Västernorrlands infrastruktur m.m.

Motion 1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s)

av Hans Stenberg m.fl. (s)
Politik för arbete åt alla i Västernorrland
Sammanfattning
I motionen presenteras förslag till åtgärder för att trygga
sysselsättningen både på kort och lång sikt.
För att på kort sikt möta den snabbt ökande
arbetslösheten i länet föreslås tidigareläggning av
investeringar på sammanlagt 5,8 miljarder.
Kommunerna och landstinget har en viktig roll som stora
arbetsgivare framför allt för kvinnor. Därför bör landsting
och kommuner så långt som möjligt avstå från att säga upp
folk i den rådande lågkonjukturen.
I programmet för akuta åtgärder föreslås också
exportgarantier för Hägglunds i Örnsköldsvik, så att
företaget kan leverera de utrustningar till den ryska
oljeindustrin som företaget fått beställningar på. Det skulle
ge 100 personer arbete i Örnsköldsvik, samtidigt som det
skulle vara ett viktigt bidrag till att stärka ekonomin och den
demokratiska utvecklingen i Ryssland.
Vi anser också att staten måste ta ett särskilt ansvar för
utvecklingen i Ånge, som under ett antal år beräknas
förlora ca 500 jobb.
Vi föreslår bl.a. att en kriminalvårdsanläggning
etableras i Ånge kommun som en filial till Viskananstalten.
I motionen föreslås också att regeringen ger ett fortsatt
stöd till SJ och de olika trafikbolagen i landet för
tidigareläggning av beställningar av förortståget X14. I
annat fall hotas jobben för ytterligare 250 personer vid ABB
Railcar i Örnsköldsvik. Det kommer också att få stora
följdverkningar för underleverantörerna på orten.
Industrin i Västernorrland har drabbats hårt av
strukturförändringar. Risk finns att stora delar av
näringslivet helt slås ut innan konjunkturen vänder och
ekonomin bringas i balans.
För att motverka detta föreslår vi:att transportstödet
bibehålls och förbättras i Västernorrland.
Vidare föreslår vi att den tillfälliga inplaceringen av
Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik i stödområde
förlängs. Ånges inplacering i stödområde ett förlängs och
att hela Sollefteå kommun placeras i stödområde ett.
I det mer långsiktiga programmet för att stärka
näringslivet i Västernorrland är förbättrade
kommunikationer i och till länet en av kärnpunkterna:
Bättre vägstandard -- både på de mindre vägarna och på
Europavägarna genom länet. Västra och södra infarten till
Sundsvall, Åsbergstunneln i Örnsköldsvik samt
''Miljövägen'' i Timrå bör ges högsta prioritet.Kraftfulla
satsningar på järnvägarna både beträffande Stambanan och
kustjärnvägen.Utveckling av flygplatserna Midlanda,
Kramfors/Sollefteå och Örnsköldsvik.
Det är viktigt att Västernorrland snabbt får tillgång till
den modernaste teletekniken.
I det socialdemokratiska programmet ingår stora
satsningar på utbildning:Utbyggnad av Mitthögskolan till
ett MittSverige universitet.Civilingenjörsutbildning
lokaliseras till MitthögskolanMer utbildning lokaliseras
till Sandö U-centrum i KramforsStatens skola för vuxna
tillförs resurser för att kunna fullfölja sin verksamhetEtt
distansutbildningsinstitut förläggs till Härnösand
Grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 lokaliseras
till Mitthögskolan
I motionen föreslås också att länet görs till ett centrum
för skogsindustrins kunskapsförsörjning och att Svenska
Träforskningsinstitutet helt eller delvis omlokaliseras till
Västernorrland.
Vi säger nej till en utförsäljning av våra naturtillgångar.
Delar av vattenkraftsvinsterna ska stanna i
Västernorrland för regional utveckling.
I motionen föreslås en stor satsning på utveckling av små
och medelstora företag i länet genom att skapa möjligheter
till forskning och utveckling av olika produkter. Dessutom
föreslår vi att ensamföretagare ges möjlighet till
kompetensutveckling i form av bidrag till kortare
specialutbildningar.
Vi understryker också att försörjningen med riskvilligt
kapital är en överlevnadsfråga för Västernorrland.
I motionen krävs att den civila biståndskår som ska
utbildas skall organiseras och utbildas i Sollefteå. Sandö U-
centrum, Hundskolan i Sollefteå och Räddningsskolan i
Sandö är viktiga resurser i denna utbildning.
Politik för arbete åt alla i Västernorrland
Vi föreslår i motionen en offensiv politik för att skapa
tillväxt och regional balans för att nå målet:
Arbete åt alla
Som uppföljning av detta program har vi under 1993
föreslagit sysselsättningsskapande åtgärder, som snabbt kan
sättas in.
Nu vill vi framhålla ett antal viktiga satsningar på:
Infrastrukturen -- kommunikationer, utbildning och
andra områden som är avgörande för positiv
samhällsutveckling.
Bakgrund
Våra förslag läggs mot bakgrund av den dramatiska
utveckling som nu sker på arbetsmarknaden. Som exempel
kan nämnas att den öppna arbetslösheten bland
byggnadsarbetarna nu är 35,6 % och beräknas öka
ytterligare under 1994.
Långsiktigt måste vi därutöver räkna med stora
förändringar på grund av statliga och kommunala
åtstramningar och strukturomvandlingar i samband med
hårdare internationell konkurrens.
Bygg ut och modernisera kommunikationerna
Utbyggnad och modernisering av kommunikationerna
är en av grundbultarna i vår strategi för tillväxt och regional
balans.
De viktigaste projekten är:
Snabbtåg järnvägssatsningar
Fullvärdig snabbtågstrafik Stockholm--
Sundsvall/Härnösand senast 1996.Riksdagen har fattat
principbeslut om att bygga Botniabanan och därför bör
Ådalsbanan omedelbart överföras till stamnätet.
Järnvägen mellan Örnsköldsvik och Husum byggs som en
första etapp samt delen Örnsköldsvik--Mellansel upprustas.
Detta innebär också en förstärkning av stambanan.Rusta
upp järnvägen Sundsvall--Östersund som en första etapp av
Atlantbanans utbyggnad.Den planerade upprustningen
av stambanan fullföljs.Socialdemokraterna har tagit
initiativet till en snabb tågtrafik med fyra turer i vardera
riktningen på sträckan Sundsvall -- Ånge -- Östersund. Vi
anser att denna tågsatsning måste få en kraftfull
uppbackning genom t.ex. anpassning till övrig trafik och
marknadsföring. Dessutom bör staten upphandla trafiken
på sträckan i framtiden.
Flyg
Flygplatserna Midlanda, Kramfors/Sollefteå och
Örnsköldsvik måste hävdas och utvecklas. Det är särskilt
viktigt att noga följa utvecklingen i samband med
avregleringen av flyget. Den tydliga utvecklingen mot färre
turer och försämrad service måste motverkas.
Vårt krav är ett väl fungerande nationellt inrikesflyg för
hela landet. En avgift bör läggas på samtliga flygbiljetter för
att finansiera upphandlig av olönsam flygtrafik.
Kramfors/Sollefteå flygplats är enligt 1988 års
trafikbeslut en primärflygplats. Vi socialdemokrater anser
att Kramfors/Sollefteå flygplats är av stor betydelse för
trafikförsörjningen i Norrland. Där saknas dessutom
tillfredsställande transportalternativ.
Vi föreslår att flygplatsen erhåller driftsstöd i lägst
samma omfattning som flygplatserna i
inlandskommunerna.
Vi föreslår att Midlanda utvecklas till ett nav i det
svenska flygsystemet med direktlinjer både inom landet och
till andra länder.
Vägar -- landets sämsta vägstandard
Länsvägar
Västernorrland har landets sämsta vägstandard.
Standarden är på flera håll i länet så dålig att vägar måste
stängas för tung trafik under längre perioder varje vår.
Därigenom hindras skogsindustrin från att göra nödvändiga
investeringar i ny miljövänlig teknik, eftersom den nya
tekniken kräver färsk vedråvara. Den dåliga vägstandarden
hämmar således utvecklingen både i Västernorrland och
landet som helhet.
Större hänsyn måste därför tas till länets extremt dåliga
vägstandard vid fördelningen av medel. Insatserna på
vägunderhåll måste öka totalt sett.
För att återställa det mycket eftersatta underhållet är det
nödvändigt att bygga om många vägar. Därför måste en
betydande andel av de medel som anslås till vägbyggande
komma Västernorrland till del.
Vi föreslår att medel för underhåll av vägarna i
Västernorrland fördubblas under en 10-årsperiod.
Vi föreslår att medel för nybyggande av vägar i
Västernorrland tillförs i större andel än de senaste åren.
Skogsbilvägar
Skogsbruket är starkt beroende av ett väl fungerande
vägnät som gör skogarna lätt åtkomliga för arbetskraft,
maskiner och lastfordon. Den neddragning av statsbidragen
till byggandet av skogsbilvägar som regeringen genomfört
har lett till att byggandet av skogsbilvägar har minskat. Med
hänsyn till arbetsmarknadsläget i Västernorrland och
skogsindustrins stora betydelse är det nödvändigt att
regeringen nu vidtar åtgärder för att stimulera byggandet av
skogsbilvägar i Västernorrland.
Vi föreslår att medel avsätts för en fortsatt utbyggnad av
skogsbilvägnätet i Västernorrland.
Vägstationer
Omorganisation inom Vägverket har inneburit att
vägstationer i inlandet lagts ner. Vi vill med skärpa
framhålla att omorganisation och nedläggningar inte får
medföra att insatserna på vägunderhållet i inlandet minskar.
Vi föreslår att organisationsförändringar inom
Vägverket inte får innebära att vägunderhållet i inlandet
minskar.
Europavägar
Även Europavägarna genom länet har låg standard.
Byggandet av en ny bro över Ångermanälven har
påbörjats under sommaren 1993 vilket innebär att
framkomligheten på E4 genom länet har förbättrats
avsevärt. För att Europavägarna i Västernorrland skall få
godtagbar standard måste också byggandet av västra och
södra infarten till Sundsvall samt Åsbergstunneln vid
Örnsköldsvik och ''Miljövägen'' i Timrå snarast komma till
stånd.
Även en upprustning av övriga E4 genom länet måste
ges hög prioritet bland landets aktuella vägprojekt.
Vi föreslår att byggandet av västra och södra infarten i
Sundsvall och Åsbergstunneln snarast kommer till stånd.
Snabb utbyggnad av telekommunikationerna
En fortsatt utbyggnad av telekommunikationerna i länet
är en viktig del i förstärkning av infrastrukturen. Det gäller
t.ex. tillgång till GSM, AXE-system, driftsäkerhet och
service samt en rättvis taxepolitik. Det måste betonas att
telekommunikationerna betyder särskilt mycket i län som
Västernorrland med långa avstånd och gles bebyggelse.
Vi föreslår att telekommunikationerna byggs ut i
Västernorrland -- med sikte på full utbyggnad 1995.
Nej till utförsäljning av våra naturtillgångar
En mycket stor del av landets exportinkomster kommer
av skogen, järnet och malmen i Norrland. En utförsäljning
av våra naturtillgångar skulle få svåra konsekvenser för
kommunerna i Västernorrland, men även för hela Sveriges
ekonomi. Landets naturtillgångar bör därför behållas i
statlig ägo.
Vårt krav är att landets naturtillgångar behålls i statlig
ägo.
Affärsverkens organisation och styrning
Människor och företag i vårt län är beroende av en jämn
grundläggande service. Det gäller att vägar, järnvägar samt
flyg-, post- och telekommunikationer är väl uppbyggda.
Denna service skall vara likvärdigt utbyggd i hela landet.
Det finns en berättigad oro för att den basala servicen
inte längre kommer att byggas upp efter rättviseprincipen
och med regionalpolitiska ambitioner. Snäva
lönsamhetsbedömningar mellan regioner och inom
affärsverken -- det är nya trender som påhejas av den
nyliberalt inspirerade ekonomiska politik som regeringen
nu bedriver.
Sverige är ett relativt litet land. Det behöver hållas ihop
med en nationell politik inom verksamhetsområden som
affärsverken omfattar. Bolagisering av affärsverken, som
uppdelning av verksamheterna i olika divisioner försvårar
regeringens och riksdagens demokratiska styrning och
därmed möjligheterna av att den basala servicen rättvist
fördelas.
Nationella och demokratiskt uppställda mål skall styra
investeringarna i infrastrukturen. Det är en viktig uppgift
för regering och riksdag att ta tillbaka styrningen över
affärsverken.
Vi föreslår att regering och riksdag tar tillbaka
styrningen över affärsverken.
Kunskaper -- nyckeln till framtiden
Ett universitet i MittSverige
För att klara förnyelsen måste utbildning och forskning
öka och göras mer tillgänglig i länet. MittSverige är en av
de regioner som har längst till universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser. I Västernorrland har nu
Mitthögskolan bildats med verksamhet i Sundsvall,
Härnösand, Örnsköldsvik och Östersund.
Målsättningen är att utveckla ett nätverksuniversitet
med 8 000--10 000 studenter.
För regionens långsiktiga utveckling är det nödvändigt
att nätverksuniversitetet så snart som möjligt blir
verklighet. Det är också viktigt att distansundervisningen
på högskolenivå utvecklas ytterligare. Den stora kompetens
på distansundervisning som finns vid SSVH i Härnösand
bör tas till vara. Vi föreslår därför att ett
distansutbildningsinstitut placeras i Härnösand.
Vi föreslår:
att utbildning lokaliseras till Sandö U-centrum i
Kramfors,
att Statens skola för vuxna tillförs resurser för att kunna
fullfölja sin verksamhet,
att ett distansutbildningsinstitut lokaliseras till
Härnösand,
att civilingenjörsutbildning lokaliseras till
Mitthögskolan med placering i Sundsvall,
att grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9
lokaliseras till Mitthögskolan med placering i Härnösand.
Skogsindustrins kunskapsförsörjning
Skogsnäringen -- skogsbruk och skogsindustrin -- är
basen för länets näringsliv i stort och har särskilt stor
betydelse för bosättning och utkomst i inlandet och
glesbygd.
Utvecklingen under senaste åren inger emellertid stark
oro. Både inom industrin och skogsbruket har
sysselsättningen minskat väsentligt. Skogsutredningen 1992
föreslår stora förändringar av skogspolitiken med
avregleringar, och en skogsvårdslag där i stort sett endast
reproduktionsplikten blir kvar av reglerna i den nuvarande
lagen. Förslaget innebär också att alla stödformer i
regionalpolitiskt syfte försvinner.
Vi menar att detta är allvarliga brister i förslaget. Kravet
på en skogspolitik och skogsvårdslag som ställer upp
preciserade mål och även anvisar medel är speciellt
angeläget i vårt län. Vi har t.ex. glesare skogsbilsvägnät än
jämförbara län. Att bibehålla bidrag till skogsbilvägarna är
därför ytterst angeläget. Utöver den kortsiktiga
sysselsättningseffekten med ökat vägbyggande skulle det ge
ett bättre planerat vägnät, som bl.a. är fördelaktigt ur
naturvårdssynpunkt.
I vårt län har vi också en stor och växande andel
utboägda skogsfastigheter. Med en starkt försvagad
skogsvårdslag och borttagande av alla bidrag till
beståndsvård är det en stor risk att aktiviteten på dessa
fastigheter sjunker. Då försvinner också sysselsättning för
den arbetskraft som haft säsongsarbete med framför allt
röjning.
Vi vill särskilt markera betydelsen av att efterfrågan på
råvara från skogen till storskalig energiproduktion gynnas.
Ett tredje sortiment vid sidan av sågtimmer och massaved
behövs nu. Kvalitetskraven från massaindustrin har
medfört att biprodukter från sågverksindustrin och
rötskadat virke röner mycket liten efterfrågan. Tekniska
lösningar finns för att göra biobränslet konkurrenskraftigt
även på längre avstånd. Intressanta projekt för
etanolframställning ur skogsråvaran finns projekterade i
länet. En översyn av skattebelastningen av de olika
energislagen -- biobränsle, olja och el -- bör komma till
stånd i syfte att få en omfördelning till biobränslets fördel.
En fråga som särskilt måste uppmärksammas är
skogsindustrins kunskapsförsörjning. Nettoexporten för
denna industri uppgick 1990 till drygt 50 miljarder kronor.
Av dessa svarade industrin i de sju skogslänen för ca 30
miljarder. Det är i dessa län som utbildningsunderskottet är
störst.
Skogsindustrins ställning i Västernorrland är med
hänsyn till detta ett starkt motiv för att samhället genom
olika insatser stöder arbetskraftens vidareutbildning och
industrins vidareutveckling.
Det är väsentligt och angeläget att forskning och
utvecklingsinsatser på detta område lokaliseras till
Västernorrland. Länet fyller alla ställda krav för en vidgad
forsknings- och utbildningsverksamhet. Svenska
Träforskningsinstitutet bör därför omlokaliseras till
Västernorrland.
I länet finns:en väl utbyggd industri med hög
forskningskompetenslaboratorier och
pilotanläggningaren högskola med hög kompetens inom
detta område
Vi föreslår:
att bidragen till skogsbilvägsbyggande återinförs att 
bidrag för skogsbeståndsvård bibehålls att 
projektet för etanolframställning med skogsråvara
som bas utvecklas i vårt län att 
en översyn av skattebelastningen av de olika
energislagen sker att 
genom olika insatser stödja arbetskraftens
vidareutbildning samt industrins vidareutveckling att 
Svenska Träforskningsinstitutet lokaliseras till
Västernorrland
Energiförsörjning
Västernorrland producerar ett stort överskott av el och
har samtidigt den mest elintensiva industrin i landet. Därför
är det nödvändigt att vi har en realistisk energipolitik som
ger den elintensiva industrin förutsättningar för
investeringar och teknikutveckling.
Vi föreslår:
att delar av vattenkraftsvinsterna skall stanna i länet för
regional utveckling,
att en parlamentarisk utredning tillsätts för att utreda
konsekvenserna av en eventuell avreglering av
elmarknaden.
Energisäkerhet
Under jul- och nyårshelgen drabbades ett stort antal
hushåll runt om i Sverige av strömavbrott. Nedisning och
fallande träd var orsaken. Många av dessa elavbrott blev
också onödigt långa p.g.a. att kraftbolagen minskat sin
underhållspersonal.
För att i framtiden, så långt som möjligt, undvika
liknande strömavbrott bör kraftbolagen åläggas att ta
ansvar för att kraftledningsgatorna röjs från träd som
riskerar att falla över ledningarna.
Vi föreslår:
att kraftbolagen åläggs att hålla en god beredskap för att
åtgärda strömavbrott,
att kraftbolagen åläggs att snarast röja i anslutning till
kraftledningarna.
Utveckling av småföretagen i Västernorrland
I Västernorrland finns knappt 10 000 småföretag (exkl.
jord- och skogsbruk). Småföretagen sysselsätter ca 50 % av
de verksamma i näringslivet, något mindre än
riksgenomsnittet, beroende på storföretagsdominansen i
Västernorrland.
Av de 10 000 företagen är 800 tillverkande företag. Av
dessa 800 har en handfull fler än 100 anställda medan så
många som drygt 300 har 5 anställda och färre. I vårt län
finns alltså många riktigt små företag även bland de
tillverkande företagen.
Vårt län har den största exporten per capita i landet.
Främst beroende på vår stora basindustri. När det gäller
våra småföretag är förhållandet det motsatta. Statistiken
visar att småföretag i Västernorrland exporterar mindre än
riksgenomsnittet.
Varje år startar ca 600 nya företag i vårt län, vilket bör
skapa 600--800 nya jobb. 10 -- 15 % av de nya företagen är
tillverkande företag -- resten avser service och handel.
Nyföretagande i vårt län är på frammarsch. Med
utgångspunkt från 1986 är Västernorrland det län där
nyföretagandet ökar mest, näst Sörmlands län.
Småföretagens betydelse i ett län som vårt kan inte
överskattas. Papper- och massaindustrins utveckling är
välkänd -- omfattande investeringar sker på kontinenten
samtidigt som rationaliseringsinvesteringar här hemma
minskar behovet av arbetskraft. Rationaliseringar i skogen
ger samma effekt. Allt detta har dessutom konsekvenser för
den del av verkstadsindustrin -- små och stora företag -- som
på olika sätt varit leverantörer till processindustrin.
Det är de mindre och medelstora företagen som kommer
att vara mest betydelsefulla för den framtida
sysselsättningen i vårt län. Det är därför viktigt att ta till
vara den utvecklingskraft som finns hos småföretagen och
samtidigt tillkomsten av nya företag.
Den snabba utvecklingen i dagens informationssamhälle
gör att små företag ofta har svårt att tillägna sig all den
information man har behov av att känna till. Bristande
information hos aktörerna på en marknad kan medföra att
affärer inte kommer till stånd.
Inom EG har småföretagens problem i detta avseende
uppmärksammats och man har startat ett antal
databaserade system. Dessa skall främja kontakter
säljare/köpare och där skall man kunna hämta information
om aktuell offentlig upphandling. Medvetet har priset för
att nyttja tjänsterna satts mycket lågt. I Västernorrland
förmedlar Utvecklingsfonden redan kontakter till ett antal
av dessa system. Tillsammans med handelskammaren och
Utvecklingsfonden i Jämtland har Utvecklingsfonden i
Västernorrland öppnat en informations- och
kontaktförmedlingsverksamhet med bas i Härnösand --
Euro Info Mittsverige.
Socialdemokraterna vill genomföra en bred Europa-
satsning för de mindre och medelstora företagen. I en av
våra motioner i maj 1993 föreslår vi att 500 miljoner avsätts
för att stärka dessa företags möjligheter på den
gemensamma europeiska marknaden. Denna satsning
omfattar marknadsföring, utbildning och information om
de möjligheter som EES-avtalet innebär bl.a. när det gäller
offentlig upphandling. Det omfattar också stimulans till
småföretag att investera i Östersjöområdet, bl.a. Baltikum.
Vi föreslår:
att medel avsätts för att stärka småföretagens
möjligheter till utbildning, marknadsföring och
information.
Kompetensutveckling för ensamföretagare
Under en lågkonjunktur är olika utbildningsinsatser ett
vanligt medel. Det används både för att stärka anställda i
företag och arbetslösa. Den möjligheten finns inte för den
enskilde företagaren med mindre än att företaget sätts i
konkurs, upphör och företagaren blir arbetslös. För att
möjliggöra en övervintring av företaget samtidigt som en
kompetensutveckling och tekniköversyn kommer till stånd,
bör särskilda insatser göras. Medel bör tillsättas för att finna
former för ett stöd för företag i tillfälliga krissituationer.
Vi föreslår:
att reglerna ändras för att möjliggöra stöd för
kompetensutveckling av ensamföretagare.
Behovet av riskvilligt kapital
Den kris som präglar det svenka bankväsendet får också
sin inverkan på näringslivets investeringar. Risk finns att
bankerna blir mer restriktiva när det gäller att gå in i
industriella projekt. Därför måste riskvilligt kapital ställas
till förfogande för att vidga industrisektorn i Sverige.
Soliditeten i länets företag -- och skogslänen -- är lägre
än för riket i övrigt. Alltså är vårt län särskilt beroende av
riskvilligt kapital.
Politiken gentemot Norrlandsfonden och
Utvecklingsfonderna måste förändras så att dessa
organisationer inte försvagas utan i stället stärks.
De investmentbolag som har bildats i syfte att medverka
i regional utveckling -- har kritiserats för att inte förse
realistiska projekt med riskvilligt kapital. Därför bör deras
verksamhet utredas i syfte att i ändrade regler eller i ändrad
organisation åstadkomma riskvilligt kapital för offensiva
satsningar.
Vi föreslår:
att riskvilligt kapital ställs till förfogande för skogslänen att 
kapital i investmentbolagen används till satsningar
där riskvilligt kapital behövs.
Rekonstruktion av företag och produktion
Vårt län har under senare tid drabbats av flera konkurser
och därmed har den industriella basen ytterligare beskurits.
Hade några konkurser kunnat undvikas om en bättre och
mer ändamålsenlig lagstiftning och stöd funnits att tillgå?
Och fanns det livskraftiga produkter som i onödan gick
förlorade?
Socialdemokraterna förordar en bättre beredskap i
lagstiftning och anskaffning av nytt kapital för att kunna
tillvarata livskraftiga delar i konkursföretag. Alla åtgärder
behövs för att stärka den industriella basen.
Vi föreslår:
att en bättre lagstiftning skapas för att ta tillvara
livskraftiga delar i konkursföretag.
Vi behöver jordbruket
Jordbruket är för länet en viktig näringsgren. Därför har
vi bestämt drivit Norrlandsstödet i riksdagen, behovet att
utveckla kombinationssysselsättningar och att klara
generationsväxlingar i länets jordbruk.
Samarbetet i skogslänen och med LRF har givit styrka
åt våra krav i jordbrukspolitiken. Målet är att unga
jordbrukare skall våga satsa i länet. Man skall veta att
regering och riksdag långsiktigt håller fast vid
Norrlandsstödet också i Europasamarbetet.
I dag används mindre kemikalier i Norrlandsjordbruket
jämfört med södra Sverige och Europa. Här finns en stor
möjlighet till utveckling av kvalitativt goda livsmedel.
Vi föreslår:
att Norrlandsstödet behålls i framtiden och utvecklas att 
utveckling av livsmedelsprodukter i Norrland sker att 
ett system skapas för att ge möjlighet till
generationsväxling i jordbruket.
Projekteringsstöd -- räntebidrag
Stora delar av byggbranschen riskerar nu att slås ut innan
konjunkturen vänder. I det läget bör ledig kapacitet
användas för att förbättra infrastrukturen. Ett stort
problem är att få fram objekt som kan starta med kort
varsel. Därför bör ett projekteringsbidrag inrättas i syfte att
skapa en reserv av sådana infrastrukturprojekt.
Ett räntebidrag bör införas för de kommuner som
tidigarelägger kommunala investeringar under
lågkonjunkturen.
Vi föreslår:
att ett projekteringsbidrag inrättas att 
ett räntebidrag införs för de kommuner som
tidigarelägger kommunala investeringar.
Transportstöd -- och inplacering i stödområde
Den katastrofala försämringen av arbetsmarknaden i
Norrlandslänen motiverar förstärkt regionalpolitiskt stöd.
Det gäller inte minst de industritunga orter som drabbats
hårt av strukturförändringar. Risk finns annars att stora
delar av näringslivet helt slås ut innan konjunkturen vänder
och ekonomin bringas i balans. Som ett viktigt medel för att
motverka detta bör transportstödet bibehållas och
förbättras inom transportstödszon två.
Vidare är det nödvändigt att den tillfälliga inplaceringen
av Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik i stödområde
förlängs. Ånges inplacering i stödområde ett bör förlängas
och hela Sollefteå kommun bör placeras i stödområde ett.
Vi föreslår:
att transportstödet bibehålls och förstärks inom
transportstödszon två.
att Härnösands, Kramfors och Örnsköldsviks tillfälliga
placering i stödområde förlängs.
att Ånge kommuns placering i stödområde ett förlängs.
att hela Sollefteå kommun placeras i stödområde ett.
Särskilt stöd till Ånge
Ånge har tappat ca 300 arbeten genom nedläggning av
kiseltillverkningen i Ljungaverk. Den neddragning som har
skett inom posten får följdverkningar för bl.a. SJ och
åkerier. Detta leder också till att elevunderlaget för
gymnasieskolan urholkas så allvarligt att dess existens på
orten hotas. Därtill kommer att indragning av statsbidrag
medför stora uppsägningar på den kommunala sidan.
Sammantaget innebär detta en dramatisk försämring av
service och infrastruktur i Ånge.
Med hänsyn till de omfattande statliga neddragningarna
i Ånge krävs att staten tar både samhällsansvar och
ägaransvar för den fortsatta utvecklingen i kommunen.
Särskilt stöd från ett vidgat länsanslag är en framkomlig
väg.
Kriminalvårdsanstalt
I regeringens budgetproposition beskrivs bristen på
anstaltsplatser inom kriminalvården som mycket stor.
För 10 år sedan uppförde Stiftelsen Ånge hyresbostäder
en elevförläggning till dåvarande Riksyrkesskolan, numera
AMU-gruppen, bestående av fem hus med vardera 24 rum
plus en administrativ del med samlingslokal, vaktmästeri,
rum för skolsköterska m m. När anläggningen byggdes var
den alternativt planerad som fängelse i den händelse skolan
skulle läggas ned i framtiden. Eftersom det nu utnyttjas
endast en bråkdel av anläggningen föreslår vi att
anläggningen omvandlas till kriminalvårdsanstalt. Eftersom
den finns i nära anslutning till anstalten i Viskan, innebär
en sådan lösning stora organisatoriska vinster.
Vi föreslår:
att staten tar både samhällsansvar och ägaransvar för
den fortsatta utvecklingen i kommunen,
att en kriminalvårdsanläggning etableras som en filial till
Viskananstalten.
Civil biståndskår
Sverige skall som en del i en samlad bistånds- och
miljömobilisering upprätta en civil biståndskår för breda
nationella och internationella miljöskyddsinsatser. Kåren
bör organiseras och utbildas i Västernorrland. På så vis kan
man utnyttja både de resurser som finns på Sandö U-
centrum, Hundskolan i Sollefteå och Räddningsskolan på
Sandö. Desssutom kan man utnyttja de resurser som frigörs
i samband med den militära omstruktureringen i Sollefteå.
Vi föreslår:
att biståndskåren organiseras och utbildas i Sollefteå.
Statliga garantier för export
Hägglunds Drives i Örnsköldsvik har under de senaste
åren minskat arbetsstyrkan från 2 900 till 1 400 personer.
För att undvika ytterligare uppsägningar bör
exportkreditgarantier beviljas för export av Workover-
riggar till Ryssland. Det skulle trygga anställningen för ca
100 anställda vid Hägglunds Drives i Örnsköldsvik.
Även andra exportföretag i länet som exempelvis Sunds
Defibrator i Sundsvall är beroende av statliga garantier för
sin export.
Vi föreslår:
att statliga exportgarantier ges till Hägglunds Drives
samt Sunds Defibrator.
Tidigareläggning av beställningar
Sysselsättningen vid ABB Railcar i Örnsköldsvik är
allvarligt hotad. Ytterligare beställningar av förortståget
X14 behövs omedelbart om ABB Railcar skall ha någon
framtid på orten. Behovet av nya tåg, spårvagnar och
tunnelbanevagnar är stort, men på grund av det
ekonomiska läget senarelägger trafikbolagen sina
investeringar.
Vi föreslår därför:
att SJ och andra trafikföretag skall få statligt stöd till
tidigareläggning av tågbeställningar.
Infrastruktursatsningen Rena Västernorrland
Det har utretts att kommunernas VA-nät kräver
investeringar i storleksordningen 1--1,5 miljarder kronor.
Det beräknas ge 2 000 manår fördelade på 8--10 år. Det ger
markanta förbättringar i VA-miljöerna och dessutom
möjlighet för länets högskola att bedriva avancerad
forskning inom VA-området. Socialdemokraterna kräver
att kommunerna ges möjlighet att genomföra denna viktiga
satsning.
Vi föreslår:
att kommunerna ges möjlighet genom fördelaktiga
finansieringsmöjligheter att genomföra Rena
Västernorrland.
Väl utbyggd service är en förutsättning för näringslivets
utveckling
Bostäder, skolor, sjukvård, omsorg om barn och äldre,
fritids- och kulturverksamhet är några serviceområden som
erfarenhetsmässigt har mycket stor betydelse för
näringslivets lokala utveckling.
Det är därför viktigt att kommuner och landsting har
tillräckliga resurser för att klara de krav som ställs när
företag skall rekrytera och behålla arbetskraft. Den
nedrustning som blir följden av regeringens
åstramningspolitik gentemot kommunerna motverkar
näringslivets utveckling förutom övriga dramatiska
konsekvenser för alla berörda.
Särskilt viktigt är att stöd till utbyggnad av äldreomsorg
och upprustning av skolor fullföljs och helst tidigareläggs.
Kommuner och landsting är viktiga arbetsgivare i vårt
län med en stor del kvinnliga anställda. Därför är det
angeläget att kommuner och landsting i största möjliga
utsträckning undviker uppsägningar under rådande
lågkonjunktur. För att det skall vara möjligt krävs en statlig
politik som syftar till allas rätt till arbete.
Vi föreslår:
att statligt stöd utgår till de kommuner som
tidigarelägger investeringar i barnomsorg, äldreomsorg och
skolor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättring av vägstandarden i
Västernorrland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kraftfulla satsningar på
järnvägarna i Västernorland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av flygplatserna
Midlanda, Kramfors/Sollefteå och Örnsköldsvik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av Mitthögskolan till
ett Mitt- Sverigeuniversitet,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
civilingenjörsutbildning till Mitthögskolan,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av mer utbildning till
Sandö U-centrum i Kramfors,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillföra Statens skola för
vuxna i Härnösand resurser för att kunna fullfölja och
utveckla sin verksamhet,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förläggning av ett
distansutbildningsinstitut i Härnösand,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etablering av
grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 till
Mitthögskolan,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omlokalisering av Svenska
träforskningsinstitutet helt eller delvis till
Västernorrlandl,3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att delar av vattenkraftsvinsterna
skall stanna i Västernorrland för regional
utveckling,3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning av en civil biståndskår
i Sollefteå,2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försörjningen med riskvilligt
kapital för företagen,3
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etablering av en
kriminalvårdsanstalt i Ånge kommun.4

Stockholm den 21 januari 1994

Hans Stenberg (s)

Bo Forslund (s)

Sven Lundberg (s)

Britta Sundin (s)

Bo Holmberg (s)

Elvy Söderström (s)

1 Yrkandena 4--5,7--9 hänvisade till UbU

2 Yrkandena 6, 12 hänvisade till UU

3 Yrkandena 10, 11, 13 hänvisade till NU

4 Yrkande 14 hänvisat till JuU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09
Yrkanden (28)