Västsvensk kultursatsning

Motion 1992/93:Kr242 av Anders Nilsson m.fl. (s)

av Anders Nilsson m.fl. (s)
I prop. 1974:28 Mål för den statliga kulturpolitiken
anförs:
Det slås fast att kulturpolitiken är ett led i statens
samlade politiska insatser. De mål som styr arbetet med att
förändra samhället måste även gälla kulturpolitiken som
därmed får ses som ett av flera instrument för att skapa ett
samhälle som präglas av jämlikhet och som ger
människorna möjlighet till ett rikare liv. Kulturell jämlikhet
är lika angelägen som ekonomisk och social jämlikhet. Det
materiella välståndet är en nödvändig förutsättning för
männniskors frigörelse från tvång, otrygghet och
bekymmer. Det är också en grund för människors
möjligheter att ta till vara sina inneboende möjligheter.
Möjligheterna till kulturella upplevelser följer dock inte
automatiskt med ökat materiellt välstånd. På samma sätt
som det krävs målmedvetna insatser för att skapa social och
ekonomisk utjämning krävs det målmedvetna insatser för
att demokratisera kulturlivet.
Den förda kulturpolitiken har -- också på detta område --
varit framgångsrik. Mycket har förändrats. Genom t.ex.
uppbyggnaden av länsinstitutionerna finns kulturen nu i
hela landet. Många projekt med vad som ofta kallats
uppsökande verksamhet har genomförts. Institutionerna
har gjort ansträngningar för att nya grupper skall finna det
naturligt att söka sig till dem.
Samtidigt visar Kulturrådets utredningsarbete t.ex. att
teater- och museibesök fortfarande i stor utsträckning är
beroende av social bakgrund och skillnader i utbildning.
För kulturpolitiken i ett regionalt perpektiv ställer
internationaliseringen stora krav på att främja en livskraftig
egen kultur. Det är viktigt för att vi skall kunna delta både
som givande och mottagande part i ett internationellt
kulturutbyte.
Kulturen har under senare år fått en allt större betydelse
i regionalpolitiken. Kulturen förtjänar därför en större
tyngd i den regionala planeringen. I takt med att
människors intresse för olika kulturyttringar ökar måste
också vårt gemensamma ansvar för kulturlivet komma till
uttryck. De stigande förväntningarna måste mötas med ett
större engagemang och ansvar för kulturverksamheten.
I linje med det synsättet finns starka skäl att betona att
kulturlivet och kulturinvesteringar på ett naturligt sätt ingår
i samhällets infrastruktur.
Infrastruktur
När vi använder begreppet infrastruktur menar vi oftast
sådana ting som på ett uppenbart sätt är en förutsättning för
att näringsliv, service och vår gemensamma sektor ska
kunna fungera på ett bra sätt. Infrastrukturen gör det
möjligt att leva ett rikt liv och är ett villkor för framsteg och
utveckling.
Kommunikationer av alla slag, utbildning, kunskap och
en rationell och effektiv administration förknippas med
begreppet infrastruktur. Hittills har inte ett fungerande
kulturliv räknats hit. Det vill vi ändra på. Skälen till det är
flera.Ett livaktigt och blomstrande kulturliv är en
lokaliseringsfaktor av betydelse både för företag och
arbetskraft.Kulturområdet utgör en inte obetydlig
arbetsmarknad.Gränserna mellan vetenskap, forskning,
kunskap, konstnärlig gestaltning och andra former av
kreativitet är flytande. Eftersom de flesta kulturföreteelser
är ''gränsöverskridande'' i många bemärkelser medverkar
de i de förändringsprocesser som sker.
Vi föreslår därför att kulturlivet i alla dess yttringar
införlivas i begreppet infrastruktur.
Kultur och regional utveckling
Västsverige har kommit förhållandevis långt i ett
regionalt utvecklingsarbete. I ett sådant skeende är en
utveckling av kulturen och dess institutioner av särskild
betydelse. Kulturlivet i en vid bemärkelse medverkar till att
stärka människors identitet, trygghet och sociala situation.
Det ger även en större trygghet i ett nödvändigt
förändringsarbete. För en region som håller på att finna nya
former har kulturen dessutom en kontaktskapande funktion
gentemot andra områden, nationer och kulturer som är av
stor betydelse. Mot bakgrund härav anser vi att en
utveckling av kulturlivet i Västsverige bör ha en särskild
prioritet.
Vid behandlingen av den regionalpolitiska
propositionen beslöt riksdagen att länets utvecklingsfonder
skall kunna användas för kulturinsatser. Det var en
betydelsefull markering. Vi anser att kulturen också
behöver ges ökad vikt i länsstyrelsernas regionalpolitiska
planering. Kommuner och landsting som vill stärka
kulturen skall ha goda förutsättningar att påverka statens
och länsstyrelsernas fördelning av regionalpolitiska medel.
Detta skall naturligtvis gälla även i en övergripande
regionplanering. För Västsveriges del är det betydelsefullt
att kulturområdet redan från början finns med i den
gemensamma planeringen.
Kultur och arbetslöshet
Ett rikt kulturliv är speciellt betydelsefullt då många
människor har det svårt och då arbetslösheten är stor. I
Västsverige accentueras de problemen bland annat
beroende på regionens industristruktur och stora beroende
av bilindustrin. Även ur den aspekten är kultursatsningar i
den västsvenska regionen viktiga. Det gäller inte minst
studieförbundens verksamhet, amatörverksamhet och
institutionernas resurser att arbeta med uppsökande
verksamhet.
Samarbete mellan regionens kulturinstitutioner
I en process mot ett ökat samarbete i Västsverige är det
angeläget att kulturinstitutionerna deltar i det arbetet. Det
är naturligt att just kulturen ligger steget före i utvecklingen
eftersom kulturlivets yttringar på ett påtagligt sätt
medverkar till att skapa den ''ideologiska överbyggnaden''
för förändringsarbetet.
Utöver denna uppgift medför ett närmare samarbete
mellan kulturinstitutionerna även andra fördelar. Ett större
och mer varierat utbud för publiken är en sådan fördel, ett
större arbetsfält för konstnärer och kulturarbetare ett
annat. Dessutom innebär ett vidare samarbete ett bättre
utnyttjande av de resurser som finns. Eftersom Västsverige
befinner sig i denna förändringsprocess anser vi att särskilda
projektmedel ska ställas till förfogande för ett fördjupat
samarbete mellan kulturinstitutionerna i regionen. Ett
redan etablerat exempel på sådant samarbete är musik i
väst.
Konkreta förslag
Göteborgs Musikteater kommer att stå färdig hösten
1994. Den är dimensionerad för en betydligt större
ensemble än den nuvarande. Vi föreslår ett ökat statligt
stöd med ytterligare 45 grundbelopp.
Länsteatrarna i Bohuslän och Halland håller på att
byggas upp. Vi föreslår att riksdagen gör ett uttalande med
den innebörden att dessa länsteatrar under treårsperioden
tillförs de grundbelopp som behövs för att komma upp till
samma nivå som jämförbara institutioner, dvs. 35
grundbelopp.
Systemet med ansvarsmuseer är väl förankrat i
museivärlden. De ansvarsmuseer vi har finns alla i
Stockholm. På flera platser i landet finns museer som på
begränsade områden har samlingar, kunnande och
kompetens som erfordras för att på just detta område svara
för ett nationellt ansvar. Ett sådant exempel är Röhsska
museet i Göteborg vad beträffar formgivning och design. Vi
föreslår att riksdagen gör ett principuttalande om
möjligheterna att ge museiinstitutioner även utanför
Stockholm ett nationellt ansvar för vissa avgränsade
områden. Vi föreslår även att ett sådant ansvar läggs på
Röhsska museet i Göteborg för formgivning och design.
Produktionen av TV-program sker i mycket hög
utsträckning i Stockholm. Fördelningen mellan
huvudstaden och landets regioner svarar inte alls mot
folkmängden. I det integrationsarbete som pågår i
Västsverige ser vi det som naturligt att regionen tillförsäkras
en betydligt större andel av mediets produktionsresurser än
vad som nu är fallet. Det bör riksdagen ge regeringen till
känna.
Den svenska filmproduktionen är med få undantag
lokaliserad till huvudstaden. Den skall naturligtvis spridas
även till andra delar av landet. I Västsverige finns goda
förutsättningar för detta som bör tas till vara.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om begreppet infrastruktur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kultur och regional utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda projektmedel till
regionalt kultursamarbete i Västsverige,
4. att riksdagen beslutar tillföra Göteborgs musikteater
45 grundbelopp utöver regeringens förslag i
budgetpropositionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av länsteatrarna i
Bohuslän och Halland,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna att ge regionala
och lokala museer ett nationellt ansvar inom vissa
områden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nationellt ansvar för Röhsska
museet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad TV-produktion i
Västsverige.

Stockholm den 22 januari 1993

Anders Nilsson (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Lahja Exner (s)

Karl-Erik Svartberg (s)

Marianne Carlström (s)

Lena Klevenås (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10
Yrkanden (16)