Värn- och samhällsplikt

Motion 2015/16:2901 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD)

av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda återinförandet av värnplikten och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda skolelever i samhällsplikt och fostran samt öka samverkan mellan skolan och Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta scoutrörelsen till försvaret och tillkännager detta för regeringen.

 

Värnplikt

Mellan år 1901 och 2010 hade varje vuxen man som var svensk medborgare skyldighet att göra värnplikt, d.v.s. lära sig grunderna för att kunna försvara Sverige. Detta har ersatts med en s.k. totalförsvarsplikt, som gäller både män och kvinnor mellan 16 och 70. Totalförsvarsplikten innebär kortfattat att alla mellan 16 och 70 har en skyldighet att hjälpa till, om det skulle bli krig, men den saknar utbildning. Exempel från bland annat USA, som idag är ett av de länder som lägger mest pengar på rekrytering av militär personal, visar på att det är svårt att rekrytera det behov som finns. Klart är att frivillighet inom det militära inte räcker och försvaret har idag svårt med sin personalförsörjning.

Många anser att militärtjänst ska vara frivillig och dagens system är helt baserad på frivillighet bland personer som också är anställda. Oavsett om vi befinner oss i fred eller inte är vi i behov av personal inom Försvarsmakten för att antingen försvara landet eller vara beredda på ett framtida anfall. Historiskt finns personer som vägrat vapentjänst, och de har straffats för detta. Dock behöver inte allt som har med försvaret av vårt land att göra innebära vapentjänst, utan man kan hjälpas åt på olika sätt. Huvudsaken är dock, att tydligt förbereda våra medborgare på vad som kan anses som en självklarhet och en plikt gentemot vårt land: Att vara beredda att försvara landet vid ett anfall.

Värnplikten tillgodosedde under många år vårt behov och gav således också att den värnpliktiga lärde sig ett och annat nyttigt. Genom mönstringen togs personer ut till tjänstgöring som baserades på dels Försvarsmaktens behov, dels individens kompetens och önskemål. Detta underlättade samtidigt möjligheten till att snabbt rusta upp i händelse av krig.

Riksdagen bör ge regeringen i uppgift att utreda möjligheten att återinföra värnplikten för både män och kvinnor och att det inte nödvändigtvis behöver innebära vapentjänst.

Utbildning i samhällsplikt och fostran

I Sverige råder det soldatbrist och många medborgare oroas dessutom över att landet saknar ett fullgott försvar i de fall en mäktig motståndare skulle anfalla. Likaså oroas allt fler inför de konflikter som sprider sig runt om i världen vilket är en extra stor utmaning för försvaret, då det sedan 2012 är dess uppgift att värva nya soldater. Det är tydligt att mer behöver göras för att locka skolelevers vilja att bli soldater och att engagera sig för vårt lands försvar, och försvarets budget används inte bäst genom att annonsera för att försöka locka nya krafter till sin verksamhet. Att locka nya rekryter behöver inte vara allt för svårt och det behöver inte heller bli så komplicerat om man inför ett nytt ämne i högstadie- eller gymnasieskolan där annan allmän fostran också inkluderas.

Framförallt våra äldre generationer kan vittna om att värnplikten har lärt dem en hel del om fostran, hur man för sig och har helt enkelt inneburit en viktig del i mognadsprocessen. Man har jämfört det med en utveckling av konfirmationen, som haft en fostrande roll där man lärt sig om s.k. vett och etikett. I samband med att färre konfirmerar sig och att värnplikten avskaffats har dessa viktiga delar som bidragit till att samhället knutits ihop tyvärr försvunnit. Att man reser sig för äldre inom kollektivtrafiken eller hur man uppför sig kan tyckas vara småpotatis i uppfostran, men faktum är att det handlar om respekt och det handlar om hur man är gentemot sina medmänniskor.

Genom att införa ett nytt ämne som fokuserar på både fostran och civilförsvar kan det öka viljan för fler elever att engagera sig för vårt lands försvar samtidigt som den skolning i vett och etikett som en gång i tiden var självklar upprätthålls. Skolan bör engagera sina elever i försvaret och därför bör kontakten mellan gymnasieskolor och försvaret öka ytterligare så att exempelvis försvaret kan visa vilka möjligheter som finns, och så att eleverna ser nya alternativ på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Samtliga elever bör exempelvis bjudas in till det årliga försvarets dag, och det ska ses som en integrerad del av gymnasieutbildningen. Genom att utbildningar i Försvarsmakten också integreras i det civila livet kan dessa bli mer attraktiva, vilket också ökar chansen att fler väljer att ansluta sig till försvaret.

Riksdagen bör ge regeringen ett tydligt uppdrag att verka för försvarsvänliga kurser i gymnasieskolan där allmän fostran lärs ut samt att samverkan mellan försvaret och gymnasieskolan utvecklas ytterligare i enlighet med intentionerna i motionen.

Samverkan mellan scoutrörelsen och Försvarsmakten

Scoutrörelsen är en av Sveriges största ungdomsorganisationer och mycket uppskattad. Över 63 000 barn och unga från alla möjliga delar av samhället får tack vare scoutrörelsen en chans att uppleva äventyr tillsammans och samtidigt växa som individer. Det är en viktig del för många att lära sig saker, finna nya intressen och få ett aktivt liv vid sidan av skolan eller annat privat umgänge. Scoutrörelsen, som bildades av en general i Storbritannien 1907, har många års erfarenhet av aktivt uteliv och arbetar med gruppdynamik och ledarskap utifrån varje individs egna förutsättningar. Det finns en tydlig koppling mellan denna rörelse och den aktivitet som i mångt och mycket ska prägla den svenska försvarsmakten, vilket gör att det vore fullt naturligt med en starkare koppling däremellan. Politiskt kan man inte påverka scoutrörelsen i sig, men vad man kan verka för är en tätare dialog mellan likasinnade verksamheter.

Rörelsen bidrar till personlig utveckling och stärkt självkänsla hos alla. Scouterna lever efter att efter bästa förmåga följa det s.k. scoutlöftet, ett löfte med sju regler: Att tro och respektera andras tro, att vara ärlig och pålitlig, att vara vänlig och hjälpsam, att visa hänsyn och vara en god kamrat, att möta svårigheter med ett gott humör, att lära känna och vårda naturen samt att känna ansvar för sig själv och andra. Enligt eget utsago strävar rörelsen efter att det ska vara fler unga ledare i samhället och att unga ska ha möjlighet att få utveckla sin förmåga att leda sig själv och andra. Den vill motverka övergrepp i samhället, för en stark demokrati och en god miljö. Riksdagen bör ge regeringen i uppgift att verka för ökad samverkan mellan Försvarsmakten och scoutrörelsen.

Markus Wiechel (SD)

Jeff Ahl (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-06 Granskad: 2015-10-07 Hänvisad: 2015-10-13
Yrkanden (3)