaler för 6-årig skola
4,5
Reparation underhåll fast. Jollen
0,5
Ventilationskontroll besiktning
åtgärder skolor och daghem
1,0
Reparation underhåll Femöre huvud
0,4
Reparation underhåll Folkets Hus
1,0
Utbyte reservpannor fjärrvärme
6,0
Ridhus Stjärnholm
4,5
Ombyggnad av sjukhemmet till ålderdomshem
2,0
Nybyggnad sjöfartens hus ny lotsstation
15,0
Renovering underhåll bostäder
10,0
Va-arbeten Danvikshagen
1,0
Va-arbeten Lastudden
5,0
Va-arbeten Jogersö etapp 1
6,4
Gång- och cykeltunnel Sunda
2,0
Landstinget


Ombyggnad av Näckrosen
Mälarsjukhuset
4,0
Ombyggnad av ambulansstation
Mälarsjukhuset
1,3
Ombyggnad av ca 15 avdelningskök
inom Mälarsjukhuset
6,0
Ombyggnad av infektionsklinik
Mälarsjukhuset
7,0
Ambulansstation
Nyköpings lasarett
2,5
Entre, cafeteria
Nyköpings lasarett
2,0
Matsal Nyköpings lasarett
1,6
Hus N 10 -- 12 Nyköpings lasarett
3,0
Hus N 2 bassäng Nyköpings lasarett
1,5
Flens vårdcentral ombyggnad för vårdlag
7,6
Vingåkers vårdcentral underhåll
1,0
Solbacka kursgård underhåll
1,0
Kullbergska sjukhuset ögonmottagning
1,9
Kullbergska sjukhuset öronmottagning
2,7
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10
Yrkanden (48)