Västra Götalands och Sveriges tillväxt

Motion 2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp)

av Anita Brodén m.fl. (fp)

Sammanfattning

Göteborgsregionen har haft en enorm betydelse för Sveriges utveckling till ett modernt industri- och välfärdsland. Här finns flera av de största industrierna, här finns Sveriges i särklass största hamn och här finns ett internationellt nätverk som betytt och fortsätter att betyda mycket för hela Sverige. Genom porten mot väster har inte bara strömmat en omfattande import och export av varor utan också människor och idéer som satt sin prägel på Sverige.

Sverige behöver en dynamisk Göteborgsregion. Ett starkt Västra Götaland är bra för hela Sverige. Mot den här bakgrunden är det glädjande att det i flera avseenden går bra för Göteborg och dess omland. Folkpartiet har periodvis utövat ett stort politiskt inflytande i denna rikets andra stad och andra politiska församlingar i Västsverige. Det är positivt att Göteborgsregionen 2003 rankas som en av Sveriges främsta tillväxtregioner av tidningen Veckans Affärer och att Göteborgs stad nyligen utsetts till Årets tillväxtkommun. Även om regionen är stark saknas inte utmaningar. Med andra ord: Västra Götalands tillväxt är ett riksintresse som vi vill slå vakt om. Västra Götaland har en stor potential inom företagande, utbildning och forskning, men också inom jord- och skogsbruk och kultur. Motionen pekar på regionens styrkor men också på de framtida satsningar som måste till för att regionen också i fortsättningen ska fungera som en tillväxtmotor för hela landet.

Motionen skildrar en region där kollektivtrafiken inte förfaller utan fungerar väl, där ohälsotalen sjunker, där företagsamheten blomstrar och där bostadsbristen byggts bort. Om brottskurvan kan pressas ner och Västra Götaland blir en tryggare plats att leva på och driva företag i kan det bli en viktig konkurrensfördel för regionen. Vi bär även på en vision om en region präglad av skönhet och kulturell spänst.

Västerhavet har i alla tider varit en port och förbindelselänk mot omvärlden. Vi har i motionen lyft in det internationella perspektivet eftersom vi varken kan eller vill isolera oss från omvärlden. Vi strävar efter en region som bygger broar mellan människor. Ett samhälle som präglas av utanförskap och misstro mellan invånarna utgör det långsiktigt största hotet mot en hållbar utveckling. Möjligheten att påverka och känna delaktighet i samhället är fundamental - den har avgörande betydelse för att främja den materiella tillväxten och i slutändan välfärden.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Innehållsförteckning3

Förslag till riksdagsbeslut4

En region i framkant5

Ett exempel på en svensk industrisuccé: den svenska bilindustrin5

Navet i regionen - Göteborg6

Levande landsbygd och hav6

Kultur och tillväxt7

Infrastruktur för tillväxt7

Bygg ut järnvägen strategiskt8

Ny älvtunnel och E 20, E 6, Rv 40 och Rv 458

Sjöfart på lika villkor kan växa9

Göteborgs hamn är ett riksintresse9

Ytterligare medel till infrastruktursatsningar i Västra Götaland10

IT10

Mångfalden är en tillgång i en internationell värld10

Vi har plats för fler - ja till arbetskraftsinvandring11

Bryt utanförskapet11

Närings - och arbetsmarknadspolitik som gör nytta11

12 000 företag riskerar att gå i graven11

Bryt den offentliga sektorns monopol12

Sjukskrivningens kris - en kvarnsten för välfärden12

Rusta psykiatrin och missbrukarvården12

Utbildning och forskning13

Ge plats för ny bostadspolitik13

Studentbostäder14

Lokalt anpassat strandskydd ger flexibilitet14

Fastighetsskatten måste avvecklas successivt14

Nej till boplikt14

Rättsstat och välstånd hänger ihop14

Rusta tullen i kampen mot brott15

Brott, försäkringar och företagande15

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökade infrastruktursatsningar i Västsverige.1

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Göteborgs hamn som riksintresse.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jobb och utvecklingsgaranti.2

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre klimat för småföretagare.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Västra Götaland som försökslän för avdragsrätt för hushållsnära tjänster.3

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Västra Götaland som försökslän för den s.k. Bohusmodellen Finsam - finansiell samordning.4

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etableringsfrihet inom vård och utbildning för att kunna ge Västra Götalandsregionen en ny stark tillväxtsektor med goda exportmöjligheter.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av anslag till forskning, Chalmers ställning som teknisk högskola i världsklass samt invandrarakademin i Borås som permanent nationell resurs.5

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ny bostadspolitik som ger förutsättningar för en kraftfull utbyggnad av nya lägenheter.6

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre villkor för de areella näringarna.7

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en långsiktig och uthållig fiskepolitik.7

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler nya poliser i Västsverige samt en satsning på tullen.8

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statliga myndigheters lokalisering.

1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till TU.

2 Yrkande 3 hänvisat till AU.

3 Yrkande 5 hänvisat till SkU.

4 Yrkande 6 hänvisat till SfU.

5 Yrkande 8 hänvisat till UbU.

6 Yrkande 9 hänvisat till BoU.

7 Yrkandena 10 och 11 hänvisade till MJU.

8 Yrkande 12 hänvisat till JuU.

En region i framkant

En liberal politik för regional utveckling bygger på att det i grunden ska finnas en "infrastruktur" för utveckling. Denna infrastruktur består i goda kommunikationsmöjligheter, goda utbildningsmöjligheter, ett positivt företagsklimat, ett rikt kulturliv och en bred samhällsservice i form av bland annat hälso- och sjukvård.

Det lever ungefär 1,7 miljoner människor i Västra Götaland. Förutsättningar för en positiv regional utveckling är olika i olika delar av regionen. Västra Götaland rymmer allt ifrån storstadens larm i Göteborg till stillheten och doften av frisk skogsluft i Dalsland. Olika delar av regionen ska utvecklas utifrån sin historia och sina traditioner samtidigt som det måste finnas en öppenhet för nya idéer och nya sätt att tänka. Det är i mötet mellan det traditionella och framtidens möjligheter som en utveckling sker. Vi behöver en hållbar tillväxt där utmaningar behöver lösas på ett långsiktigt sätt, där hänsyn tas till sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter.

Västsverige är idag extremt beroende av bilindustrin. Det är både en styrka och en svaghet. En styrka därför att vårt säkerhetskunnande har lett till att all säkerhetsforskning inom till exempel Fordkoncernen har förlagts till Volvo i Göteborg. Samtidigt är det en svaghet att så mångas arbeten är beroende av enstaka beslut som fattas i styrelserum långt bort. I en handvändning kan 10 000 jobb försvinna. Vi behöver därför utveckla kompletterande kunskapsområden för att stå starkare som region. Västra Götaland med sin bilindustri borde till exempel vara det naturliga centret för utveckling och testning av miljömässigt uthålliga system för nästa generations fordonspark och kommunikationssystem. Regionen vore lämpligt som centrum för ett samlat kompetens- och forskningskluster inom detta område.

Ett exempel på en svensk industrisuccé: den svenska bilindustrin

Den första Volvon stod färdigbyggd i Göteborg 1927. Resten är historia. Sedan dess har bilindustrin varit en av stöttepelarna i den svenska industrin. Under decennier har bilindustrin haft stor betydelse för sysselsättning, investeringar och forskning i landet. I dag har bilindustrin gått om telekomsektorn som Sveriges största exportnäring. Förra året exporterades bilar och bildelar för 125 miljarder kronor. Det motsvarar ca 15 procent av Sveriges totala varuexport. Bilindustrin stod också för 27 procent av industrins totala forsknings- och utvecklingsutgifter under 2003.

Även om delar av industrin inte längre är svenskägd är Volvo, Saab och Scania fortfarande något av nationalklenoder. I dag jobbar 140 000 personer i Sverige inom bilindustrin eller hos deras underleverantörer. Branschen har stor regionalpolitisk betydelse eftersom det ofta rör sig om stora arbetsplatser. Volvo Lastvagnar sysselsätter drygt 11 000 personer spridda i Göteborg, Skövde, Köping och Umeå. Volvo Personvagnar har mer än 20 000 anställda i bland annat Göteborg och Olofström. Scania har 9 000 anställda i Södertälje och Oskarshamn. I Trollhättan har Saab närmare 6 000 anställda.

De här siffrorna talar sitt tydliga språk. Bilindustrin är oerhört viktig för Sverige. Nu hotas Saabs anläggning i Trollhättan. General Motors ledning ska under hösten ta ställning till om koncernens nya mellanklassbil ska tillverkas i tyska Rüsselsheim eller Trollhättan. 6 000 arbetstillfällen på fabriken hotas och ytterligare minst 4 000 hos underleverantörer. För Trollhättan skulle en nedläggning naturligtvis få mycket allvarliga konsekvenser.

Navet i regionen - Göteborg

Göteborg blev i år utnämnd till Sveriges bästa tillväxtkommun. Göteborgsregionen har, liksom andra större städer, en både betydande och relativt stabil befolkningstillväxt. Trots att Göteborg, med internationella mått mätt, ändå har ett litet befolkningsunderlag är den förhållandevis rikt utrustad med den sortens institutioner som näringslivet behöver för att kunna utvecklas. Göteborgsregionen är värdmiljö för huvudkontor eller betydande dotterverksamheter till internationella koncerner. Dessutom har en lång rad medelstora företag huvudkontor eller annan betydande verksamhet i Göteborg. Den struktur av kvalificerade statliga jobb som utgör en stark struktur i Stockholm och attraherar arbetskraft är det dock brist på i vår region. Blott en handfull statliga verk eller institutioner återfinns i Göteborg som trots allt är rikets andra stad. Som jämförelse kan nämnas att omkring 135 sådana återfinns i Stockholmsregionen. Detta är en snedfördelning som måste rättas till.

Levande landsbygd och hav

Många av regionens invånare bor på landsbygden. Näringslivet utanför städerna består i stor utsträckning av små företag. En förbättrad småföretagarpolitik gagnar landsbygdsboende i hög grad. Det civila samhället måste vara närvarande på landsbygden. Även på landet måste det finnas tillgång till polis och fullgoda kommunikationsmöjligheter.

I Västra Götaland finns många jord- och skogsföretag men också många företag inom trä och textil. Många företag är underleverantörer till bilindustrin. Här finns också Sveriges största livsmedelsproduktion främst inom mejeri- och köttsektorn. Livskraftiga jord- och skogsbruk ligger till grund för en levande landsbygd. Vårt öppna landskap och biologiska mångfald bibehålls genom djurhållning och brukande av marken. Folkpartiet har drivit krav på livsmedelssäkerhet internationellt och uppmuntrar därför de företag inom regionen som går före i arbetet med miljö, djurskydd och livsmedelssäkerhetsfrågor.

Hälsomervärde, så kallat functional food, har stora möjligheter att utvecklas när forskare och jordbruksnäringen samverkar.

Skogarna reglerar vatten och renar luft samt ger oss evigt förnyelsebara råvaror. Skogarna står nationalekonomiskt för en exportintäkt på hela 90 miljarder kronor årligen i hela landet. Västra Götaland har stora skogsområden, inte minst i Dalsland som försörjer viktig pappers- och massaindustri. En tjälsäkring av vägarna är nödvändig för att klara denna industri. Insatser bör intensifieras för att gåöver till mer biomassa för energi och i industrin.

Fiskeindustrins överlevnad är viktig för att bevara livskraftiga kustsamhällen. Övergödningen och utfiskningen är särskilt viktigt att komma tillrätta med för att kunna bevara ett levande Västerhav. Lokal eller regional samförvaltning har förutsättning att på ett hållbart sätt värna kust- och insjöfisket. Berörda fiskare får chansen att ta ansvar lokalt. Goda exempel är den lokala förvaltning som redan påbörjats i Koster-Väderöfjorden och i Gullmaren. Riksdagen har vid två olika tillfällen beslutat bifalla införandet av ett yrkesfiskaravdrag. Senast detta skedde var 1996 på motionsförslag av bland annat Folkpartiet. Mer än sju år har nu gått sedan det sista riksdagsbeslutet. Regeringens senfärdighet att följa riksdagens beslut är upprörande. Det är nödvändigt att våra svenska yrkesfiskare inte missgynnas genom lagstiftning i vårt land, utan ges möjlighet att konkurrera på samma villkor som deras kolleger har i Danmark och Norge.

Kultur och tillväxt

Modern forskning visar att också immateriella faktorer som kultur och attityder har betydelse för en regions utveckling. Det är inte bara lön och bostad som avgör om en person vill leva i Västra Götaland. Det hänger också på om han eller hon är tilltalad av ortens skönhet, puls och mentalitet. Vi är övertygade om att ett levande kulturliv bidrar till ett ökat välbefinnande hos individen och främjar kreativitet. Ett rikt kulturliv kan på flera sätt bidra till ökad tillväxt. Under de senaste fyra åren har antalet personer som arbetar inom kultursektorn i Västra Götaland, privat och offentligt, ökat från 17 000 till 19 000 anställda. Satsningar inom detta område är en investering för framtiden.

Framgångarna för Göteborgsoperan och Göteborgssymfonikerna är goda exempel. Från sysselsättningssynpunkt är film- och medieområdet särskilt spännande och viktigt. De mediekluster som är under utveckling är ett av de tydligaste exemplen i landet på hur kulturpolitik och näringspolitik kan gå hand i hand för ömsesidig nytta. Film i Väst kommer från och med 2005 att få en nedtrappning av EU-medel och är därför i behov av inhemska resurser för att behålla sin topposition i branschen. Det är en självklarhet att hela Sverige ska speglas i de etermedier hela Sverige finansierar och förvaltar. Det är upp­enbart för de flesta att detta inte sker i dag. Vi anser det därför rimligt att en ökad del av public service förläggs till Västsverige där nästan en fjärdedel av landets befolkning bor.

Infrastruktur för tillväxt

Göteborg, staden vid Göta Älvs mynning, har sedan urminnes tider varit en central mötesplats för handel av avgörande betydelse - inte bara för västra Sverige utan för hela vårt land. Såär det också idag och förhoppningsvis även i framtiden. Göteborg och Västsverige har utvecklats till att bli en av landets mest betydande industriregioner.

I Göteborg möts den oceangående handelstrafiken och den betydelsefulla insjötrafiken på Göta älv och Vänern. Göteborg är landets viktigaste trafiknod, där godstrafik på väg och järnväg omlastas till fartyg. Av svensk utrikeshandel passerar nästan hälften genom Västra Götaland. En tredjedel av den totala utrikeshandeln transporteras via Göteborgs hamn. Med det ständigt ökande antalet resande är Göteborgs hamn och Landvetters flygplats viktiga också för persontrafiken. Göteborgs roll för trafiken i den västsvenska regionen och hela Sverige måste därför ses i ett större och sammanhållet sammanhang.

Den traditionella infrastrukturen i vårt land, vägar och järnvägar, har eftersatts under flera decennier, såväl vad avser underhåll av befintlig infrastruktur som utbyggnad av ny infrastruktur. Ska regionen klara sina tillväxtambitioner måste infrastrukturen hänga med. I Göteborgsregionen och i övriga Västsverige har utbyggnaden av trafikens infrastruktur inte heller på något sätt hållit takt med befolkningsökningen. Särskilt angeläget är det att förbättra väg- och järnvägsanslutningarna till Göteborgs hamn och Landvetters flygplats. Med snabbtågsförbindelse och utbyggda vägförbindelser till Landvetter får flygplatsen en ännu mer central roll i Västra Götalandsregionen.

Bygg ut järnvägen strategiskt

Järnvägsnätet i Västra Götaland har inte blivit föremål för någon större utbyggnad under lång tid. Den generellt alltför låga kapaciteten hindrar en önskad utveckling av järnvägstrafiken både på person- och godssidan. Samtliga järnvägar i Västra Götaland har för liten spårkapacitet in mot Göteborg. Byggande av västlänken som tågtunnel under Göteborg skulle öka spårkapaciteten i och kring Göteborg. Göteborgs central skulle då upphöra att fungera som flaskhals för tågtrafiken i Västsverige. Detta är en förutsättning för att en långsiktig och hållbar transportförsörjning ska kunna åstadkommas. Med västlänken blir även tågförbindelsen till Landvetter flygplats och vidare mot Borås en verklig snabbförbindelse och den första delen i en kommande Götalandsbana.

En viktig satsning för att förkorta restiderna och att avlasta västra stambanan är en utbyggnad till dubbelspår för järnvägen Göteborg-Trollhättan och vidare mot Öxnered. Det möjliggör att fler regionaltåg kan sättas in och är därmed en nyckelfaktor för regionförstoring och ökad pendling inom Västra Götaland. Idag kör dagligen omkring 60 godståg till och från Göteborgs hamn, som därmed utgör en av de viktigaste noderna i det svenska trafiknätet.

Ny älvtunnel och E 20, E 6, Rv 40 och Rv 45

I vägnätet runt Göteborgsregionen finns ett antal flaskhalsar. En ny förbindelse under Göta älv i Göteborg är nödvändig för att förbättra trafiksituationen. Den i Göteborg planerade i partihallsförbindelsen mellan E 20 och riksväg 45 i kombination med ny Göta älv-förbindelse, är en förutsättning för att förbättra genomfartstrafiken genom Göteborg. Stora delar av Västsverige drabbas idag av trafikköerna genom Tingstadstunneln. En fortsatt utbyggnad av Europaväg 20 och riksvägarna 40 och 45 till fyrfältsstandard är ytterst angeläget för industrin i Västsverige och är starkt efterfrågat av näringslivet. Utbyggnaden av hela riksväg 45 är akut för att inte minst SAAB i Trollhättan skall kunna konkurrera med omvärlden. Det är mycket angeläget att pendlingsmöjligheterna ökar för att underlätta rekrytering av arbetskraft.

Arbetspendling mellan Trollhättan, Vänersborg och Göteborg är beroende av att vägen rustas upp. En tvärförbindelse mellan E 20 och Rv 40 för trafiken till och från Landvetter flygplats är viktig, eftersom trafiken idag leds genom Göteborg där framkomligheten är nedsatt. Utbyggnaden av Europaväg 6 i hela Bohuslän måste slutföras enligt plan. Riksväg 45 bör ges status av Europaväg.

Sjöfart på lika villkor kan växa

Sjöfarten har historiskt varit av mycket stor betydelse för Göteborg, Västsverige och för övriga landets utveckling. För svensk sjöfart är det viktigt att det ges samma förutsättningar som konkurrenterna från andra länder. Varje jobb inom svensk sjöfart genererar ett antal jobb på land i den gemensamma transportkedjan. I en rad, för svensk sjöfart viktiga, EU-länder har nu inom ramen för EU:s gemensamma sjöfartspolitik införts tonnagebaserad skatteberäkning av sjöfarten. Det är därför angeläget att snarast utreda förutsättningarna för att också i Sverige kunna införa tonnagebaserad skatteberäkning. I en alltmer skärpt konkurrens på transportmarknaden måste svensk sjöfart ges möjlighet att konkurrera på lika villkor. Även insjö- och kusttrafik kan få en viktigare roll i transportförsörjningen. Fler transporter kan ske via sjöfart under förutsättning att hamnar och lastsystem fortlöpande moderniseras. Det gäller inlandshamnar framförallt i Vänern, där sjötransporter utgör ett alternativ till järnvägs- och lastbilstransporter. Ett tankfartyg som går upp i Vänern motsvarar omkring 40 tankbilar.

Göteborgs hamn är ett riksintresse

Göteborgs hamn är Nordens klart största hamn och den enda för oceangående sjöfart. Hamnen spelar en betydande roll för Sveriges import och export. Som exempel kan nämnas att omkring 85 procent av råoljan i Sverige går över Göteborgs hamn. Nyligen uppgraderades säkerhetsnivån i Göteborgs hamn för att klara de stränga krav som bland annat USA ställer på sina direkthamnar. Att Göteborg nu klarar även de tuffa kraven stärker vår konkurrenskraft. Men än mer behöver göras. Hamnens situation måste prioriteras högre och ses i ett nationellt trafikpolitiskt perspektiv vid kommande infrastrukturinvesteringar i vägar och järnvägar. Vi vill genom en aktiv kommunal hamnpolitik och en annan avgiftssättning stimulera sjöfarten. Regeringen bör hitta ett system så att insjö- och kustfarten i Sverige kan öka och tryggas.

Ytterligare medel till infrastruktursatsningar i Västra Götaland

För att kunna finansiera utbyggnaden och upprustningen av väg- och järnvägsnätet i Västsverige behövs medfinansiering av såväl regionen som Göteborgs kommun. Flera av dessa projekt är också väl lämpade för så kallade PPP-lösningar (public-private partnership). Folkpartiet liberalerna har i flera år förordat att PPP bör prövas också i Sverige. PPP-formen kan användas på flera sätt och inkluderar gemensamma satsningar med privata finansiärer. De väldiga behov av att upprusta infrastrukturen som vuxit fram som en följd av gångna års försummelser gör det nödvändigt att förutsättningslöst pröva nya finansieringsmodeller. Det är en skyldighet vi har mot kommande generationer.

IT

Informationssamhällets betydelse kan inte nog överskattas för tillväxten. En tillgänglig nät- och bredbandsstruktur av hög klass är betydelsefullt för hela Västra Götaland. Etablering av e-handel är i tilltagande. Vad som krävs är en vana att kunna leverera produkter till kunderna och ha ett välbyggt distributionsnät kring detta. Postorderbranschen har en gedigen kunskap inom området och är idealisk för sådana satsningar. I Västsverige och i synnerhet Borås har vi en hög andel av de större postorderfirmorna i landet. För att nå framgång med IT som hjälpmedel krävs både en bred kompetens överlag samt spetskompetenser på olika områden. Detta förutsätter en samverkan och närhet mellan industri och högskola. Tillämpad forskning måste även kunna utföras på beställning i högre grad än idag.

Mångfalden är en tillgång i en internationell värld

Vår värld blir större. I Västra Götaland har 21 procent av invånarna bakgrund i en annan kultur än den svenska. Omkring 130 nationaliteter finns representerade. I regionen arbetar 54 000 personer i 1 600 utlandsägda bolag. Med Skandinaviens största hamn, Landvetter flygplats samt vägförbindelser möjliggörs omfattande handel och utbyte med omvärlden. Internationaliseringen berör alla sektorer och verksamheter, från näringslivet, universiteten och högskolorna till sjukvården. Vi ska spela en aktiv roll i den globala internationaliseringsprocessen och stödja det fortsatta samarbetet inom EU. Detta kan bidra till en positiv näringslivsutveckling och fler arbetstillfällen. I denna strävan kan regionens invånare med utländsk bakgrund utgöra en resurs. Låt mångfalden bli en tillgång i en internationell värld!

Vi har plats för fler - ja till arbetskraftsinvandring

Vi välkomnar arbetskraftsinvandring. Sverige har en åldrande befolkning som kommer att bestå av allt fler pensionärer och vårdbehövande. I vissa sektorer i Västra Götaland råder redan nu arbetskraftsbrist. Det måste bli lättare att få uppehållstillstånd om man har ett arbete och vi anser att det måste vara arbetsgivaren som ska bestämma vem som ska anställas, inte Migrationsverket.

Bryt utanförskapet

I alltför många bostadsområden är arbetslösheten förfärande. Barn och ungdomar växer upp i en omgivning där inte särskilt många vuxna har arbete. Vissa av dessa förorter har lika många invånare som normalstora kommuner i Västra Götaland. Socialbidrag, sjukbidrag, arbetslöshetsbidrag jämte svartjobb är det som många helt arbetsföra människor hänvisas till. Det skapar inte tillväxt, det skapar missväxt. De boendes egna idérikedom och kraft måste tas tillvara i större utsträckning än idag. Vi anser att inget bostadsområde ska ha en sysselsättningsgrad som understiger 60 procent för de yrkesaktiva mellan 20 och 64 år. Därför vill vi och Folkpartiet införa en jobb- och utvecklingsgaranti för arbetslösa som på ett individualiserat sätt kombinerar samhällsnyttigt arbete med en utbildningsinsats i till exempel svenska.

Närings - och arbetsmarknadspolitik som gör nytta

Företagareklimatet i Västsverige och för övrigt i hela Sverige måste över lag bli mycket bättre. Småföretagen blir allt viktigare för vår ekonomi och sysselsättning. Beräkningar från statens företagsmyndighet, Nutek, visar att det skulle behöva startas ytterligare

10 000 nya företag i Sverige varje år framöver för att kompensera för de arbetstillfällen som storföretagen väntas rationalisera bort. Det måste bli enklare att starta och driva företag. Regelverket är omfattande och invecklat. Onödiga hinder mot produktutveckling och investeringar riskerar att bidra till att företagen investerar i andra länder där lagstiftningen är enklare. Förutom att lätta på regeloket är det också angeläget att öka arbetet mot det skattefusk som snedvrider konkurrensen mellan företagare, särskilt i vissa branscher. F-skattsedel till fler, möjlighet att omvandla socialbidrag till "starta eget"-bidrag och sänkta arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn, där mycket av det nya företagandet kommer att växa fram, är några små men viktiga förändringar. Kommuner ska inte heller konkurrera med privata företag.

12 000 företag riskerar att gå i graven

Nästan var fjärde företagare i Västra Götaland är född på 1940-talet. Nästan 12 000 företag riskerar att försvinna i länet när ägarna går i pension och med dem kan också 20 000 arbetstillfällen försvinna om ingen vill ta över. De förändringar i arvs- och gåvoskatterna som regeringen föreslår i årets budgetproposition kommer att underlätta för kommande generation att göra detta. Men vad hjälper det om det inte finns någon som vill ta över? Fler måste vilja bli företagare. Ett sätt att stimulera entreprenörskap är att införa entreprenör­skap på skolschemat. Det som också måste göras för att stimulera företagandet är att avskaffa förmögenhetsskatten. Förmögenhetsskatten är en skadlig skatt och medför att det finns en risk att företag flyttar utomlands och jobben minskar i stället för att öka. I januari sa till exempel Borås Wäfveri upp 70 anställda och flyttade verksamheten till Estland. Företagen ska inte skatta bort sina vinster utan ska kunna återinvestera delar av vinsten i verksamheten.

Bryt den offentliga sektorns monopol

I Västra Götaland precis som i Sverige i övrigt är kvinnor mer utbildade än män. Många av dessa kvinnor finns inom vård-, omsorgs- och utbildningssektorerna. Många av dessa kvinnor skulle gärna vilja starta egna företag inom de områden de behärskar. På så sätt skulle också andra som arbetar inom offentlig sektor få fler arbetsgivare. Ökad konkurrens bidrar till ökade löner. Det är dags att bryta det offentliga monopolet och tillåta etableringsfrihet inom vård och utbildning.

Vi anser också att reducerad skatt för tjänster som utförs i hemmet skulle underlätta för fler kvinnor att få riktiga jobb och dessutom minska svartarbetet. Vi föreslår att Västra Götaland blir försökslän för att införa avdragsrätt för hushållsnära tjänster. I tjänstesektorn finns också en potential för svensk tjänsteexport.

Sjukskrivningens kris - en kvarnsten för välfärden

Även om sjukskrivningarna enligt rapporter minskat något så vägs detta upp av att allt fler personer får sjukersättning, tidigare sjukpension. Detta gäller även Västra Götaland.

Antalet sjukskrivna måste minska. Genom bättre styrning av hur sjukskrivningarna går till och tidigare rehabilitering genom rehabiliteringsgaranti kan fler människor komma tillbaka. Vi tycker det är fel att belasta arbetsgivarna med de kostnader för sjukskrivningar som regeringen föreslår. Risken finns att företagare inte anställer personer som finns i riskzonen att bli sjuka, till exempel funktionshindrade. Samordning av resurser mellan Försäkringskassan och vården måste genomföras. Vi föreslår att Västra Götaland blir försökslän för den så kallade Bohus-modellen Finsam - finansiell samordning.

Rusta psykiatrin och missbrukarvården

Idag har psykiskt sjuka och missbrukare många gånger inte fått den hjälp de behöver. Bristande resurser hos kommuner och landsting bidrar till att många människor får lida i onödan innan de kan få hjälp. Tilltagande alkohol- och narkotikamissbruk förvärrar svårigheterna, och tillsammans skapar detta utslagning, otrygghet och ökade bördor på psykiatrin och sjukförsäkringen. Vi anser att det behövs mer resurser som garanteras av staten.

Utbildning och forskning

Utbildning och forskning har stor betydelse för den regionala tillväxten. Om Västsverige ska bli en region med verklig växtkraft krävs det en satsning inom detta område. Flera av högskolorna i Västsverige har ett högt sökandetryck vilket tyder på att de håller en hög kvalité. Vi och Folkpartiet anser att detta är något som bör premieras. Resursfördelningssystemet måste utformas så att högskolor som har ett högt sökandetryck tillförs mer resurser, om de har möjlighet och är intresserade av att utöka verksamheten.

Högskolan i Borås har särskilt utmärkt sig genom ett projekt kallat Invandrarakademin som syftar till att validera invandrade akademikers kompetens. Projektet har varit mycket lyckosamt. Kunskaperna måste få spridning inom högskolevärlden och Invandrarakademin bör bli en permanent nationell resurs. Forskningen i Sverige befinner sig idag i en verklig kris. De resurser som går direkt till de olika universiteten har urholkats under de senaste tio åren. Forskare måste lägga nästan all kraft på att skriva ansökningar om nya medel och har nästan inte tid att bedriva sin forskning. På Chalmers är till exempel endast tio procent av resurserna fasta anslag, resterande är sökta medel. Detta skapar en stor otrygghet och onödig stress bland forskarna.

Vi anser att resursbehovet för forskning måste ses över. Vi anser också att Chalmers ska ha ställning som teknisk högskola i världsklass. Flera kommuner i Västsverige lägger betydligt mindre resurser på gymnasieskolan än riksgenomsnittet. Göteborg, Stenungsund och Uddevalla, för att ta några exempel, satsar omkring 10 000 kronor mindre på gymnasiet per elev och år. Detta är oacceptabelt. Vi liberaler kämpar för att alla ska få samma möjligheter från start i livet. Genom att införa en nationell skolpeng så garanteras att alla elever får en bra skolgång, även de som råkar födas i en kommun som inte prioriterar skolan.

Ge plats för ny bostadspolitik

Bostadsbristen har blivit ett allt vanligare problem och är ett hinder för tillväxt i många kommuner i Västra Götaland, framförallt i Göteborgsområdet. Samtidigt finns det kommuner med bostadsöverskott som ofta blir en belastning på den kommunala ekonomin. Bostadspolitiken måste läggas om i liberal riktning så att fler får möjlighet att välja hur bostaden ska vara och vem som ska äga den. Det byggs för lite idag. Konkurrensen är avgörande för att det ska byggas mer. Vi vill ocksåöka antalet aktörer på marknaden genom att öppna för utländska entreprenörer. Med dagens regler för hyressättning kan inte byggföretagen ta ut kostnaderna för nybyggda hyreslägenheter. Ett första steg är att tillåta friare hyressättning i nyproduktion. Det kan inte vara rimligt att hyresnämnden i efterhand sänker den fastlagda hyran i ett projekt, så att kalkylerna brister. Vem vågar då bygga? 20 000 nya bostäder i Göteborg under en femårsperiod är en målsättning som vi tror kan nås om alla parter bjuder till.

Studentbostäder

Man skall inte behöva tacka nej till en studieplats på grund av avsaknad av bostad på studieorten. Kommun och stat har ett ansvar att få fram mark till rimliga priser för att hålla nere byggkostnaden. Andra sätt att öka antal studentbostäder är att underlätta en omvandling av tomma kontor och andra lokaler till studentbostäder, modulbyggen med tillfälliga bygglov och skattefri uthyrning av rum i privatbostäder.

Lokalt anpassat strandskydd ger flexibilitet

I delar av regionen är inte bristen på stränder ett huvudproblem, utan det är den sedan lång tid pågående avfolkningen som utgör hotet. Vi anser att kommunerna bör få möjlighet till ett lokalt fastlagt strandskydd anpassat efter tillgång till stränder och rådande exploateringstryck. Viktigt är att grunden för en sådan anpassning är en noggrant genomförd inventering av befintliga naturvärden. Inom områden med stor tillgång på stränder och lågt exploateringstryck skulle man kunna tillåta byggande närmare stränderna. Inom andra områden med ett redan stort exploateringstryck kan det vara befogat med en striktare tillämpning av strandskyddet än vad fallet är idag.

Fastighetsskatten måste avvecklas successivt

Fastighets- och förmögenhetsskatten har fått orimliga konsekvenser för många enskilda hushåll. Att människor tvingas flytta på grund av ett orimligt skatteuttag är helt oacceptabelt. För många människor är det huvudsakliga sparandet lagt i boendet. Fastighetsskatt, och ofta därtill förmögenhetsskatt, gör att boendet blir orimligt högt beskattat och boendekostnaderna oöverkomliga - inte minst i Göteborg och i kustområdena. Vi anser att fastighetsskatten och förmögenhetsskatten ska ses över.

Nej till boplikt

Vi säger nej till att införa boplikt, dvs. att man måste vara året-runt-boende för att få köpa ett hus i områden som idag har stor andel fritidsboende. Detta ger en snedvriden marknad, där de helårsboende blir fattigare och fritidshusägarna rikare. Problemet måste lösas på annat sätt. Exempel pååtgärder som vi tycker är en bättre och en företagarvänligare politik som ger förutsättningar för arbetstillfällen är en utbyggnad av infrastrukturen som ger möjlighet till arbetspendling och sänkt fastighetsskatt.

Rättsstat och välstånd hänger ihop

En fungerande rättsstat är avgörande för att skapa och bevara välstånd. I Sverige utmanas nu rättsstaten av en allt grövre och mer organiserad brottslighet. Även vardagsbrottsligheten med bostadsinbrott, bil- och cykelstölder är omfattande och skapar otrygghet. År 2002 anmäldes i Västra Götalands län hela 209 842 brott. Bara 15 procent av brotten klarades upp. Vi är djupt oroade över bristerna i den svenska rättsstaten och regeringens ovilja att ta detta på allvar. Vi menar att det låga antalet uppklarade brott visar att vi behöver ett större antal poliser än dagens 16 000. Vårt mål är att det ska finnas 22 000 poliser över hela landet.

Vi anser att den ökade brottsligheten gör nya polismetoder nödvändiga, som infiltration och bevisprovokation. Brottsoffrens ställning måste överlag stärkas i hela rättsprocessen. Domstolsväsendet som nu brottas med långa handläggningstider och stora ekonomiska underskott behöver mer resurser. Vi är djupt kritiska till de föreslagna nedläggningarna och sammanslagningarna av tingsrätter i Västra Götaland. En upprustning av kriminalvården måste ske. Vi vill att fångarnas återanpassning till samhället ska stå i fokus. Effektiv brottsbekämpning måste kombineras med undanröjande av sociala problem, som segregation och drogmissbruk, och tidiga åtgärder mot ungdomsbrottslighet måste sättas in.

Rusta tullen i kampen mot brott

Den gränsöverskridande brottsligheten är ett växande problem. De flesta insatser som tullen gör sker i Syd- och Västsverige. Gränsskyddet inom tullen måste tydligt definieras som en brottsbekämpande del i rättsväsendet. Tullen måste fåökade möjligheter att samverka både med andra länders tullmyndigheter och med svensk polis i syfte att samordna insatserna mot misstänkt illegal verksamhet. Tullverkets personalstyrka ska minskas från knappt 2 600 till cirka 2 200 anställda. Tullens narkotikahundar är ett ovärderligt redskap i kampen mot narkotikasmugglingen. Tyvärr blir hundarna färre och färre. Detta är oroväckande och vi anser att tullens resurser måste ses över.

Brott, försäkringar och företagande

När få brott klaras upp stiger försäkringsbolagens premier och färre har råd att för sin säkerhet teckna försäkringar. I dag har flera småföretagare svårt att få teckna försäkringar, särskilt om deras verksamhet innebär en stor risk att utsättas för vandalisering, rån eller stöld. Det finns gott om exempel på företagare som helt enkelt inte godtas som försäkringstagare, andra får betala orimliga premier. Konsekvenserna av det rådande försäkringssystemet måste utredas. Ingen ska avstå från att starta ett företag för att man inte kan få en försäkring.

Stockholm den 5 oktober 2004

Anita Brodén (fp)

Marita Aronson (fp)

Erling Bager (fp)

Axel Darvik (fp)

Anne-Marie Ekström (fp)

Eva Flyborg (fp)

Lars Tysklind (fp)

Cecilia Wigström (fp)

Christer Winbäck (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (13)