Vättern

Motion 2000/01:MJ726 av Karl-Göran Biörsmark (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp)
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Vättern som framtida vattentäkt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av stöd och förebyggande skydd av Vättern.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om miljöfarligt gods.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om övervakning av klororganiska ämnen i Vättern.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en bredare studie av bottensystemets funktion i
Vättern.
Motivering
Vätterns dricksvatten är än så länge av god kvalitet. Däremot
finns miljöskador och tecken på rubbad balans när det gäller
djur och växter. Om några arter slås ut kan det få stora
följdverkningar.
Vättern är utsatt för mycket stora föroreningsrisker, vilket också har
engagerat många människor, som ser Vättern som en omistlig framtida
vattentäkt. Sedan lång tid tillbaka har man kunnat konstatera att Vättern blir
alltmer betydelsefull som framtida dricksvattentäkt. Hundratusentals
människor får redan idag sitt färskvatten från Vättern och det finns intresse
från många fler att på sikt få ansluta sig.
Vättern är näringsfattig, har relativt enkla näringskedjor och lång
omsättningstid. Dessa faktorer ökar möjligheten att belysa och utreda
principiella samband och följa såväl effekterna av en ökad belastning (t.ex.
kväve) som en minskande belastning (t.ex. klororganiska föreningar).
De forskningsförslag, som bl.a. Vätternvårdsförbundet arbetat fram, ställer
stora krav på systematik och ekologisk kunskap. Programmet är av stort
allmänt intresse. Även internationellt finns intresse av att denna forskning
görs.
Miljöfarligt gods
En ofta förbisedd riskfaktor är olyckor med transporter av
farligt gods. Vätterns läge i en mycket trafiktät region och
sjöns extrema känslighet för vissa olyckor av detta slag utgör
en uppenbar hotbild. Vättern är ju bl.a. en mycket viktig
vattentäkt. Därför måste effekterna av eventuella olyckor
med farligt gods utredas. Det gäller transporter av gods både
på och runt Vättern. För detta ändamål behövs ett
prognosinstrument i form av en datamodell, som kan
beräkna inblandning och spridning i Vätterns vattenmassa.
Metallförekomsten
Trots att Vättern är en ren sjö är dess bottnar förorenade av
höga metallhalter. Det går inte att med säkerhet bedöma om
metallbelastningen på Vättern tenderar att minska eller öka.
Dessutom saknas nu möjligheter att bedöma om metaller
utgör en delorsak till de förändringar som registrerats i
kvävecykeln och i bottensamhällena i Vättern.
Klororganiska
ämnen/dioxin
Precis som när det gäller metallförekomsten så saknas idag
löpande övervakning av tillförseln av klororganiska ämnen
till Vättern. Dessa ämnen kan antas påverka ett flertal
nyckelprocesser i sjön och det är djupt otillfredsställande att
kvalificerad kunskap saknas.
I debatten om dioxin i fisk har Vätternrödingen varit mycket omdiskuterad.
Detta har grundat sig på ett alltför litet och ofullständigt material. Man vet
att
fisk i Vättern innehåller klororganiska föreningar som är typiska för
blekeriutsläpp, men detta är en otillräcklig kunskap. Denna situation ger
upphov till ryktesspridning och oro, inte minst bland Vätterns yrkesfiskare.
Kvävebelastning från
trafiken
De kvävemätningar som löpande gjorts i Vättern har visat att
framförallt nitraterna har ökat på ett drastiskt sätt. Detta är
inget unikt för Vättern, men det kan inte härledas från de
kända kvävekällorna. Fortfarande måste fler betydande
källor fastställas, framförallt vill man undersöka trafiktäta
områden.
Bottnarnas ekologi
Betydande koncentrationsförhöjningar av såväl metaller som
klororganiska ämnen finns i Vätterns bottensediment. Vilken
effekt detta får för bottenlevande organismer, anrikning i
näringskedjan, förskjutningar inom och mellan olika
organismgrupper är för närvarande dåligt undersökta.
Under senare decennier har flera bottenorganismer gått kraftigt tillbaka,
t.ex. laken och djupsiken. Yrkesfiskare och allmänhet har rapporterat att
grund som tidigare var bra fiskeplatser nu är överväxta och att det är ett ökat
påslag av trådalger på fisknät m.m. Det behövs således en bred studie av
bottensystemets funktion.

Stockholm den 2 oktober 2000
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11
Yrkanden (8)