Värnskatten

Motion 2014/15:1421 av Boriana Åberg (M)

av Boriana Åberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.

Motivering

Efter aviseringen om att statlig skatt kommer att tas ut från en månadsinkomst på

36 000 kommer Sverige att åter ha världens högsta marginalskatt som dessutom tas ut från en internationellt sett låg nivå. I dag betalar den individ som tjänar över 51 300 kronor per månad sammanlagt 57 procent i skatt. I detta ingår kommunalskatten (32 procent), statlig inkomstskatt (20 procent) och värnskatt (5 procent). De flesta som ligger på denna inkomstnivå har både långa och hårda studier bakom sig samt ett inkomstbortfall under studietiden som måste kompenseras. Många är företagare som arbetar 80 timmar i veckan. En kompetent och ambitiös arbetskraft kräver en positiv löneutveckling efter studierna. Företagare som skapar nya jobb måste premieras.  Värnskatten försvårar detta och möjligheterna att avskaffa värnskatten bör därför ses över.

1990-talet präglades av en svår ekonomisk tid. Saneringen av ekonomin krävde nya och inte sällan drastiska åtgärder som var lika impopulära som nödvändiga. Därför infördes år 1995 en tillfällig skattehöjning med fem procentenheter till 25 procent för inkomster över en viss nivå. Denna värnskatt skulle vara tillfällig och skulle tas bort så snart ekonomin tillät. 1999 avskaffades värnskatten, men ersattes direkt av en ny skatt med identisk konstruktion och funktion – om än under ett nytt namn. Men namnbytet eliminerade inte orättvisan.

Vissa vill behålla värnskatten tack vare dess påstådda positiva inverkan på samhällsekonomin. Men enligt Ekonomistyrningsverket inbringar värnskatten endast 4,2–4,5 miljarder kronor till statskassan per år, vilket måste relateras till de totala skatteintäkterna som beräknades till 824 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2014. Värnskattens positiva effekter är således starkt överdrivna då den endast utgör knappt 0,5 procent av statens totala intäkter. Långtidsutredningen ifrån 2011 beräknade även att värnskatten skulle kunna avskaffas utan att statens intäkter påverkas negativt. Dessutom bidrar värnskattens konstruktion till att Sverige har världens högsta marginalskatt sedan Danmark avskaffade sin värnskatt år 2009. Den genomsnittliga marginalskatten i Sverige kommer att ligga på cirka 57 procent, lägst i Vellinge (cirka 54 procent) och högst i Ragunda (cirka 59 procent). Detta bör jämföras med EU-genomsnittet på 38 procent för år 2013. Genomsnittlig marginalskatt i Sverige för årsinkomster mellan 434 000 och 615 000 kronor ligger för 2014 på 52 procent. För den som tjänar över 615 000 kronor om året ligger dock marginalskatten på 57 procent.

Alliansregeringen införde och förstärkte arbetslinjen, främst genom jobbskatteavdragen. Dessa ökade drivkrafter för arbete framför bidrag. Det är beklagligt att den nya regeringen väljer bidragslinjen och bestraffar dem som skapar jobb. Sverige har inte råd att förlora experter till utlandet eftersom över hälften av deras lön beslagtas av staten. Det är förödande för en nation som vill vara ett kunskapssamhälle att sända signalen att högre studier och hårt arbete inte lönar sig.

Värnskatten riskerar att motverka social mobilitet. Den hindrar ungdomar från studieovana miljöer att göra en klassresa. Långa studier och höga studielån avskräcker människor från utbildning om det inte finns tydliga ekonomiska incitament. Värnskatten minskar även människors frihet genom orättfärdig konfiskering av pengar som rätteligen tillhör den som intjänar dem. Dessa är bara några av många skäl till varför möjligheterna att på sikt och när det ekonomiska läget så medger, se över ett avskaffande av värnskatten.

.

Boriana Åberg (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2014-11-07 Granskad: 2014-11-07 Hänvisad: 2014-11-12
Yrkanden (1)